Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillich, Paul - *Tillinge - *Tillman, J. H. - *Tillräknelighet - Tillståndsdiagram - Tillsynslagen - Tillvalsämne - Tillvänjning - Tillväxthormon, Tillväxtregulator - Tilläggslån - Tilläggsstat - Tilläggsämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Tillinge—Tilläggsämne
1122
»Masse und Geist» (1922), »Kirche und
Kultur» (1924) och »Religionsphilosophie» (1925;
i M. Dessodr, »Lehrbuch der Philosophie», 2).
J. Cbg.
♦Tillinge utgör sedan 1 jan. 1937 eget
pastorat i Trögds och Åsunda kontrakt.
♦Tillman, J. H., avgick som överläkare vid
Orupssanatoriet 1934 och är sedan dess
praktiserande läkare i Malmö.
♦Tillräknelighet, se även
Sinnessjuknämnden och Straffria, båda i suppl.
Tillståndsdiagram, ett diagram, som anger
de olika tillstånd och tillståndsförändringar,
som kunna äga rum i ett fysikalisk-kemiskt
system med en el. flera komponenter (se d. o.,
suppl.). Vid en komponent kunna
koordina-ter vara tryck och volym (se bild till art.
Kritisk temperatur) el. tryck och
temp. som i vidstående t. Om flera fasta
faser existera, tillkomma kurvor, angivande
omvandlingar mellan dem. T. för två
komponenter ha vanl. temp. och koncentration
som koordinater och äro stundom mycket
komplicerade. Några ex. finnas vid art. E
u-t e k t i s k blandning, Järn, sp. 22,
och Aluminiumlegeringar, suppl.,
sp. 115. För system med flera komponenter
fordras andra metoder för åskådliggörande
av de olika tillstånden. Sv. B-r.
Tillsynslagen, se Försäkringslagar,
suppl.
Tillvalsämne kallas sådant läroämne, som
lärjunge vid allmänt läroverk i gymnasiets
två högsta ringar (resp, lyceikretsar) har att
tillvälja jämte den kärna av fasta ämnen, som
ingår i latin- och realgymnasiets timplan.
T. skola för varje lärjunge vara tre,
undantagsvis två, och äro förenade i ett antal fasta
ämneskombinationer. För att undervisning i
t. skall anordnas fordras i regel, att minst
fem lärjungar anmält sig till deltagande. —
Även vid de kommunala flickskolorna och
med dem lika organiserade privata
flickskolor liksom vid Statens normalskola för flickor
finnas t., ehuru ej i fasta kombinationer. Jfr
T i 1 1 ä g g s ä m n e, suppl. Fr. Sg.
Tillvänjning, ett vid upprepad tillförsel av
vissa giftiga ämnen (t. ex. morfin, alkohol,
nikotin) inträdande tillstånd, vid vilket en del
symtom på ämnets giftverkan försvagas, så
att organismen tål allt större mängder av
ämnet. Samtidigt inträder i regel ett stegrat
begär efter detta, vilket kan leda till
allvarligt missbruk (jfr Morfinism och
Alko h o 1 i s m). T:s mekanism är ofullständigt
känd. En ökad förmåga att sönderdela eller
utsöndra det giftiga ämnet (t. ex. morfin) har
man stundom trott sig finna, men i
huvudsak torde en förändring föreligga i fråga om
de enstaka, för ämnet mottagliga cellernas
känslighet. Ljd.
Tillväxthormon, Tillväxtregulätor, se H o
r-m o n, suppl.
Tilläggslån, se Egnahemsrörelsen,
suppl., sp. 1085.
Schematiskt tillståndsdiagram för vatten. Längs
linjen AB stå vatten och mättad ånga i jämvikt, längs
AC vatten och is, längs AD is och ånga, längs Aa
(labilt tillstånd) ånga och underkylt vatten. A är
trippelpunkten.
Tilläggsstat. Att med tämlig säkerhet
beräkna statens inkomster och utgifter för
den kommande statsregleringsperioden är
ofta förenat med stora svårigheter, och under
vissa förhållanden har det visat sig, att
beräkningarna varit alldeles otillfredsställande.
Man har då måst avhjälpa bristerna i
stats-beräkningarna genom att under löpande
stats-regleringsperiod besluta en t., någon gång
även en »extra t.», till den för perioden
fastställda staten. Sålunda uppgjordes och
antogs för vart och ett av åren 1917—22 sär
skild t. till riksstaten. Detta system var
emellertid förenat med avsevärda
olägenheter, och ett av syftena med omläggningen
1921 av finansperioden från kalenderåret till
tiden 1 juli—30 juni var att för framtiden
i möjligaste mån undvika användningen av
t., om de också icke helt skulle kunna
avskaffas. I stort sett ha förhoppningarna gått
i uppfyllelse. Sedan dess har t. emellertid ett
par gånger visat sig oundviklig; vid riks
dagen 1933 fastställdes sålunda en t. för bud
getåret 1 juli 1932—30 juni 1933, och vid
1934 års riksdag antogs en t. för budgetåret
1933—34. Den sistnämnda — för att anföra
ett belysande ex. — betingades främst av
behovet att bereda ytterligare medel till
statliga och statskommunala reservarbeten samt
för att främja bostadsbyggande, varjämte en
viss förstärkning av dels
spannmålslagerhus-fonden och dels arbetarsmåbrukslånefonden
var behövlig redan under löpande
budgetår. De båda sistnämnda t. ha formellt
karaktären av en direkt komplettering av
vederbörande rikestater, då t:s inkomst- och
utgiftstitlar erhöllo samma beteckning som
motsv. titlar i riksstaten, vilket är av
betydelse vid budgetredovisningen. J. R. N.
Tilläggsämne kallas sådant ämne, i vilket
lärjunge i allmänt läroverks två högsta
gym-nasieringar (resp, lyceikretsar) kan få
åtnjuta undervisning utöver de fasta ämnen
ocb tillvalsämnen, som skola utgöra hans
ämnesgrupp. Medgivande att medtaga t. läm-
XXIII. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
