- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
1161-1162

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traven, Bruno - *Travers, M. W. - *Trebitsch-Lincoln, I. T. - Treccani, Giovanni - Tredegar - Tredje mans rätt - Tredje orden - *Trefassystem - *Treitschke, H. G. v. - Trelleborg - Trelleborg (Själland) - *Trelleborgs Allehanda - Trend - Trendelenburg, Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1161

Travers—Trendelenburg, E.

1162

Dschungel» (1929; »Bron i
djungeln», 1933), »Die weisse
Rose» (1929), »Die
Baumwoll-pflücker» (1930;
»Bomullsploc-karna», s. å.), »Der Kärren»
(1932; »Kärran», 1934),
»Re-gierung» (1933; »Diktatur»,
1935) och »Der Marsch ins
Reich der Caoba» (1936;
»Marschen till caobans rike», s. å.).
— T:s intensiva,
naturalistiska böcker, som ha en viss
frändskap med Jack Londons,
bäras av en utpräglat
anti-kapitalistisk åskådning;
huvudpersonen i hans
skildringar är proletären, framför allt
den primitive, undergivne,
ut-sugne indianen, vars slavliv
han tecknat med övertygande
kraft, och guldsökaren, som
sällan gynnas av ödet. Både
som psykolog och som
berättare är T. av hög rang. R-n B.

♦Travers, M. W., som 1930
blev hedersled, av Society of
glass technology, är sedan 1936
president i Faraday society.

♦Trebitsch-Lincoln, I. T., har
sedan 1929 drivit propaganda
för buddismen, bl. a. i U. S. A.
Okt. 1937 uppenbarade han
sig som japansk agent i
Mongoliet och Kina.

Trecca’ni, Giovanni, italiensk
industrimän och donator (f. 1877), till 1911 verksam
bl. a. som textilmaskinskonstruktör, senare
som organisatör och chef för ett antal
textilindustriella företag i Milano. T. har bl. a.
donerat medel till den stiftelse i Rom, som
utger »Enciclopedia italiana» (se E n c y k 1
o-p e d i, suppl., sp. 1219). E. Hlr.

Tredegar [tridi’ga], stad i Monmouthshire,
s. ö. Wales, 25 km n. v. om Newport; 23,195
inv. (1931). Stenkolsgruvor och järnverk.

Tredje mans rätt, se B 1 o c k a d 2, suppl.

Tredje orden, se Tertiär i er.

♦Trefassystem, generellt ett (vanl.
symmetriskt) system av tre växelströmmar med
sinsemellan samma frekvens och med en
inbördes fasförskjutning av Vs period.

♦Treitschke, H. G. v. 1934 utkommo »Briefe
H. v. T:s an Historiker und Politiker».

Trelleborg, se Trälleborg, suppl.

Trelleborg, by omkr. 4 km s. v. om Slagelse,
på Själland, Danmark, vid vilken en av
Nordens märkligaste befästningar från
vikingatiden är anlagd vid sammanflödet mellan
Vaarbyaa och Tudeaa, Västsjällands två mest
betydande vattendrag. Inom en 17 m bred,
urspr. med träpalissad försedd jordvall av
136 m inre diam, med fyra portar ha
påträffats lämningar efter 16 stora byggnader
med svagt bågformiga långsidor. Husen voro
byggda av res virke och försedda med en rad

Plan av borganläggningen vid Trelleborg.

stolpar, som fristående utanför väggarna
burit upp taken. Byggnaderna äro grupperade
i 4 fyrkanter, symmetriskt kring mittaxlarna
genom portarna. Mellan husen finnas rader
av stolphål, tydligen spår efter pålar, som
burit upp broläggningar av trävirke.
Anläggningen är utförd efter en noga beräknad
plan med romersk fot (29,5 cm) som
måtts-enhet. Byggnaderna äro exakt 100 romerska
fot långa med ett förrum i vardera ändan,
vart och ett upptagande 1/5 av husens längd.
T. kan närmast jämföras med ett romerskt
läger (jfr C a s t r a) och är säkerligen anlagt
efter utländska förebilder. — Litt.: P.
Nör-lund, »T. ved Slagelse» (i »Fra
Nationalmuseets arbejdsmark», 1936). H. An.

♦Trelleborgs Allehanda. Red. är sedan 1935
S. Stahre (f. 1902).

Trend, ett av amerikanska
nationalekonomer infört begrepp för huvudtendensen
under en längre period i den ekonomiska
utvecklingen. För att klarlägga denna tendens
ha olika metoder utarbetats, s. k.
trendberäkningar. Man har även försökt ställa särskilda
utvecklings- el. trendprognoser, bl. a. med
tillhjälp av statistiska uppskattningar
rörande befolkningsutvecklingen. O. B-g.

Tre’ndelenburg [-bork], E r n s t, tysk
ämbetsman (f. 1882), sonson till F. A. T. Blev
statssekr. i riksekonomiministeriet 1923, t. f.
riksekonomiminister 1932 och var 1932—33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free