- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
139-140

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cremona - Cremona, Luigi - Cremonesare - Cremor tartari - Crenilabrus - Crenothrix - Creodonta - Crêpe - Crepis - Crépon - Crépy-en-Laonnois - Crépy-en-Valois - Créqui, ätt - Crerar, Henry Duncan Graham - Čres

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139 Cremona—Cres 140 anlades som romersk koloni 219 f. Kr., var vid medeltidens mitt självständigt men kom 1334 under Milano. Cremona [-å'na], Luigi, italiensk matematiker (1830—1903), prof, från 1873 vid univ. i Rom. C:s forskningar inom den projektiva geometrien voro av banbrytande betydelse; han framlade i ett epokgörande arbete, ”Introduzione ad una teoria geometrica delle curve piane” (1862), dels nya och dels förut på analytisk väg erhållna resultat under en enhetlig sammanfattning och med tillhjälp av metoder, som snart visade sig högst befruktande för den vidare utvecklingen av den syntetiska geometrien; hans namn är även förbundet med den grafiska statiken. Cremonèsare, violin från Cremona (se d. 0.). Cre'mor ta'rtari, se Vinsten. Crenidabrus, se Snultresläktet. Creno'thrix, se Järnbakterier. Creodo'nta, se Rovdjur. Crépe [kräp], fr., kräpp, krusflor, tunt tyg. — C. de C h i n e, ”c. från Kina”, c. m a r o-c a i n, ”marockansk c.”, m. fl. olika tygsorter skiljas genom olika krusning o. s. v. Krusigheten uppstår därigenom, att såväl varp- som inslagstrådarna äro snodda i olika riktningar (en höger- och en vänstersnodd i varpen, två höger- och två vänstersnodda i inslagen). Då Katedralen i Cremona; t. v. klocktornet. tyget efter vävningen behandlas med varmt vatten, sno sig trådarna något tillbaka och bli då böjda oregelbundet mot varandra. Man kan även med andra medel öka krusigheten. Crèpis, växtsläkte av fam. k o r g b 1 o m-miga (avd. Cichoriae), innefattande örter med strödda el. rosettställda blad, i kvast el. klase samlade korgar med jämnhöga holkfjäll och ytterholk, gula el. röda blommor och hårpensel. I Sverige finnas sex arter, av vilka k 1 o-f i b 1 a (C. tecto-rum) och skånsk f i b 1 a (C. biennis) kunna vara besvärliga åkerogräs. Den rödblommiga C. {Barkhausia) rubra från Sydeuropa odlas i trädgårdar. Crépon [krepå'], fr., tygsort, se Kre-pong. Crépy-en-Laonnois [krepi'-ä-lancoa'], stad i fr. dep. Aisne, 7 km n. v. om Laon. I C. slöts 18 sept. 1544 fred mellan Crepis tectorum, klofibla (t. h.) Frans I och kejsar och C. biennis, skånsk fibla. Karl V. Crépy-en-Valois [krepi'-ä-valæa'], stad i fr. dep. Oise, 55 km n. ö. om Paris; 5,500 inv. C. var förr huvudstad i hertigdömet Valois. Många medeltida byggnader; ruiner efter ett gammalt slott. Créqui [kreki'], fransk adlig ätt, känd sedan looo-talet. Dess mest bekante medlem är Franqois, markis de Marines (1625— 87). Han började sin krigarbana i trettioåriga kriget, deltog sedan på hovets sida i kriget mot fronden; efter erövringen av Lille 1668 blev han marskalk. 1672 vägrade han att tjäna under Turenne men blev efter dennes död en av franska arméns främsta anförare och bidrog verksamt till krigets lyckliga utgång. Crerar [kri'ra], Henry Duncan Gra-h a m, kanadensisk militär (f. 1888), var från början yrkesofficer, deltog i 1 :a världskriget och blev härunder major 1916. Han innehade därefter olika militära befattningar i hemlandet, slutl. som generalstabschef 1940—41. Sistn. år blev han först fördelningschef och sedan armékårschef vid kanadensiska trupperna i Storbritannien. C. förde därefter kanadensiska kåren i Medelhavsområdet 1943—44 samt slutl. 1 :a kanadensiska armén 1944—45 på de allierades n. flygel under operationerna i Västeuropa. C. avgick 1945. Cres [tj-], it. Cherso, ö, tillhörande Jugoslavien, i Quarnerobukten av Adriatiska havet; 399 km2; c:a 9,000 inv. ön är 65 km lång och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 14 16:49:38 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free