Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tipstjänst, a.-b. - Tiranafördraget - *Tirén, J. - Tirén, Lars - Tirfing, Ångfartygs a.-b. - *Tisza, I. - *Titius, A. - *Tittoni, T. - *Titulescu, N. - *Tjajkovskij, P. I. - Tjapajevsk, Tjepajevsk (Trotsk) - *Tjeckoslovakien - Näringar - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Tiranafördraget—Tjeckoslovakien (Mynt- och bankväsen)
1126
samhetsåret 4 okt. 1934—30 juni 1935 till
7,015,932 kr. Efter avsättning till
reservfonden av 50,000 kr. och till skattereserven
av 780,000 kr. har efter utdelning till
aktieägarna med 2,250 kr. till statsverket
inlevererats 1,216,297 kr. Genom bestämmelserna
om 10 % skatteavdrag för vinnare ha
under året ytterligare inlevererats till
statsverket 224,161 kr. Sammanlagt inbetalades
således för första årets verksamhet till stat
och kommun 2,220.458 kr.
Under verksamhetsåret 1 juli 1935—30 juni
1936 var bruttointäkten 20,549,308 kr.
Sammanlagt inlevererades till stat och kommun
7,356,935 kr.; för tiden 1 juli 1936—30 juni
1937 utgjorde bolagets bruttointäkt 26,199.026
kr. S. Abg.
Tira’nafördraget, se Albanien, suppl.,
sp. 76.
*Tirén, J. — N. T. dog 1935 18/3.
Tirén, Lars, skogsforskare (f. 1896 3/12),
brorson till J. T. och K. T. Utexaminerades
från Skogshögskolans jägmästarkurs 1922 och
är sedan 1926 assistent vid Statens
skogsför-söksanstalt. T. har publicerat skrifter i
skogs-matematiska, skogsbiologiska och
skogshisto-riska ämnen, bland vilka särskilt må nämnas
»Einige Untersuchungen iiber die Schaftform»
(i Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt, h.
24, 1928), »Om granens kottsättning, dess
pe-riodicitet och samband med temperatur och
nederbörd» (ibid., h. 28, 1935) och
»Skogs-historiska studier i trakten av Degerfors i
Västerbotten» (ibid., h. 30, 1937). C. Mm.
Tirfing, Ångfartygs a.-b., bildat 1890 i
Göteborg av kapten Axel Broström. Flottan
utgjordes juni 1937 av 14 fartyg om tills.
68,000 bruttoregisterton. En stor del av T:s
tonnage sysselsattes i Svenska Orient linien,
som bedriver reguljär gods- och
passagerar-trafik på länderna kring ö. Medelhavet m. m.
Bolaget ingår i Broströms rederikoncern (se
d. o., suppl.). K- H. A.
♦Tisza, I. Ty. biogr. av G. Erényi (1935).
*Titius, A., dog 1936. Han skrev
ytterligare »Die Anfänge der Religion bei Ariern
und Israeliten» (1934). Tidskr. Stockholm
upphörde 1931.
*Tittoni, T. Litt.: F. Tommasini, »LTtalia
alla vigilia della guerra. La politica estera
di T. T.» (2 vol., 1934—35).
*Titulescu, N., var utrikesminister i olika
ministärer till
slutet av aug. 1936. Hans
starkt
franskoriente-rade, på sista tiden
även ryskvänliga
politik vållade
emellertid upprepade
slitningar med
regeringskollegerna. Även
efter sin avgång har
T. varit en betydande
faktor i rumänsk
politik. A. A-t.
*Tjajkovskij, P. I. Ny litt.: Biogr. av bl. a.
Nina Berberova (1936; sv. övers, s. å.) och E.
Evans (s. å.).
Tjapa’jevsk, T j e p a’j e v s k, förr T r o t s k,
stad i Kujbysjevområdet, Sovjetryssland, 30
km v. s. v. om Kujbysjev (Samara); 34,900
inv. (1934). Betydande kemisk industri, bl. a.
tillv. av superfosfat och oljor.
*Tjeckoslovakien beräknades 1936 ha
15,187,000 inv.
INNEHÅLL:
Näring-ar ...... 1126
Kommunikationer. 1126
Mynt- och bankväsen 1126
Statsfinanser .. 1127
Försvarsväsen... 1127
sp.
sp
Sport och idrott..... 1128
Förbindelser med Sve-
rige ............... 1129
Historia........... 1129
Litteraturanvisningar 1130
Näringar. Näringslivet, som varit utsatt
för svåra påfrestningar under världskrisen,
har under de senaste åren visat tydliga tecken
till återhämtning, delvis till följd av
valutadevalveringen. Kol- och jä
rnmalmsproduk-tionen visar stigande tendens, och
exportindustriernas tillv. har ökats. Exporten
värderades 1936 till 8,086,2 mill. kc.
(tjeckoslovak. kr.) och importen till 7,946,6 mill. kc.
De viktigaste handelsartiklarna voro s. å.
(värde i mill. kc.):
Export
Järn o. järnvaror 1,009,8
Bomullsfabrikat .. 707,2
Glas .......... 609,2
YUefabrikat ...... 539,1
Trävaror ........ 506,2
Lädervaror ...... 460,o
Stenkol och koks 420,s
Konfektionsvaror 353,8
Silke och siden-
varor ............ 339,4
Import
Bomull och
bomullsvaror ..... 871,1
U11 och yllevaror ... 820,i
Frukt o. grönsaker 475,8
Metallvaror ..... 460,4
Animaliska produk-
ter ........... 439,s
Järnmalm och järn-
varor ......... 338,5
Mineral ......... 291,4
De förnämsta handelsländerna voro s. å.
(värde i mill. kc.):
Export Import
Tyskland ............... 1,160,4 1,388,0
U. S. A................... 729,8 482,a
Storbritannien ........... 721,1 474,8
Österrike ................ 716,5 353,9
Frankrike ............. 343,o 479,2
Jugoslavien .............. 429,8 346,o
Rumänien .............. 380,o 361,4
Nederländerna ......... 337,i 334,4
Schweiz ............... 377,a 311,2
Kommunikationer. Järnvägsnätet har
under senare år utbyggts i Slovakien, delvia
linjer av strategisk betydelse, och
landsvägs-nätet, särskilt i de ö. delarna, har utvidgats..
En central rundradiosändare för Slovakien har
anlagts vid Banskä Bystrica (Neusohl). S. F.
Mynt- och bankväsen. Efter devalvering
17 febr. 1934 och 9 okt. 1936 skall kronans
guldvärde utgöra minst 30,21 och högst 32,21
mg rent guld och har fixerats till 31,21 mg,
motsv. 30 % värdeminskning i förhållande till
1929 års paritet. Centralbanken, Närodnf
banka ceskoslovenskä, gr. 1926, är en
aktiebank, vari staten har 2/3 av aktiekap. Den
har monopol på sedelutgivningen och utövar
valutakontroll. Den genom devalveringen,,
uppkomna vinsten på bankens guldkassa
användes sonj valutastabiliseringsfond.
Bankväsendet är i övrigt synnerligen rikt
förgre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
