Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionsdrift, readrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Reaktionsdrift
788
De Havilland ”Comet” (t. v.) och Saab J 29. Se även bild 17, 18 och 24 å pl. vid Flygning.
där bränsle tillföres kontinuerligt och förbrännes
vid konstant tryck, och 4) utloppsdel, där
förbränningsgaserna passera genom en turbin,
drivande kompressorn, innan de med hög hastighet
strömma ut genom ett munstycke (fig. 2). —
Under 2 :a världskriget tillkommo småningom på båda
sidorna reaktionsdrivna flygplan. Tyskarna
använde även obemannade luftfartyg för r., ss. den
flyg-planliknande robotbomben Vi vid anfall
mot England 1944, och senare insattes även den
om en torped påminnande robotbomben V2, som
drevs av en raketmotor och under sin bana
nådde ända upp i stratosfären. Vidare förekommo
bemannade flygplan med raketmotorer, ss.
den tyska ”Messerschmitt 163” och det japanska
”självmordsflygplanet” ”Jinrai” (Blixtnedslaget).
— Efter 2:a världskriget serieproducerades runt
om i världen olika typer av militära
reaktions-flygplan i allt större skala. Som ovan nämnts,
användes därvid i huvudsak reaktionsmotorer
med gasturbindriven kompressor. Även
reaktionsdrivna passagerarflygplan äro numera under
serietillverkning, t. ex. den engelska typen De
Havilland ”Comet”. I Sverige byggas för flygvapnets
räkning reaktionsflygplan (jaktflygplanen J 21 R
och J 29, ”flygande tunnan”) av Svenska
aero-plan ab. (Saab) i Linköping, under det att
reaktionsmotorer tillverkas av Svenska flygmotor ab.
(SFA) i Trollhättan. — Vid r. av luftfartyg
särskiljer man följ, huvudtyper av
framdriv-ningsanordning.
Ram m-m o t o r (eng. ram-jet, av rammin g
effect, d. v. s. dets. som kompression genom
luftens strömtryck), för vilken även
benämningarna athodyd (eng. aero- (Aermodynamic-duct),
T r om s d o r f f-r ö r samt system Thermoflux
(i Schweiz) användas, består helt enkelt av ett
framåt och bakåt öppet rör, inuti vilket
brännolja insprutas och antändes. Temp. och volym
hos gasmassan ökas därvid, och densamma
strömmar med stor hastighet ut bakåt, därigenom att
luftens strömtryck åstadkommer en kompression,
så att gasmassans rörelse framåt förhindras.
Trycket i främre delen av röret verkar som
en ventil (fig. 3). Först då ljudhastigheten
över-skrides, uppnår tillfredsställande verkningsgrad
och praktiskt användbar dragkraft hos
ramm-motorn. Densamma har därför hittills ej i någon
Fig. 3. Ramm-motor.
Fig. 4. Stötmotor.
större utsträckning praktiskt kommit att användas
för r. av luftfartyg.
Stötmotor el. pulsmotor
(eng.pulse-jet), reaktionsmotor med klaff- el.
ventilkompression, karakteriserad av stötvis skeende
förbränning. Klaff- el. ventilmekanismen är placerad
strax intill luftintaget och har till uppgift att
ge bättre kompression, än vad som erhålles
vid den
enkla ramm-mo-torn (fig. 4).
När trycket
ökas i
förbrän-ningsrummet,
stängas
ventilerna men
öppnas ånyo av [-”ramm”-tryc-ket,-]
{+”ramm”-tryc-
ket,+} sedan
förbränningsgasernas tryck
reducerats genom
utströmning. R.
enl. denna
princip användes i
den förut
omnämnda tyska
robotbomben
V1.
Reaktions-motortypen i
fråga har låg
verkningsgrad,
men den kan
tack vare
klaffel. ventilkompressionen användas även vid
relativt måttliga
farter.
Reaktionsmotor med motordriven
kompressor har en separat driven
kompressor i st. f. klaffar el. ventiler (fig. 5). Det
ovan beskrivna italienska experimentflygplanet
”Caproni-Campini” var utrustat med dylik
fram-drivningsanordning.
Reaktionsmotor med
gasturbindriven kompressor (eng. turbo-jet)
utnyttjar avgasenergien för att driva även en tur-
Fig. 5. Reaktionsmotor med
motordriven kompressor.
Fig. 6. Reaktionsmotor med
gasturbindriven kompressor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
