Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Konjunktur
588
tet inom näringslivet. Sålunda framkalla
årstiderna säsongrörelser, vilka ofta påverka k.
Vissa forskare anse sig kunna påvisa antagl. av
strukturella förändringar framkallade
lång-tidsvågor inom näringslivet. Denna vågrörelse
skulle ha haft toppar omkr. åren 1810, 1873 och
1920 och bottenpunkter 1790, 1847 och 1895.
En lågkonj unktur utmärkes av liten
produktion och stor arbetslöshet. På grund härav
äro även nationalinkomsten och
levnadsstandarden låga. Den ringa efterfrågan på varor trycker
priserna. På gr. av företagarnas pessimistiska
framtidsförväntningar är investeringsvolymen
liten. Den ringa realkapitalbildningen leder till
ringa efterfrågan på kredit, varigenom räntenivån
kan pressas ned. Då företagen ge dålig
utdelning, stå aktiekurserna lågt, ökas nu t. ex.
exporten, medför detta först ökad sysselsättning
och bättre inkomster inom de näringsgrenar, som
arbeta på export. Dessas arbetare öka på grund
härav sin efterfrågan på kläder, skor, möbler
etc., varigenom den ökade sysselsättningen
sprider sig vidare till de näringsgrenar, som
producera konsumtionsvaror. Dessa anställa nya
arbetare, något som ytterligare ökar efterfrågan
på konsumtionsvaror, vilket ytterligare ökar
sysselsättningen etc. Den ökade efterfrågan på
export- och konsumtionsvaror gör, att företagarna
inom motsv. branscher börja öka sina
investeringar i syfte att mekanisera företagen och
bygga ut deras kapacitet. På samma sätt ökar det
stigande välståndet efterfrågan på moderna
bostäder, varigenom byggnadsverksamheten
stimuleras. Den ökade realkapitalbildningen skapar
nya inkomster, vilka öka efterfrågan på
konsumtionsvaror, vilket i sin tur medför nya
investeringar. På så sätt uppkommer det för
k.-uppsvinget typiska ömsesidiga sambandet
mellan konsumtion och investering. Den ökade
efterfrågan på varor medför i allm. prisstegringar
— högkonjunkturen vid 1920-talets slut utgjorde
dock ett undantag —, och det är även möjligt,
att den ökade efterfrågan på kredit medför en
räntehöjning.
En normal k.-cykel, som består av en
uppsvings- och högkonjunkturperiod samt en
nedgångs- och depressionsperiod, omfattar perioder
på 7—11 år. I nedanstående tab. skildras i grova
drag k.-förloppet under industrialismen.
År Konjunktur Kännetecken
1818—22 Depression Störningar efter
napoleonkri-gen.
1822—25 Högkonjunktur Industrialismens första
högkonjunktur.
1825 Kris Oerhört prisfall,
banksammanbrott.
1826—30 Depression
1830—36 Högkonjunktur Järnvägsbyggande,
joint-stock-bankerna uppstå. U.S.A. även delaktigt av
högkonjunkturen.
1836 Kris Krisen börjar med ett
sammanbrott för järnvägs- och jordspekulationen i U.S.A. Sprider sig till England.
1837—40 Depression Stor arbetslöshet,
arbetarorolig-heter.
År Konjunktur Kännetecken
1840—46 Högkonjunktur Kinesiska marknaden öppnas, järnvägsbyggande,
textilindustriens andra storhetstid. Även Tyskland delaktigt av högkonjunkturen.
1847 Kris Tyskland undgår att drabbas.
1848—51 Depression Politiska strider i Tyskland och Frankrike förvärra
depressionen.
1852—57 Högkonjunktur Guldfynden i Kalifornien och Australien,
jämvägsbyggan-de, ångbåtsflottans framväxt, telegrafen, krimkriget.
Högkonjunkturen har nu helt
internationell karaktär. Stark prisstegring i alla länder. Storbanker grundas på
kontinenten.
1857 Kris Internationell kris med börian i U.S.A.
1858—60 Depression
1861—66 Högkonjunktur Nordamerikanska
inbördeskriget, frihandelsepoken i
Europa, framför allt järn- och stålindustrien delaktig av högkonjunkturen.
1866—69 Depression Kris endast i England.
1870—73 Högkonjunktur Industrialismens dittills största uppsving, gynnat av
fransktyska kriget. U.S.A. och Tyskland börja överta
Englands roll som ledare för den ekonomiska utvecklingen. Frankrike icke delaktigt av högkonjunkturen.
1873 Kris Den före 1929 svåraste krisen. Alla länder utom Frankrike drabbade. Inledes med
österrikiska aktiemarknadens
sammanbrott ‘/i 1873.
1874—95 Dåliga tider Någon verklig högkonjunktur förekommer icke under
denna tid. Korta perioder av
livlig börsspekulation sluta med börskriser, ss.
Bontoux-kri-sen i Frankrike 1882. En
svårartad agrarkris pressar
Europa. Guldknapphet.
1895—99 Högkonjunktur Guldfynd i Transvaal. Ny
frihandelsepok. Framför allt elektricitetsindustrien
blomstrar.
1899—19< 53 Depression Omslaget sker utan kris.
1903—07 Högkonjunktur
1907—10 Depression Kris endast i Amerika 1907. I Sverige storstrejken 1909.
1910—13 Upprepade ansatser till
högkonjunktur, störda av den ständigt återkommande
krigsfaran. Kort högkonjunktur 1912 påverkad av
balkankri-gen. 1913 depression,
försvårad av de nu mäktiga
kartellerna och monopolen, som söka hindra prisfall.
Utvecklingen under och efter 1 :a världskriget
präglades av att fram till 1924 k. icke hade
någon enhetlig karaktär. Världskriget medförde i
varje fall i de neutrala länderna en utpräglad
högkonjunktur, som fortsatte under en del av
1920, vilket år en kris utbröt i U.S.A., som snabbt
spred sig till hela världen med undantag av
in-flationsländerna, d. v. s. de länder, vilkas valutor
undergingo en exempellös försämring, t. ex.
Tyskland och Österrike. Krisen hade karaktären av
en deflationskris med oerhörda prisfall. 1924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
