Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oranien - Oranienbaum - Oranienburg - Oranjefloden - Oranjefristaten - Orant, adorant - Oratio - Oration - Oratorianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
O ranienbaum—Oratorianer
532
ka furstehuset Nassau (se d. o.). En medlem av
detta ärvde 1530 furstendömet O. (Orange), som
1544 jämte värdigheten prins av O. övergick till
Vilhelm av O. (d. 1584), den frejdade
nederländske frihetshjälten. Titeln ärvdes av hans söner
de nederländska ståthållarna M o r i tz av O. (d.
1625) och Fredrik Henrik av O. (d. 1647)
samt den sistnämndes son Vilhelm II (d.
1650) och sonson Vilhelm III (d. 1702;
konung av England 1689). Då Vilhelm III dog
barnlös, uppstod strid om oraniska arvet. Genom
freden i Utrecht 1713 erhöll Frankrike själva
furstendömet Orange, och preussiska kungahuset
fick en del av arvet; de nederländska
besittningarna och titeln prins av O.-N a s s a u till föllo
den av Vilhelm III utsedde arvingen, Johan
Vilhelm Friso av Nassa u-D i e z. Om
denne och hans gren, nuv. nederländska
kungahuset, se Nassau och Nederländerna.
Oranienbaum [årä’nianbåum], hamnstad och
badort i Leningradområdet, RSFSR, vid Finska
viken, mitt emot Kronstadt, 25 km v. om
Leningrad; c:a 25,000 inv. Det av Peter I anlagda
och av Katarina II ombyggda lustslottet är
numera rekreationshem.
Oranienburg [årä’nianbork], stad i
Branden-burg, vid Havel 25 km n. n. v. om Berlins
centrum; 18,600 inv (1946). O. ligger vid järnvägen
Berlin—Stralsund och vid Oranienburgkanalen.
Ett koncentrationsläger fanns här under
nazisttiden.
Ora’njefloden [å-], eng. Orange River, holl.
Oranje rivier, flod i Sydafrika, från Drakbergen
till s. Atlanten; längd 1,860 km, flodområde c:a
1 mill. km2. O. upprinner under namnet Senku
(Sinqu) s. ö. om Mont aux Sources och
genomflyter i trånga dalstråk Basutoland; når vid
Aliwal North platålandet och mottar från höger
Vaal, O:s största biflod. Nedanför
Vaalmynning-en har O. endast periodiska tillflöden och
förlorar en stor del av sitt vatten genom
avdunstning. Floden är nu djupt nedskuren i platån och
har talrika forsar och fall; de största äro
Aughra-bies (Great falls el. King George’s falls; fallhöjd
omkr. 120 m på 25 km). Nedanför dessa bildar O.
Sydvästafrikas s. gräns; mynningen spärras av en
sandbank. O. saknar betydelse som transportled.
Ora’njefristaten [å-], eng. Province of the
Orange Free State, holl. Oranje vrystaat, provins
i Sydafrikanska unionen (se karta vid d. o.),
mellan Drakensbergen, Oranj ef loden och dess bifloder
Vaal och Caledon River; 128,585 km2, 1,018,207
inv. (1951). Ytgestaltningen är mycket enformig.
Ett mäktigt täcke av flackt lagrade
sandstens-skikt ur karrooformationen bildar en 1,200—
1,500 m hög slätt, varöver talrika kupper och
tafelberg höja sig. Större delen av O. har ett
varmtempererat, vintertorrt och utpräglat
kontinentalt klimat, som åt v. blir alltmer stäppartat.
Relativt riklig är nederbörden i ö. och n., där
floderna också äro permanent vattenförande.
Me-deltemp. för juni uppgår i Bloemfontein (1,377
m ö. h.) till 7°6 och för jan. till 22°i. Ärliga
regnmängden utgör här 620 mm. Den naturliga
vegetationen består av stäpp med få träd och
buskar, särsk. Acacia-arter. Tätare trädväxt
träffas blott längs vattendragen. Beståndet av storvilt
är nu starkt decimerat, rovdjuren nästan helt
utrotade. Den infödda befolkningen är övervägande
bantu; c:a 18,000 hottentottbastarder finnas. Boer
utgöra huvudmassan av den vita befolkningen.
O. är ett utpräglat jordbruksland. De bördigaste
och tillika tätast befolkade trakterna ligga i n. ö.
och kring Caledon River. Landet är väl ägnat
för boskapsskötsel, nötkreatur i n. ö., får i s. v.
I sistn. trakter, kring Jagersfontein, Fauresmith
och Koffiefontein, erhållas diamanter, obetydligt
dock i förhållande till Kimberley. Kol brytes
norrut vid Vaal, mitt emot Vereeniging. Guld har
hittills utvunnits i blott ringa mängd;
anmärkningsvärt rika fynd ha dock gjorts under de
senaste åren (Odendaalsrust o. a. lokaler).
Vattenkraft erhålles genom uppdämning av Vaal. O:s
huvudstad och största stad är Bloemfontein (c:a
82,000 inv., varav 38,000 européer), övriga städer
äro oansenliga.
O. erhöll sin första fasta befolkning av vita,
när fr. o. m. 1834 holländare från Kapkolonien
slogo sig ned där. 1848—54 stod landet under
engelsk förvaltning men konstituerades, sedan
engelska kronan 1854 givit avkall på
suveräniteten, s. å. såsom republik under namnet O.
J. H. Hoffmans (1854—55), J. N. Boshofs (1855
—59) och M. Pretorius’ (1859—63) presidenttid
utmärktes av starka inre motsättningar och
strider mot de omgivande naturfolken; staten fick
verklig stadga först under president J. H. Brand
(1864—88), under vars engelskvänliga regering O.
gick starkt framåt i materiellt avseende. Hans
efterträdare F. W. Reitz (1889—95) slog in på
en annan politik och slöt förbund med Transvaal;
under hans efterträdare M. T. Steijn (från 1896)
knöts mellan de två boerrepublikerna en ännu
intimare allians. O. tog också del i boerkriget, vari
överbefälhavaren för O:s trupper C. de Wet
spelade en glänsande roll. Sedan engelsmännen
slutgiltigt pacificerat landet, organiserades det
1902 som Orange River Colony. Denna
erhöll 1907 autonomi och ingick 1910 i
Sydafrikanska unionen under namnet Province of
the Orange Free State.
Ora’nt, adora’nt (it. ora’nte, bedjande,
adora’nte, tillbedjande), i den fornkristna konsten
ofta förekommande framställning av en person
i böneställning med utsträckta armar och öppna
händer. Så avbildas bibliska personer, helgon och
även andra avlidna.
Orätio, lat., tal. Om o. recta och 0. obliqua se
Direkt anföring.
Oration (av lat. orätio, tal), högtidstal. —
O r ä t o r, högtidstalare; vältalare. — O r a t
ö-r i s k, vältalighets-; ibland: högtravande.
Oratorianer, en kongregation av sekularpräster,
som stiftades 1564 av Filippo Neri och 1575
sanktionerades av Gregorius XIII. Den uppkallades
efter den bönsal (”oratorium”) i Rom, där
medlemmarna samlades till andaktsövningar, föredrag,
sång och musik. Medlemmarna leva i
gemensamma bostäder (oratorier) men avlägga inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
