Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsrätt - Krigssjukvård - Krigsskadeersättning - Krigsskadeförsäkring - Krigsskador - Krigsskolan - Krigsskådeplats - Krigsspel - Krigsstyrka - Krigstillstånd - Krigsvetenskapsakademien - Krigsvigsel - Krikon - Krim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigssjukvård—Krim
811
är domför ined en lagfaren domare. Se i övr.
Krigsdomstol.
Krigssjukvård, se Röda korset och
Under-hållstj änst.
Krigsskadeersättning, folkr., ersättning, som
en segrande part utkräver av en besegrad
jämlikt fredsvillkoren. Fredssluten i nyare tidens
europeiska historia ha ofta stipulerat k., vanl.
beräknad med hänsyn till täckande av större el.
mindre delar av segrarens statsutgifter för
krigets förande samt i vissa fall för att förhindra
ett alltför snabbt återuppbyggande av det
besegrade landet.
Krigsskadeförsäkring, se Krigsförsäkring.
Krigsskador, med., i vidsträckt bemärkelse
alla de skador, som krigshandlingar medföra på
den mänskliga organismen, sålunda ej enbart
kroppsskador utan även kroppsliga och själsliga
sjukdomstillstånd. — Kroppsskadorna ändra
karaktär med de vapen och förstörelseredskap, som
användas. I 2:a världskriget minskade
frekvensen av kroppsskador, framkallade av
handeldvapen, trots att automatiseringen av dessa vapen
drivits så långt. Artilleri-, bomb- och minskador
ökade däremot, framför allt på gr. av
bombflygets utveckling samt möjligheterna till
robotbombning.
Krigsskolan, KS, militär läroanstalt för
utbildning av unga män till officerare, förlagd till
Karlbergs slott, upprättad 1792 under namnet
Krigsakademien. — I 4- och 5-åriga
kurser meddelades här undervisning i allmänna samt
lant- och sjömilitära ämnen åt unga kadetter.
1862 borttogos de båda lägsta klasserna, varvid
akad:s namn ändrades till K., och samtidigt
stadgades dess genomgående som obligatorisk
kompetens för utnämning till officer. 1867 inrättades
Sjökrigsskolan, dit utbildningen till sjöofficer
förlädes. 1874 inskränktes lärotiden vid K. till
1 V4 år; i stället föreskrevs avlagd
mogenhetsexamen samt viss grundläggande
militärutbildning som villkor för inträde vid K.; benämningen
kadett borttogs men återinfördes 1895. 1891
bestämdes, att elev skulle före inträdet vid K. ha
vunnit underofficersbefordran, vilken föreskrift
sedermera upphävts. 1901 organiserades K. på
en officerskurs av omkr. 18 mån:s varaktighet
och en reservofficerskurs i 2 omgångar om året
om 4 mån. vardera. Enl. 1936 års
försvarsorganisation förlängdes officerskurserna till 22 mån.
Vid omläggningen av officersutbildningen enl.
1942 års försvarsbeslut har officerskursen
förkortats till 11 mån. men föregås av viss
officersutbildning i kadettskolor, dit även
utbildningen till reservofficer och värnpliktig officer är
förlagd. — Litt.: S. Ekstrand, ”Karlberg. Kungl.
Krigsakad:s och Kungl. K:s historia 1792—
1936’’ (1937).
Krigsskådeplats, i allm. benämning på det
område av ett land, där militära operationer äga
rum. I motsats till k. talar man om hemort.
Krigsspel anordnas av militärstrategisk el.
taktisk art eller inom hemorts försvar, luftskydd
m. m. för studium av verksamheten el.
utbildning. Ofta användes som underlag en krigsspels-
812
karta el. flygfotografisk karta. K. kan ordnas
dubbel- el. enkelsidigt; genom användning
av-särskilda brickor (för sjökrigsspel modeller)
markeras förbandens el. organens lägen på
kartan.
Krigsstyrka kallas vanl. den personal, som
finns vid ett förband, en försvarsgren el. ett lands
hela försvarsorganisation efter mobilisering.
Krigstillstånd. 1) K. anses råda mellan
parter, som brutit de diplomatiska förbindelserna
med varandra och vädja till vapnen. — 2) En
fästnings förklarande i k., vanl. i samband med
krigsutbrott, innebär, att kommendanten inträder
i de befogenheter, som enl. gällande
mobiliserings-o. a. krigsplaner skola tillkomma honom, samt
att fästningen sättes i försvarstillstånd.
Krigsvetenskapsakademien stiftades 1796
under namn av Svenska
krigsmannasäll-skåpet. Sitt nuv. namn fick akad. 1805. K:s
ändamål är att främja krigsvetenskaperna, att
följa dessas utveckling och att genom tryckta
skrifter sprida kunskaper inom armén och
marinen. K. delas i två klasser; den första
innefattar de akad:s led., som inneha generals- el.
amiralsgrad el. inväljas i klassen, den andra
övriga led.; utländska led. kunna inväljas. Led.,
vars antal är begränsat, äro fördelade på sju
avd. (efter ämnen). K. sammanträder vanl. åtta
ggr årh, varvid de för varje år inom de olika
avd. utsedda föredragandena framföra sina
årsberättelser. Högtidsdagen firas 12 nov.,
årsdagen av Svenska krigsmannasällskapets första
sammankomst. K. står under konungens beskydd och
ledes av en i:e och en 2 :e styresman. K. utger
Krigsvet.-akad:s Handl. och Tidskr.
Krigsvigsel, se Vigsel.
Krikon, se Plommon.
Krim, ry. Krym, halvö på n. kusten av Svarta
havet; c:a 26,000 km2. Endast genom det 4—7
km breda Perekopnäset sammanhänger K. med
fastlandet och skiljer genom den i ö.
framskjutande Kertjhalvön Azovska sjön från Svarta
havet. K:s n. och centrala del är ett slättland, en
fortsättning av den sydukrainska stäppen. Åt s.
stiger Krimstäppen småningom i Krimbergen (ry.
Gornyj Krym), vars n. förland uppbygges av
kretaceiska och tertiära skiktserier, märglar,
leror, sand- och kalkstenar. Söderut höja sig
J a j 1 a b e r g e n, en 150 km lång utlöpare av
Kaukasus. Högsta punkten är Roman Kosj (1,543
m ö. h.). Karstfenomen äro mycket vanliga.
Tack vare den rikliga nederbörden (c:a 1,000
mm; i övriga K. 300—500 mm) äro Krimbergen
skogklädda (ek, avenbok, ask, lind, hassel); bok
trivs fr. o. m. c:a 1,000 m ö. h. upp till
skogs-gränsen, 1,300 m ö. h. Jajlas topplatåer
karakteriseras däremot av stäppvegetation. På
sydkusten med dess ovanligt milda klimat
(medel-temp. i Jalta för jan. 3% för juli 24^2) ligga
många bekanta kurorter, ss. Jalta, Alupka och
Feodosia, varvid bl. a. f. d. furstliga och adliga
slott kommit till användning. Efter den ryska
erövringen av K. från Turkiet 1784 utdelades
den bästa jorden till ryska furstar och adelsmän,
som särsk. på sydkusten byggde ståtliga slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
