- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
55-56

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännvin - Brännvinsadvokat - Brännvinsbränning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brännvinsadvokat—Brännvinsbränning

56

Kontinuerlig apparat för destillation av mäsk.

kriget tidvis täckte hela förbrukningen av
brännvin. Vissa kvaliteter, ss. kumminbrännvin och
akvavit, försättas med kryddextrakt (kummin,
koriander, fänkol, pomeransskal) och vissa med
sockerkulör. B:s alkoholhalt är i Sverige 40—
46 %.

Som njutningsmedel fann b. först på
1500-talet en mera vidsträckt spridning, men själva
destillationstekniken uppfanns redan någon gång
på iioo-talet.

Brännvinsadvokat, föraktlig benämning på
sakförare, vanl. utan juridisk examen, som åtager
sig tvivelaktiga fall och gärna begagnar
lagvräng-ning o. dyl.

Brännvinsbränning, destillation av
alkoholhal-tiga lösningar till brännvin. Som utgångspunkt
kan vilken kolhydratkälla som helst användas: säd,
potatis, sockerbetor, melass, sulfitlut etc. Vid
fabrikationen måste först det som råvara använda
kolhydratet bringas i lösning. Stärkelsen i säd
och potatis är emellertid icke direkt för jäsbar,
varför den måste försockras genom inverkan av
stärkelsenedbrytande enzym, diastas i malt el.
amylas ur vissa svamparter. I potatisbrännerier
kokas potatisen efter tvättning med ånga under
tryck i en henzekokare, varvid stärkelsen
sväller till ett klister och spränger sönder cellerna.
När sedan massan ”blåses” till mäskkaret,
sönderdelas potatisen till en gröt, som efter avsvalning
till 58° försättes med malt för försockring av
stärkelsen. Det för detta ändamål använda
maltet kölnas ej utan användes som grönmalt. Före

användningen krossas maltet och röres ut med
vatten. Sedan stärkelsen någorlunda försockrats,
kyles sötmäsken till c:a i8°, och den i en
särskild odling beredda jästsatsen röres ned.
Vid jäsningen går temp. upp men bör ej få
överstiga 300. Efter 3—4 dagar är jäsningen
fullbordad, varvid den alltjämt aktiva diastasen
under jäsningens lopp hunnit att försockra
jämväl de vid sötmäskberedningen oangripna
dex-trinerna. Vid jäsning av näringsfattiga substrat,
ss. sulfitlut och melass, måste man dessutom som
näring åt jästen tillsätta fosfat och
ammonium-salter. Den jästa surmäsken går så till
destillation, där alkoholen avdrives antingen i en
periodisk el. kontinuerlig apparat, medan den
resterande, äggviterika d r a n k e n går till
kreatursfoder. Alkoholångorna förstärkas till 80—
95 °/o och kondenseras. Det erhållna brännvinet
avrinner oåtkomligt för tillverkaren genom den
s. k. lyktan och därifrån, likaledes oåtkomligt,
genom den av staten i varje bränneri uppsatta
kontrollapparaten. Från denna införes brännvinet
i förseglade rörledningar, vilka utmynna i
cisterner i det s. k. sprithållarrummet. I allm.
uppdelas framställningen av brännvin på å ena sidan
ett jämförelsevis stort antal primära brännerier
(potatis-, sulfitbrännerier etc.), vilka blott
framställa en oren råsprit, och å andra sidan ett
fåtal stora raffineringsverk för den slutliga
reningen. Vid rendestillationen el. rektifieringen
avskiljas den lättflyktiga förspriten, som
innehåller aldehyder och användes i den
dena-turerade spriten, samt f i n k e 1 o 1 j a n
(huvudsaki. högre alkoholer: propyl-, butyl- och
amyl-alkohol). Den sistn., som är löslig i konc. sprit
men svårlöslig i vatten, samlas vid kontinuerlig
destillation på vissa bottnar vid
förstärkarkolon-nens mitt, där den avtappas. — Den vid
rekti-fiering erhållna finspriten med 95—96%
alkohol användes direkt till förskäring, till likör
och till vissa kryddade brännvinssorter. Vid
framställning av okryddat brännvin spädes den
med vatten till c:a 47 % och filtreras genom
aktivt kol, som binder obehagligt smakande
ämnen samt nybildar vissa aromämnen. Vissa
bränn-vinsmärken smaksättas med kummin och andra
kryddor, vilkas aromämnen utvinnas genom
destillation med sprit. — För tekniska ändamål,
bl. a. till motorsprit, vill man ibland framställa

Hembränningsapparat. Dalarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free