Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor - Konstmassorna ur kemisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Konstmassor
626
me av flera skikt av papper el. väv,
impregnerade med någon härdplast. Fyllnadsmedlen
utgöra en armering, som avsevärt ökar
produktens mekaniska hållfasthet. 4) Konstfibrer,
framställda genom utpressning av materialet
genom dysor. Grövre fibrer kunna användas
som borst, finare kunna spinnas till garn, varav
vävnader kunna framställas. 5) Lim,
framställda dels av härdbara, dels av icke härdbara
k. 6) L a c k e r, framställda med olika k. som
bindemedel. 7) V a x e r och salvor för
far-maceutiska, kosmetiska o.a. tekniska ändamål.
8) Gummi- el. gummiliknande
produkter, framställda genom formpressning el.
kalendrering och vanl. vulkanisering.
Konstmassorna ur kemisk synpunkt kunna
indelas på följ, sätt:
1) Fenoplasterna (f e n o 1 h a r t s e
r-n a) tillhöra de äldsta och ännu mest använda
k. Efter sin uppfinnare L. H. Baekeland
kallas de bakeliter. De tillverkas genom
kon-densation av en fenol med en aldehyd.
Fenoplasterna äro utmärkta elektriska isolatorer,
motstå värme, vatten och kemikalier, kunna
formpressas med exakta mått och äro billiga.
Genom att smälta ihop dem med kolofonium kan
man göra dem oljelösliga. De så erhållna
produkterna, albertoler, beckaciter m.fl.,
ha kopalliknande egenskaper. Det
formpress-gods, som man framställer av fenoplasterna,
användes i största utsträckning för elektriska
installationsartiklar, apparatdelar, telefoner,
isolerande handtag till kokkärl, prydnadsföremål,
askkoppar och liknande artiklar. Fenoplasterna
i det lösliga stadiet användas i spritlösning som
lacker, som korrosionsskydd för metaller och
som isolerande lackering för elektriska ledare.
I Sverige tillverkas fenoplaster bl.a. av Skånska
ättikfabriken ab., Perstorp, under
handelsbeteck-ningen i s o 1 i t. Liknande k. erhållas, om man
i st.f. fenoler använder anilin. Dessa a n i
lin-ha r t s e r sammanfattas ibland med
karbamid-och melaminhartserna under den gemensamma
beteckningen aminoplaster.
2) Karbamidplaster (-h a r t s e r)
framställas av karbamid (urinämne) och
formal-dehyd. Dessa hartser ha framför fenolhartserna
fördelen att vara luktfria och ljusa el. t. o. m.
färglösa. De användas som pressmassor, t. ex.
för tallrikar, bägare o. a. bruksartiklar, vilka
skola vara transparenta och ljusfärgade. Dylika
pressmassor tillverkas i Sverige av Skånska
ättikfabriken ab., Perstorp, under
handelsbeteck-ningen i s o p a 1. Av med dyl. hartser
impregnerade skikt av papper el. textilier erhåller man
under värme och tryck plattor, vilka användas
som väggplattor. Vid tillverkning av plywood
el. lamellträ användas dessa hartser som lim.
Bomulls- och konstsilkesvävnader kunna genom
impregnering med dyl. hartser göras
skrynkel-fria, filthattar, kragar o. dyl. kunna göras styva.
Karbamidharts kan också gjutas i glasklara
plattor, som ha fått användning för optiska
ändamål, då de genomsläppa ultraviolett ljus. I
England och U.S.A. tillverkas dessa k. under
handelsnamnet b e e 11 e, i Tyskland som
polio p a s för pressgods och k a u r i t för
lim-ningsändamål.
3) Melaminplaster (-hart ser)
framställas av melamin (triaminotriazin) och
form-aldehyd och ha i stort sett samma
användningsområde som karbamidplasterna. I Sverige
tillverkas melaminharts av Fosfatbolaget under
beteckningen m e p a 1, melaminlimmet kallas
m e 1 u r i t och melaminlackharts m e p a s. En
särskild kvalitet av melaminharts användes för
tillverkning av våtstarkt papper för olika
ändamål. Melaminharts kan även användas som
bindemedel för sandgjutkärnor vid gjuterierna.
Pressgods, tillverkat av mepal, har fått
användning för plattor till badrum. En tysk produkt
är u 11 r a p a s, amerikanska äro r e s i m e n e
och m e 1 m a c.
4) Alkyder, glyptalhartser, a 1 k y
d-h a r t s e r äro konsthartser, som framställas ur
ftalsyra, glycerin och fettsyror genom
kondensa-tion och polymerisation. Glyptalhartserna användas
i st. f. naturliga hartser i lackfärger. De kunna
även emulgeras och användas som bindemedel i
emulsionsfärger (kallvattenfärger), som under
kristiden på gr. av linoljebristen fingo stor
spridning, särsk. för inomhusmålning på trä, puts
el. fiberplattor. I Sverige tillverkas de av flera
företag, bl. a. av Svenska oljeslageri ab. i
Göteborg.
5) Polyamider erhåller man genom
kon-densation av diaminer med dikarbonsyror el.
genom kondensation av aminokarbonsyror, deras
laktamer el. derivat. Polyamiderna ha en
betydande elasticitet och böjlighet. De användas för
pressgjutning av allahanda föremål, kunna även
valsas, bearbetas med skärande verktyg och
pressas. Av största intresse är, att även
konstfibrer kunna framställas av polyamiderna.
Polyamidfibermaterial användes huvudsaki. för
textilier, på vilka man ställer stora anspråk på
mekanisk hållfasthet, t. ex. damstrumpor. Även
borstar tillverkas av detta syntetiska
fibermaterial. I U.S.A. tillverkas polyamidfiber under
namnet nylon av Du Pont-koncernen och i
Tyskland under namnet per lon av företag,
tillhörande f. d. I.G. Farbenindustrie.
6) Sulfonamidplasterna
(sulfa-midhartserna) framställas genom
kondensation av paratoluol-sulfonamid el. andra
sulfon-amider med aldehyder, ss. formaldehyd,
bensal-dehyd el. furfural. De under namnet bo n o h a r
t-s e r (ab. Bofors) saluförda hartserna äro
lätt-lösliga i ett stort antal lösningsmedel och
användas i kombination med nitro- och
acetylcellulosa-lacker. De kunna även användas som bindemedel
för splitterfritt glas.
7) T i o p 1 a s t e r, ss. tiokol, modotiol och
perduren, äro gummiliknande produkter (se
Kautschuk, sp. 170).
8) Polyetylenglykoler och
polye-t y 1 e n o x i d äro vax- och salvartade k., som
tillverkas i U. S. A. under namnet carbowax
och i Tyskland under namnet p o s t o n a 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
