785 Distarlins—Distrikt 786 försåg instrumentet med den s. k. dubbelkilen, en apparat, som vid mätning i lutande tublägen automatiskt reducerar de avlästa avstånden till horisontalplanet. Distarlins (av lat. distäre, vara avlägsen), benämning på negativ försättslins. Di'steli, Martin, schweizisk tecknare (1802 —44). Han illustrerade ”Münchhausen” o. a. och var i främsta rummet en skarp och fruktad politisk satiriker. Distèn, mineral med samma kemiska sammansättning som andalusit, AhSios; kristalliserar i det triklina systemet. Förekommer ej sällan i kristallina skiffrar i form av bladiga aggregat av växlande färg. Blå varieteter benämnas c y a n i t. Di'stikon, plur. d i's t i k a, grek., tvårading, verspar, dubbelvers, eg. blott om ett verspar av en hexameter och en pentameter. Hos greker och romare var d. den vanliga formen för ett epigram. I svensk vers blevo distika vanliga under nyromantiken (Atterbom, Stagnelius); Stiern-hielm var den förste, som skrev svenska distika. Di'stingen (fsv. disa ping), en marknad, som årl. hålles i Uppsala i början av febr, och som leder sitt ursprung ända från hednatiden. I äldre tid varade den i åtta dagar och inföll vid fullmånen efter trettondagen. Den har numera förlorat det mesta av sin betydelse. Distingera (av lat. disti'nguere, skilja), utmärka, behandla med utmärkelse. — Distingerad, utmärkt, framstående; förnäm, som sticker av från mängden. Disti'nkt (lat. disti'nctus, tydlig, bestämd), tydlig. Med d. uppfattning förstås ofta en uppfattning, i vilken det uppfattade strängt skiljes från allt annat. Distinktion (lat. disti'nctid), särskiljande; utmärkelse; tydligt uppvisande av skillnaden mellan föreställningar el. begrepp. Distinktiönskorpral, 1858—1914 benämning på innehavare av högsta korpralsgraden; kallas nu f u r i r. Distinktiönsnummer, se Signalnummer. Distinktiönstecken, se Uniform. Distinktiv, kännetecknande. Di'stomum, se Sugmaskar. Distorsion (lat. disto'rtio, av distorquère, vrida isär). 1) Se Ledvrickning. Distanstub. Distorsion vid avbildning av en kvadrat. 2) Ett fel hos en del fotografiska objektiv och optiska linser, vilket visar sig genom att raka linjer hos föremålet på den optiska bilden återgivas mer el. mindre böjda. Hos fotografiska objektiv uppträder d. störande hos s. k. enkla el. mycket osymmetriska objektiv. 3) (Elektrotekn.). Formförändring hos ett periodiskt förlopp, t. ex. ett komplex av elektriska växelströmmar med olika frekvenser. D. beror vanl. på olika dämpning hos de olika frekvenserna. Vid telefoni innebär d. en förvrängning av det på elektrisk väg överförda ljudet. Distrahera (lat. distra'here), splittra uppmärksamheten, störa; förströ. Distrait [disträ'], fr., se Disträ. Distraktion (lat. distra'ctio), tankspriddhet el. yttringar av tankspriddhet; förströelse. Distribuera (lat. distribu'ere), fördela, utdela, sprida. — Distributör, person, som distribuerar, t. ex. mjölk-, tidningsdistributör. Distribution, fördelning, spridning (särsk. av varor till deras avnämare o. dyl.). — Uttrycket ”i distribution” vid förlagsnamnet å ett tryckalster anger, att tryckalstret icke är en firmans egen förlagsartikel. — D. utgör den gemensamma benämningen på alla de funktioner, som förmedla kontakten mellan producenter och konsumenter. Distributiv [el. di's-], fördelande, särskiljande. Jfr Räkneord. Distributör, se Distribuera. Di'strict, eng., i den anglosaxiska världen beteckning för vissa administrativa enheter. Som ex. från England kunna nämnas rural districts, det stora flertalet landskommuner, och urban districts, stadskommuner utanför de större städerna. I U.S.A. är d. t. ex. beteckning på domkretsarna för de ordinarie unionella domstolarna i första instans, motsv. de svenska domsagorna. Di'strict of Columbia [av kala'mbia], förk. D. C. U.S.A :s förbundsdistrikt; 179 km2, 663,000 inv. Se Washington. Distri'kt, benämning på åtskilliga svenska förvaltningsområden inom såväl statlig som kommunal förvaltning. Sålunda är Sverige för den lokala förvaltningen av post, telegraf, järnvägar och skogar indelat i resp. 7, 7, 6 och 10 d.; vid Statens kraftverk finns ett antal d.-ingenjö-rer. För skyddskonsulenter finnas 13 d., för yr-kesinspektörer 11 d., för förlikningsmän i ar-betstvister 7 d., för fattig- och barnavårdskon-sulenter 13 d. Vidare är att nämna bergsstaten med 4 d., lots- och fyrstaten med 6 d., far-tygsinspektionen med 7 d., statens elektriska inspektion med 4 d. och skeppsmätningstj änsten med 3 d. Slutl. är att märka de till flera hundra