Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medvetande - Medvetslöshet - Medvezjijöarna, Björnöarna - Medvindseglare, blåsmanet el. ”portugisisk örlogsman” - Medvurst - Medåker - Meeks Field - Meersch, Maxence van der - Meerut, Mirat - Meeths, Herman, ab. - Meeting - Mefisto, Mefistofeles - Mega - Megafon, ropare - Megalitiska monument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Medvetslöshet—Megalitiska monument
762
Medvindseglare.
bl. a. H. Spencer. — Litt.: A. Nyman,
”Själs-begreppets förvandlingar” (1943); H. Larsson,
”Psykologi” (7:e uppl. 1951).
Medvetslöshet. Vanl. betecknas de olika
graderna av medvetandets förlust med olika namn.
Somnolens är lindrigaste graden, varvid
patienten ligger i dvalliknande tillstånd; sopor,
då en starkare retning behöves för att återkalla
honom till medvetandet; koma, då medvetandet
är fullständigt borta och patienten ej kan
väckas av yttre retning.
Medvezjijöarna [mjedvjä^aj-], ry. Medvezjije
ostrava, Björnöarna, obebodd rysk ögrupp
i den östsibiriska floden Kolymas mynningsbukt
i Ishavet. M. bestå av 6 öar, varav den största,
Krestovskij ön, har en längd av 18 km och en
bredd av 11 km. M. ha sedan slutet av
1600-talet besökts av ett flertal forskningsresande,
bl. a. av A. E. Nordenskjöld i sept. 1878 under
Vegafärden.
Medvindseglare, biåsmanet el.
”portugisisk ö r lo g s m an” (ofta, ehuru felaktigt,
på svenska kallad bidevindseglare),
Phy-sa’lia, släkte av
ordn. rörmaneter,
vars stam bildar
en med luft fylld,
långsträckt säck,
på översidan
försedd med en svag
kam. Från säcken
nedhänga de mer
el. mindre
omvandlade polyperna och
de ända till 30 m
långa, starkt
brännande fångsttrådarna. M., som äro
vackert färgade
och flyta på havets
yta, förekomma i
de tropiska och
subtropiska delarna
av oceanerna (även
i Medelhavet).
Medvurst, se
Metvurst.
Medåker, sn i
Västmanlands län,
Åkerbo hd, n. om
Arbogaån, vid
gränsen mot
Örebro län; 62,17 km2,
694 inv. (1952). Omväxlande odlad slätt och
kuperad skogsbygd. 2,337 har åker. Kyrkan
är från omkr. 1300 (tornet 1652). Ingår i
M:s och Himmeta pastorat, Västerås stift,
Arboga kontrakt. M. bildar tills, m. Arboga
landsförsamling, Himmeta och Västra Skedvi
storkommunen Medåker; 328,09 km2; 3,219 inv.
(1952); i Västmanlands v. domsaga.
Meeks Field [mi’ks fi’ld], flygfält, se
Kéf-lavik.
Meersch [mä’rj], Maxence van der,
fransk författare (1907—5Ö- M. var född i
Roubaix, och det var från gränstrakterna i
Flandern han vanl. tog sina motiv. Han verkade
först som journalist och från 1928 som advokat.
M. hämtade upprepade gånger ämnen ur de lägre
klassernas liv. Han utgav bl. a. ”Le péché du
monde” (1934), ”Maria, fille de Flandre” (1935),
”Invasion 14” (s. å.), en pacifistiskt hållen
teckning av tyskarnas inmarsch i Belgien under 1 :a
världskriget, ”L’empreinte du dieu” (1936; sv.
övers. ”Karelina”, 1937), en kärleksskildring,
belönad med Goncourtpriset, ”Corps et åmes” (2
bd, 1943; sv. övers. 1945), en figurrik, kritisk
serie teckningar ur den franska läkarvärlden, och
”La fille pauvre”, en trilogi, varav utkommit
ovannämnda ”Le péché du monde” och ”Le cæur
pur” (1948).
Meerut [eng. utt. mi’rat], Ml ra t, stad i
staten Uttar Pradesh, Indiska unionen, 65 km
n. ö. om Delhi; 170,000 inv. Centrum i ett
bördigt jordbruksdistrikt. I M. utbröt 10/5 1857
sepoysupproret.
Meeths, Herman, ab., Stockholm,
damkonfektionsfirma, leder sitt ursprung från en av C.
Herman C. Meeths (1835—89) i Stockholm 1864
startad affärsrörelse, urspr. en symaskinsaffär.
Företaget, som fick bolagsform 1910, har tidvis
idkat såväl engrosförsäljning som tillverkning.
Det har huvudaffärer i Stockholm och Göteborg
samt filialer i Norrköping, Skövde, Västerås,
Örebro, Gävle och Sundbyberg. Genom
dotterbolag idkar M. dessutom fastighetsförvaltning;
dess vid Drottninggatan i Stockholm belägna tomt,
där M:s varuhus brann 1936, såldes 1937 till
Kooperativa förbundet.
Meeting [mFtiq], eng., möte, sammankomst;
i häst-, cykelsport m. m. en serie tävlingsdagar.
Meffsto, Mefistofeles [-åT-], djävulens
namn i sagan om Faust. — Adj.:
Mefistofè-1 i s k.
Me’ga, grek., ”stort”, ”mycket”. — M.
(framför vokal m e g) framför namnet på någon
enhet betecknar en 1 mill. gånger så stor enhet,
t. ex. 1 megohm = 106 ohm.
Megafon [-ä’n], rop a re, ett rör, som har
formen av en tratt och vid trattens trängre ända
är försett med ett munstycke, vid vilket man
talar. M. riktar ljudet i en bestämd riktning och
verkar härigenom kraftigt ljudförstärkande.
Megalitiska monument benämnas de av ofta
jättestora stenblock bestående el. uppförda
minnesmärkena med religiöst el. dödsvårdande syfte i
Gamla och Nya världen. Inom det förra området
anses de ha sitt gemensamma ursprung i s. v.
Asien och Egypten. Viktigast äro gravarna, av
flertalet forskare uppfattade som primitiva
efter-bildningar av Orientens likartade byggnadsverk
och över Nordafrika spridda till Västeuropa samt
därifrån vidare dels till Skandinavien, dels till
Holland, n. Tyskland och Weichselområdet. Bäst
undersökta äro megalitgravarna i Danmark, där
de förekomma i tusental. Av ålder betraktade som
tempel, altaren el. boningar för jättar el.
dvärgar, klarlades deras betydelse i mitten av
1800-talet av Worsaae. Systematiseringen med
uppdelningen i dösar, gånggrifter och hällkistor är särsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
