Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnejs - Gnejsgranit - Gnesen - Gnesta - Gnetales - Gnetum - Gniben - Gniezno - Gnista - Gnistan - Gnistfångare el. gnistsläckare - Gnistinduktor - Gnisttelegrafi - Gnisvärd - Gnoding - Gnomer - Gnomisk poesi - Gnomon - Gnosis - Gnosjö - Gnosticism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 Gnejsgranit—Gnosticism 76
el. sillimanitgnejs. Järngnejs är
en röd g., som innehåller spridda korn av
mag-netit och jämte flera andra slags g. har stor
utbredning i s. v. Sverige. Efter den har det
s. k. j ärngnej sområdet där fått sitt namn,
ö g o n g n e j s är en g., i vilken fältspaten
bildar större partier el. kristaller (”ögon”).
Ådergnejs el. arterit (av artär, pulsåder) är
en mestadels vresigt veckad bergart, som visar
grov- el. finkorniga inlagringar el. ådror av
gra-nitisk, pegmatitisk el. aplitisk beskaffenhet i
skiffrar och gnejser. G. är alltid bildad genom
metamorfos av någon äldre bergart, då denna
inuti jordskorpan och ofta på stort djup utsatts
för starkt tryck och hög temperatur. Den
ursprungliga bergartens mineral ha krossats och
omkristalliserats, strukturen har förändrats.
Under metamorfosen kan magmatiskt eller uppsmält
material ha pressats in i g., som då får
karaktären av en biandbergart, m i g m a t i t (grek.
mi’gma, blandning). En genom omvandling bildad
g. kan ha uppkommit antingen utan större
förändring av den ursprungliga bergartens kemiska
sammansättning ur en eruptivbergart (o r t
o-g n e j s) el. ur ett sediment (p a r a g n e j s) el.
också under en väsentlig sådan förändring
genom metasomatiska processer. Med g n e j
s-granit menas i allm. en granit med
utpräglad (gnejsig) parallellstruktur men med ännu
påvisbara rester av den ursprungliga
granitstrukturen. Granitgnej s åter brukas oftast i
betydelsen av en till gnejs fullkomligt omvandlad
granit.
Gnejsgranit, övergångsform mellan gnejs och
granit.
Gnèsen [-zan], stad i Polen, se Gniezno.
Gnesta. i) Municipalsamhälle (sedan 1883) i
Frustuna sn i Södermanland, vid v. stambanan
och Frösjöns sydända; 0,60 km2, 1,595 inv. (1951).
G. är handelscentrum för Daga-bygden och har
tingshus, kommunal mellanskola, apotek samt
vårdhem för män och obildbara sinnesslöa barn;
provinsialläkare och distriktsveterinär. Bland
industrier märkas bryggeri, stort mejeri,
valskvarn, fiskredskapsfabrik, snickeri- och
möbelfabriker, etui- och kartongfabrik. Bertil
Gustafssons fröhandels-ab. etablerades som firma 1907,
bolag 1928. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 6,793,500 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 4,139,570 kr (1950).
— 2) Storkommun i Södermanlands län, omfattar
socknarna Frustuna och Kattnäs; 109,27 km2,
3,059 inv. (1951)-
Gnetäles, den högst stående klassen bland
gymnospermerna, igenkänd därpå, att
hartsgångar saknas och att kärl finnas i den sekundära
veden; blommorna äro försedda med hylle;
embryot har 2 hjärtblad. Till g. höra släktena
Ephedra, Gnetum och Tumboa (se dessa ord).
Gnetum, växtsläkte av klass Gnetäles och fam.
Gnetaceae bland gymnospermerna, med omkr.
15 arter (i tropiska länder), slingrande lianer
med breda, korsvis motsatta, fjädernerviga blad
och stenfruktliknande frön. G. gnemon, odlad i
Ostindien, har ätbara frön.
Gniben, n. v. spetsen av Sjællands odde.
Gniezno [gjnjä’znå], ty. Gnesen, stad i Polen,
40 km ö. n. ö. om staden Poznari; 30,000 inv.
Järnvägsknut. Kvarnar och sockerbruk.
Marknader. — G. är en av Polens äldsta städer, från
1000 ärkebiskopssäte. I katedralen (från
1300-talet) finns den helige Adalberts silversarkofag.
Ärkebiskopen av G. var från 1416 till Polens
delningar (då G. 1793 kom till Preussen) rikets
främste prelat.
Gnista, se Elektriska urladdningar.
Gnistan, Göteborgssällskap, stiftat 27 nov.
1878 efter mönstret av Idun i Stockholm,
samlingspunkt för konstnärer, vetenskapsidkare,
författare, konstälskare m. fl. G. anordnar föredrag,
utställningar, samkväm m. m.
Gnistfångare el. gnistsläckare,
anordning, som avser att förhindra glödande
bränslepartiklar att utkastas ur skorstenar med starkt
drag, ss. vid lokomotiv- och lokomobileldstäder.
G. kan bestå av ett i skorstenen el. i en huv
på denna anbragt metalltrådsnät el. av en
cy-klonliknande anordning, som uppfångar de
glödande partiklarna.
Gnistinduktor, se Induktionsapparat.
Gnisttelegrafi, äldre benämning för trådlös
telegrafi.
Gnisvärd, fiskläge i Tofta sn på Gotland.
Gnoding, se Knorrhanesläktet.
Gnomer [gnå’-], se Elementarandar.
Gnomisk poesi [gnå’-] (av grek, gnöme,
insikt), tänkespråks- el. ordspråkspoesi. G. odlades
i synnerhet av grekerna (Solon, Fokylides och
Theognis) och romarna (Publilius Syrus och
”Catonis dicta”).
Gnömon, grek., en lodrät stav el. obelisk,
av vars skuggas längd på ett horisontellt plan
middagslinj en och ev. tiden bestämmas.
Gnösis, grek., se Gnosticism.
Gnosjö, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, n. v. om Värnamo; 56,47 km2, 2,327 inv.
(1951). I ö. backigt och höglänt, i v. delvis
sankt och skogigt. 318 har åker. Nära G.
ligger sjön Hären (163 m ö. h.). Vid
stats-banelinjen Borås—Alvesta ligger stations- och
industrisamhället Gnosjö (1,500 inv.) med
en mängd mindre industriföretag: ett 40-tal
metallfabriker, ett 1 o-tal trådfabriker och
dukvä-verier samt lika många gjuterier, vidare
manufakturverk och mekaniska verkstäder, flera
lä-dervaru- och träförädlingsfabriker m. m. Även
socknen i övrigt präglas av småindustri. Bland
större företag märkas ab. Åvikens metall, Gårö
elektriska armaturfabrik och Götarps fabriks-ab.
Egendom: Häryd. Kyrkan byggdes 1886. Ingår
i Kulltorps och G. pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt; bildar tills, m. Åsenhöga, Källeryd,
Kulltorp och Kävsjö storkommunen Gnosjö;
436,87 km2, 6,735 inv. (1951). — Litt: F. J. E.
Eneström, ”Gnosjöborna” (2:a uppl. 1912).
Gnostici’sm, den andliga riktning i den senare
antiken, som i en mystiskt färgad
religionsfilosofi och en spekulativ omtolkning av
folkreligionernas heliga traditioner ansåg sig besitta en
högre frälsande kunskap, gnösis. G. i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
