857 Doloper—Domagk 858 har två stora kloster med ■omkr. 2,000 lamas, en över hela Kina känd tillverkning av tempelklockor, gudabilder och vaser. 40 km n. v. om D. ligga ruinerna av Shang-tu, mongoldynastiens sommarresidens. Doloper [dålä'-] (grek. Do'löpes), forntida folkstam vid Pindusberget i s. v. Tes-salien (Dolopia). De tillhörde någon tid Etoliska förbundet men lydde tidtals under Ma-kedonien. D. nämnas som Caesars bundsförvanter mot Pompeius; kort därefter försvinna de som särsk. folk ur historien. Doloroso [dålårå'så] el. con d o 1 o'r e, it., musikterm, smärtfullt. Do'lus (lat., grek. do'los, eg. list, knep), användes tidigare stundom i betydelsen svek, ond avsikt e. dyl., numera som teknisk juridisk term = uppsåt, d. v. s. viljans inriktning på ett visst (rättsstridigt) resultat, i det att detta genom en handling åstadkommes med den handlandes vetskap och vilja. Hit höra sådana fall, då handlingen företagits just i syfte att åvägabringa resultatet; vidare då detta, ehuru i och för sig icke åsyftat, av den handlande i hand-lingsögonblicket uppfattats som önskvärt el., även om detta ej varit fallet, som nödvändigt förbundet med resultatets uppnående; slutl. också sådana fall, då ett av den handlande icke önskat resultat för honom framstått som till den grad sannolikt, att man måste antaga, att även fullkomlig visshet om dess inträffande icke skulle ha avhållit honom från handlingen (s. k. d. eventualis). Om ett sådant antagande ej är befogat, men resultatet likväl har inträffat, föreligger därtill hos den handlande allenast vållande, culpa. D. skall hänföra sig icke blott till det yttre förloppet vid ett visst resultat utan även till de faktiska el. rättsliga egenskaper hos detta, som äro utmärkande för ett visst brott, och skall alltså t. ex. vid tvegifte innebära vetskap, att den, med vilken man ingår äktenskap, redan är gift. — D. är i nyare straffrätt en betingelse för bestraffning av en mängd brott, t. ex. mord och viljadråp, egentlig misshandel å person, mordbrand, skadegörelse på egendom; om d. saknas men culpa föreligger, skall antingen inträda ett betydligt lindrigare straff (för oaktsamt dråp, vållande till kroppsskada, vållande till eldskada), el. ock skall varje straff bortfalla (vid vållande till lindrig kroppsskada el. i allm. till skada på egendom). För den svenska strafflagens del gäller som en visserligen icke undantagslös huvudregel, att en straffbestämmelse, vilken icke uttryckligen tager ställning till frågan om uppsåt el. oaktsamhet vid begåendet av en däri omförmäld gärning, skal lanses för sin tillämpning fordra d. Den Pordoi-passet i Dolomitalperna. Se även bild 2 å pl. vid Alperna. allra nyaste straffrätten strävar att minska gradskillnaden i den stränghet, varmed d. och culpa behandlas. Gränsen mellan dessa s. k. skuldformer är av mindre betydelse för civilrättens ersättningsregler, som i allm. stadga fullt skadestånd vid såväl d. som culpa till en rättsstridigt åstadkommen skada och låta frihet från påföljd inträda först vid c asus. Doly'coris, se Stinkflyn. Dom [dåm], (fr. döme, av lat. do'mus, hus, med underförstått Dei, Guds). 1) Domkyrka, katedral. — 2) På en ångpanna den kupolfor-made, högst upp belägna påbyggnad, på vilken uttag för ångan samt säkerhetsventiler etc. anbringas. Dom [då], port, (av lat. do'minus), herre; urspr. titel för medl. av kungahuset, senare för adelsmän och medl. av de högre klasserna. Dom. I vidsträckt bemärkelse betecknar d. det beslut, varigenom vid domstol anhängigt mål slutligt avgöres. I vissa fall, t. ex. i jorddelnings- och i utsökningsmål, användes i st. termen utslag. En d. skall, förutom det slut, vartill domstolen kommit, innehålla motivering (domskäl, premisser). Doma [dä'ma], ett liggande prisma i rombiska, monoklina och triklina kristallsystemen. Domagk [då'mak], Gerhard, tysk läkare (f. 1895), chef för avd. för experimentell patologi och bakteriologi vid I. G. Farbenindustrie, El-berfeld. Här prövades bl. a. vissa azoför-eningars verkan på olika infektionsämnen, framför allt strepto-kokker. I dec. 1932