Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilläggsämne - Timén, Frans Helge - *Times, The - *Timmermans, F. - *Timrå - *Tingsryd - *Tingsställe - Tingstad - *Tingsten, H. L. G. - *Tingsten, L. H. - *Tingstäde träsk - *Tip - Tipstjänst, a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Timén—Tip st j äns t
1124
nas av rektor ech vederbörande
klasskonferens. En förutsättning härför är, att
undervisning i ämnet under läsåret är anordnad
vid läroverket. Fr. Sg.
Timén, Frans Helge, målare (f. 1883
®/i). Studerade för Wilhelmson i Göteborg
(1906—07), senare i Paris (1911—12) och
Spanien (1920—23 och 1932). T:s
landskapsmålningar med motiv från Bergslagen och
Norrland samt utlandet ha en personlig karaktär.
Nationalmuseum i Stockholm äger ett par av
hans målningar. E. L-k.
♦Times, The. Ny litt.: »The history of
the Times», I, 1785—1841 (1935); »Times, a
newspaper history 1785—1935» (s. å.); »Times.
Fifty years», 1882—1932 (1936).
♦Timmermans, F., har vidare författat »De
hemelsche salome» (1930), »De harp van Sint
Franciscus» (1932) oeh romanen
»Boeren-psalm» (1935). — Litt.: A. v. Hatzfeld,
»F. T.» (s. å.).
♦Timrå. Vivsta-Näs (se d. o., suppl.)
muni-cipalsamhälle bildades 1935.
♦Tingsryd har numera endast ett
affärs-bankskontor. I T. grundades 1935 a.-b. T:s
parkettfabrik.
♦Tingsställe. Enl. lagen 8 mars 1935 med
vissa bestämmelser om häradsting § 1
bestämmer konungen t. för varje tingslag, se
k. kung. 18 okt. 1935 om häradsrätternas t.
och tingsordningar med senare ändringar.
Å. H.
Tingstad, förort till Göteborg, se Backa
(socken), även i suppl.
♦Tingsten, H. L. G., blev 1935 prof, i
statskunskap vid
Stockholms högskola. Bland
hans senare skrifter
kunna nämnas
»Ut-skottsväsendet» (i
»Sveriges riksdag», bd
XI, 1934), »Utredning
ang. införande av ett
dagordningsinstitut»
(Statens Offentliga
Utredningar 1935:
21), »Den nationella
diktaturen, nazismens
och fascismens idéer»
(1936) och »Political behavior, studies in
election statistics» (1937). G. H-n.
♦Tingsten, L. H., föddes 1857 13/6 (ej 13/7).
Han dog 1937 101».
♦Tingstäde träsk, jfr
Dendrokrono-1 o g i, suppl., sp. 975 f. — Nyare litt.: Ebba
De Geer, »Prehistoric Bulwark in Gotland
biochronologically dated» (i Geogr. Annaler
1935).
♦Tip. Genom en k. f. av 7 juni 1934 gjordes
tippningstävlingar beroende av K. m:ts
tillstånd; sådant meddelades s. å. för a.-b.
Tipstjänst (se nedan). Samtidigt förbjöds
försäljningen av kuponger o. dyl. i utländska
tippningstävlingar.
Tipstjänst, a.-b., konstituerat 4 okt. 1934,
har enl. K. m:ts resolution av 24 sept.
s. å. erhållit tillstånd att anordna
vadhållning (tippning; jfr Tip, även ovan) i
samband med idrottstävlingar, dock icke
hästtävlingar. Avsikten med T:s tillkomst och
tippningens legalisering var dels att hindra
de illegala företagens rörelse, dels att inom
landet kvarhålla den kapitalström, som gick
till utlandet genom agenturer för utländska
bolag. 1936 erhöll bolaget koncession på
ytterligare fem år, räknat från 1 juli 1936.
K. m:t har tillförsäkrat sig fullständig
kontroll över företaget genom att utse
styrelsens ordf., v. ordf, och en suppleant. För
det löpande arbetet har K. m:t dessutom
tillsatt två kontrollanter samt för revisionen en
revisor och en suppleant. Bolagets aktiekap.
uppgår till 45,000 kr., fördelat på 450 aktier.
Utdelningen är begränsad till 5 %.
Ombuden, som uppgå till omkr. 5.000, ha
distrikts-vis fördelats på 34 centralombud.
Tippningstävlingar anordnas såväl på
svenska seriematcher i fotboll som på engelska
ligamatcher, de förra huvudsaki. under
vår-och försommar- samt eftersommar- och
höstmånaderna, de senare under den tid, då
svenska seriematcher ej spelas eller deras antal
är så ringa, att de ej räcka till för bolagets
kuponger, d. v. s. senhöst- och
vintermånaderna samt de tidigare vårmånaderna. Tre
kupongtyper finnas, stryktips-,
siffertips-samt pooltipskuponger. En kupong av
förstnämnda typ upptar 12 matcher. Tror man, att
det lag, som står till vänster, vilket
betraktas som hemmalag, skall vinna, markerar
man detta med 1; oavgjort markeras med X
och bortavinst, d. v. s. vinst för det lag, som
står till höger, markeras med 2. På
siffertips-kupongen gäller det att förutsäga det
väntade exakta matchresultatet.
Pooltipsku-pongen är sammanställd av fem olika s. k.
pooler, och för varje pool gälla olika regler,
varför varje pool kan sägas utgöra en
kupong för sig. Insatsen är för varje lodrät
ifylld rad 25 öre på stryk- och sifferkupongen,
men på poolkupongen skall deltagaren själv
bestämma sin insats med visst minimibelopp.
Bestämmelser om maximiinsatser finnas på
alla kupongtyper.
50 % av influtna insatser skola återbetalas
till deltagarna i form av vinster, men
vinst-belopp över 25 kr. äro belagda med 10 %
skatt, vilken bolaget drager av, då vinsterna
utbetalas, för att sedermera inlevereras till
statsverket. Sedan 10 % av årsvinsten
avsatts till reservfonden och denna uppbringats
till 50,000 kr., då vidare avsättningar
upphöra, skall vad som återstår av bolagets
årsvinst efter utdelning till aktieägare
inlevereras till statsverket för att användas till
idrottens främjande på sätt K. m:t
bestämmer (1 mill. kr. ingår fr. o. m. budgetåret 1935
—36 i den allmänna budgeten; resten går till
gymnastik och idrott).
Bruttointäkten uppgick under första
verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
