Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Tunnel - Tunnelbana - Tunneleffekt - *Turati, A. - *Turbin - Turbokompressor - *Turbulens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Tunnelbana—Turbulens
1188
nödvändiga. Av särskild vikt är god
belysning vid övergången till och från dagsljuset.
Ljusförhållandena här få näml, ej vara
sådana, att fordonsförarna bländas, utan
tunnelbelysningen bör anpassas efter det växlande
dagsljuset. Numera förekomma anordningar,
där förändringarna i dagsljuset med hjälp av
fotoceller automatiskt åstadkomma in- och
urkoppling av lampor i tunnelmynningen,
varigenom lämplig belysning ernås. F. Br.
Tunnelbana, stundom benämning på de
underjordiska delarna (ty. Unter grund, eng.
under gr ound) av en stadsbana (se d. o., suppl.).
Tunneleffekt, ett vågmekaniskt fenomen,
som består i att en partikel (elektron,
atomkärna el. dyl.) kan passera ett hinder utan
att äga den energi, som enl. den klassiska
fysiken fordras härför. Om t. ex. en positivt
laddad partikel med en viss rörelseenergi rör
sig mot ställen med allt högre potential,
bromsas den alltmera upp, och om »potentialvallen»
är tillräckligt hög, måste partikeln enl. den
klassiska fysiken studsa tillbaka, även om
bortom »vallen» kommer ett område, där
potentialen åter avtar. En mekanisk bild
härav är en kula, som med en viss
hastighet rullar uppför en sluttning, bromsas
alltmera och slutligen stannar och rullar
tillbaka, om backens höjd är alltför stor i
förhållande till kulans rörelseenergi. Betraktas
emellertid partikeln som ett vågpaket, visar
beräkningen, att detta visserligen delvis
reflekteras men även till en del genomtränger
potentialvallen; detta betyder enl. den
statistiska tolkning, som givits av Born (se
Vågmekanik, sp. 817), att det finnes en
viss sannolikhet för att partikeln reflekteras
men också en möjlighet för att den tränger
igenom. I den mekaniska bilden betyder detta,
att kulan rullar genom en »tunnel» under
vallen. En tillämpning är Gamows teori för
atomers sönderfall under utsändande av
a-partiklar. Dessa tänkas röra sig fram och åter
i kärnan, instängda av en potentialvall, och
ha ständigt en viss sannolikhet för att kunna
tränga igenom, vilket skulle betyda kärnans
sönderfall. Då denna sannolikhet snabbt avtar
med skillnaden mellan vallens höjd och
partiklarnas rörelseenergi (samt även med
växande bredd hos vallen), följer härav
sambandet mellan rörelseenergi och
sönderfalls-hastighet (se Radioaktivitet, sp. 401).
T. är av vikt även på andra områden av
atomfysik, t. ex. många kärnreaktioner (se
Kärnfysik, suppl.). Sv. B-r.
♦Turati, A., återupptogs 1937 i
fascist-partiet.
♦Turbin. En t:s effekt är bestämd av
vattenmängd, fallhöjd, tyngdkraftens
acceleration och verkningsgraden (se
Vattenkraft, suppl.). Av vattenmängden och
fallhöjden bestämmes t:s varvtal. Det s. k.
specifika varvtalet är ett erfarenhetstal, som
anger turbinhjulstypens förmåga att sluka
vatten, och definieras som det varvtal per
min., som denna hjultyp vid utvecklandet av
maximalt 1 hkr uppnår vid 1 m fallhöjd.
Specifika varvtalet väljes efter fallhöjden.
Vid fristrålturbiner (Peltonhjul) växlar det
vanl. mellan 15 och 20 per min. och stråle.
Reaktionsturbinerna kunna indelas i
långsamlöpare, normallöpare och snabblöpare;
specifika varvtalet är för de nämnda grupperna
resp. 100, 200—300 och 400 per min.
Kaplan-och propellerturbinernas specifika varvtal kan
uppgå till närmare 1,000 per min.
Med specifika varvtalet sammanhänger den
under senare år alltmer beaktade
kavitatio-nen, d. v. s. av tryckändringar uppkommande
vakuumbildningar. Uppträder kavitationen
omedelbart invid turbinhjulets och
kammarens väggar, angripes materialet på mekanisk
och (eller) kemisk väg (orsaken är ännu ej
fullt klarlagd). Korrosionen kan förebyggas
genom bruk av kromlegerat stålgjutgods i t.
Vid långt gången korrosion påverkas även
turbinens effekt och verkningsgrad menligt.
Pelton- och Francisturbiner uppställas vanl.
med horisontal axel, ofta med två, någon gång
med flera hjul på samma axel. Vertikal
uppställning kommer till användning, då nedre
vattenytans nivåförändringar äro stora eller
då t:s dimensioner så fordra.
Världens största horisontala t. torde vara
den för Untraverket 1937 byggda, som vid
14 m fallhöjd förbrukar något över 100 m3/sek.
och har en avgångsdiam. av 3,2 m. De största
vertikala t. äro Kaplanturbinerna i Vargön
(se Vattenkraftverk, suppl., sp. 1285
och bild sp. 1283—84). De till maximaleffekten
största t. finnas i Boulderanläggningen i
Co-loradofloden; de äro Francisturbiner, som vid
180 m fallhöjd kunna avge 75,000 kW
vardera. Kaplanturbinerna ha under senare år
kommit till användning vid allt större
fallhöjder. Stadsforsens under byggnad varande
kraftverk utrustas sålunda med
Kaplanturbi-ner, som vid 29 m fallhöjd och 140 m3/sek.
skola avge 35,000 kW vardera. De under
senare år högt uppdrivna aggregatstorlekarna
torde av ekonomiska skäl ej komma att
nämnvärt ökas, särskilt ej vid låga fallhöjder.
T:s verkningsgrader ha drivits allt högre.
Omkr. 1900 ansågs en verkningsgrad om 80 %
god; numera nås ofta 93 % eller däröver.
Den alltmera brukliga automatiseringen
av kraftverken (jfr Vattenkraftverk,
suppl.) avser bl. a. införandet av
säkerhetsanordningar, som vid störningar i driften
automatiskt stoppa vattentillförseln till t. Vidare
kan t:s belastning fås att automatiskt följa
vattenmängdens variationer, eller ock kan en
eller flera t. i ett kraftnät bringas att ständigt
arbeta vid maximalverkningsgraden. L. H. P.
Tu’rbokompre’ssor, kompressor (se d. o.), i
vilken luften passerar en serie på samma axel
placerade fläkthjul.
♦Turbulens. Då en vätska el. gas
strömmar med tillräckligt låg hastighet genom ett
rör, är rörelsen laminär; rörelsen är då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
