Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstitutionsutskottet - Konstitutiv - Konstitutorial - Konstläder - Konstmassor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Konstitutiv—Konstmassor
624
arbeta förslag till det nya statsskicket och
genom 1809 års R. F. blev ett ständigt utskott. Om
k:s befogenheter stadgas i R. O. § 38 och
R. F. §§ 105—107. K. tillkommer att granska
rikets grundlagar, lagen om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar, vallagen,
stadgan om ersättning för
riksdagsmannaupp-dragets fullgörande ävensom riksdagsstadgan,
att hos riksdagen föreslå de ändringar däri, som
K. anser högst nödiga el. nyttiga och möjliga
att verkställa, så ock att meddela utlåtanden över
de från kamrarna till K. hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt nämnda lagar och stadgar.
K. skall vidare meddela utlåtanden och avge
förslag i anledning av dit hänvisade frågor ang.
stiftande av kommunallagarna samt lagar och
författningar om statsrådets ansvarighet, om antalet
statsdep. och statsråd utan dep., om
kommandomål, om rikets vapen och flagga, om allmänt
kyrkomöte och om allmän folkomröstning i
ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.
K. åligger ock att äska de protokoll, som i
statsrådet blivit förda. Sådant särskilt
protokoll, som föres över hemliga utrikesärenden,
må dock äskas endast i vad angår visst av K.
uppgivet mål. Protokoll i kommandomål må
kunna fordras blott i det, som rör allmänt
kända och av K. uppgivna händelser. Finner K.
av dessa protokoll, att någon statsrådets led.
uppenbarligen handlat mot rikets grundlagar el.
allmän lag el. tillstyrkt någon överträdelse
därav el. att den föredragande underlåtit att, i fall
konungens beslut skulle vara stridande mot
regeringsformen, vägra kontrasignation därå, skall
K. ställa en sådan under tilltal av
justitieombudsmannen inför Riksrätten. Finner K., att
statsrådets led. uti deras rådslag om allmänna mått
och steg icke iakttagit rikets sannskyldiga nytta
el. att någon föredragande icke med oväld, nit,
skicklighet och drift utövat sitt
förtroendeämbete, äge då K. att sådant tillkännagiva för
riksdagen. K. skall också höras om av annat
utskott el. enskild riksdagsman framställd s. k.
anmärkningsanledning. Slutl. tillkommer K.
samma skiljedomarkall i strider mellan
kamrarna inbördes och kammare och talman, som det
under ståndstiden utövade mellan stånden, dock
icke i tvist om nytt utskotts tillsättande, och
mellan stånd och talman. I den mån K., med
hänsyn till rikets säkerhet el. andra av
förhållandet till främmande makt betingade
synnerligen viktiga skäl, finner i visst ämne meddelade
upplysningar böra hållas hemliga, vare K:s led.
till tystnadsplikt förbundna.
Konstitutiv [el. kå’-], väsentlig, väsentligt
bestämmande.
Konstitutoriäl, av K. m:t el. statsmyndighet
utfärdad skriftlig handling, varigenom en
person förordnas att inneha en tjänst. En genom
k. tillsatt tjänsteman kan entledigas på
administrativ väg, d. v. s. utan dom och
rannsakning. Jfr Fullmakt 2).
Konstläder är en produkt, som antingen
endast på ytan söker efterlikna lädrets narvsida,
imitation, el. genom sin uppbyggnad helt el.
delvis söker ersätta läder. K. kan indelas i:
konstläderpapper, konstläderpapp,
konstläder med vävunderlag
(pe-gamoid) samt konstläder på f i b e r b
a-s i s.
Konstmassor kallas högpolymera
organiskkemiska produkter, som framställas
fabriksmäs-sigt på syntetisk väg. K. äro till sina
egenskaper av mycket varierande art. Somliga äro
harts- el. hornartade, andra ha gummiliknande
egenskaper, men även sådana med vax- och
salvartad konsistens förekomma. Som
högmolekylära ämnen ha de dock alla en gemensam
egenskap, näml, att vara plastiskt formbara
under något stadium av tillverkningsprocessen.
Det gemensamma namnet är därför (i Sverige
sedan 1948) plaster (eng. plastics). Dessa
begrepp användas dock enl. nyaste språkbruk
för såväl syntetiska som naturliga högpolymera
ämnen, medan begreppet k. enl. ovanstående
definition omfattar endast syntetiska,
stormolekylära produkter, näml.: a) konsthartser, b)
cellulosaprodukter, c) syntetisk kautschuk, d)
produkter på basis av äggviteämnen, e) mindre
grupper av olika syntetiska produkter. Många
k. utgöra en ersättning för vissa
naturprodukter, vilka de överträffa i variationsmöjlighet och
ofta även prisbillighet.
Ur tillverkningssynpunkt kan man
indela k. i tre grupper:
polymerisations-p las t er (-hartser),
kondensations-plaster (-h a r t s e r) och omvandlade
högpolymera naturprodukter. Vid polymerisation
byggas j ättemolekylerna (polymererna)
upp ur ett stort antal enkla molekyler
(mono-m e r e r) av samma slag. Vid kondensation
sammanlagras ett större el. mindre antal lika
el. olika molekyler till nya molekyler ofta under
utträde av enkla ämnen, t. ex. vatten. Ur b
e-arbetningssynpunkt kan man indela k.
i termoplaster (t e r m o p 1 a s t i s k a
h a r t s e r), som kunna smältas upprepade
gånger, och härdplaster (härdbara
hartser), som vid smältning förändras (härdas)
och bli osmältbara. Alla k. låta sig dock icke
inordnas i detta schema, som huvudsaki. gäller
för konsthartserna. — Följ, olika typer av
produkter kunna framställas ur k. 1) Olika slag
av g j u t g o d s och pressgods. Materialen
måste behandlas olika, om de äro termoplaster
el. härdplaster. De förra smältas och sprutas
in i en metallform, ur vilken de kunna tagas
ut, så fort materialet kallnat. De lämpa sig
därför för massproduktion av föremål. De
kunna också kontinuerligt dragas ut till rör, stavar,
profiler och band. De senare måste smältas,
härdas och pressas, varför materialet måste
stanna längre i formen. Alltefter
tillverkningsmetoden talar man om gjutgods, formsprutgods,
profilsprutgods el. formpressgods. 2) Folier,
framställda genom gjutning, sprutning el.
ka-lendrering. 3) Skiktade produkter, s. k. 1 a m
i-n a t, framställda genom sammanpressning i
vär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
