Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Turbulens - Turesson, Göte - *Turgenjev, I. S. - *Turi, J. O. - Turia - *Turin - Turina, Joaquín - Turistmark eller Resemark - Turistutskänkning - *Turistväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Turesson—Turistväsen
1190
överallt parallell med rörets längdriktning.
Då hastigheten ökas, slår rörelsen vid ett visst
värde, ung. = 2,000, på Reynoldsska talet
(se d. o., suppl.) plötsligt över till t. Under
gynnsamma omständigheter kan dock laminär
strömning bibehållas upp till mycket högre
värden på Reynoldsska talet. Av uttrycket
för detta tal framgår, att omslaget till t.
inträder vid desto högre hastigheter, ju högre
viskositeten är och ju mindre mediets täthet
och rörets diam. äro. Den för t.
karakteristiska virvelbildningen medför ett starkt ökat
friktionsmotstånd (se Friktion, suppl.).
Sv. B-r.
Turesson, Göte, växtekolog och genetiker
(f. 1892 0/4). Blev fil. dr och docent i botanik
i Lund 1922, var 1928—31 anställd som
växtförädlare vid Weibullsholm och
utnämndes 1935 till prof, i
växtsystematik med
ärftlighetslära vid
Lantbrukshögskolan.
T. har, även under
vidsträckta forskningsresor, särskilt
ägnat sig åt studiet av
miljöns inflytande på
uppkomsten av
ärftligt betingade, för
ståndorten särskilt
anpassade former av
vildväxande växtar
ter, s. k. ekotyper. T:s arbete på detta
område har varit epokgörande och resulterat i
uppkomsten av en helt ny forskningsgren,
den s. k. genekologien. Se vidare E k o t y p,
suppl., med litt.-anv. G. N.-L.
*Turgenjev, I. S. Ny litt.: »Manuscrits
pa-risiens d’Ivan Tourguénev», utg. av A. Mazon
(1930); ny monogr. på ry. av B. Zajtsev
(1932); E. Séménoff, »La vie douloureuse
d’Ivan Tourguéneff» (1933). A. Maurois’
monogr. utkom 1932 i sv. övers.
*Turi, J. O., dog 19 3 6 30/ii.
Turia [to’-], se Guadalaviar.
*Turin hade 638,146 inv. 1936. T. har
flyghamn, Mirafiori (7 km s. v. om staden), och
regelbunden förbindelse med Rom, Venezia
och Paris; rundradiosändare.
Turi’na [to-], Joaqufn, spansk tonsättare
(f. 1882), jämte M.
de Falla det ledande
namnet inom modern
spansk tonkonst. T.
erhöll sin
huvudsakliga utbildning vid
Schola cantorum i
Paris med bl. a.
dTn-dy som lärare. Han
återvände 1914 till
Madrid, där han
sedan verkat som lärare
vid konservatoriet. T.
väckte uppmärksamhet som tonsättare med
orkesterverket »La procesiön del Rocfo» (1912)
och operan »Margot» (1914). Han är i sina
verk närmast nationellt impressionistisk och
har en lysande kolorit. Bland övriga
ton-sättningar må nämnas »Sinfonfa sevillana»
(1920), ytterligare ett par operor (bl. a.
»Jar-din d’Orient», 1923) samt kammarmusik och
pianostycken. G. M.
Turistmark eller Res e mark, se R e g
is-t e r m a r k, suppl.
Turistutskänkning. Enl. förordn. av 18
juni 1937 ang. försäljning av rusdrycker, som
träder i kraft 1 okt. 1938, kan
årsutskänk-ning (jfr Spritdryckslagstiftning,
suppl., sp. 883) i undantagsfall anordnas utan
hinder av kommunens avstyrkande. Tillstånd
meddelas i dylikt fall av K. m:t och må
ifrågakomma endast på hotell eller pensionat
vid »hälsobrunn, badort eller annan kurort
eller eljest å någon för turistväsendet i riket
viktig ort» samt under förutsättning tillika,
att det finnes vara av »allmän betydelse»,
att utskänkningen kommer till stånd.
Ansökan om tillstånd skall göras av
systembolaget eller annan inom en månad från det
kommunens fullmäktiges beslut vunnit laga
kraft. Tillstånd meddelas för oktrojperiod
eller del därav, och K. m:t äger vid
tillstånds meddelande utfärda ev. erforderliga
särskilda föreskrifter med avseende på
utskänkningen. H. G-n.
♦Turistväsen. På senare år ha även
cykelresor blivit vanliga; till cyklisternas och
fotvandrarnas tjänst har inrättats en mängd
vandrarhem. — Bland nyare organisationer
för t. i Sverige må även nämnas
Cykelfrämjandet och Motormännens riksförbund. Det
finnes nu ett 60-tal lokala turistföreningar;
Mälarens turisttrafikförening heter nu
Tu-risttrafikföreningen för Stockholms stad och
Stockholms län.
Den svenska turiststatistiken över resande
utlänningar utarbetades t. o. m. 1932 av
Järnvägsstyrelsens statistiska kontor under
medverkan av Svenska trafikförbundet, som
därefter helt övertagit statistikarbetet. En årlig
statistik i mer eller mindre fullständigt skick
föreligger fr. o. m. 1925.
Den allmänna depressionen under
1930-talets första år medförde ett bakslag i
turisttrafiken, men redan 1934 överskredos
siffrorna för det dessförinnan gynnsammaste året,
1930, och under senare år har antalet
Sverigebesökande utlänningar visat en jämnt
stigande tendens med en årlig ökning av 15—20 %.
Här nedan återges totalantalen inresta
utlänningar för åren 1933—36:
1933 1934 1935 1936
Skandinaver ........ 60,144 68,996 88,725 96,791
Övriga utlänningar 68,895 88,576 89,676 106,504
Passagerare med tu-
ristfartyg .......... 8,155 10,769 11,790 14,001
Penningtillförseln genom utlänningars
resor i Sverige beräknades 1930—36 till resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
