Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksarkiv - 1. Svenska riksarkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Riksarkiv
52
50,000 hyllmeter. Det är fördelat på 5 sektioner
med förste arkivarierna som föreståndare. Vid
ordningsarbeten skall proveniensprincipen gälla
som grundregel. R. har ett omfattande bibliotek,
bokbinderiverkstad, specialiserad på lagning och
konservering av arkivalier, samt en särskild an-
stalt för sigillvård.
Publikationer. R. utger sedan 1877
”Meddelanden från svenska R.”, innehållande års-
berättelser (från 1875), handlingar rörande ar-
kivväsendet, smärre förteckningar och utredning-
ar samt kortare meddelanden och aktstycken (re-
gister 1927). En 2:a serie, fr. o. m. 1931 fortsatt
under titeln ”Skrifter utg. av svenska R.”, inne-
håller större självständiga arbeten. Särsk. ha ut-
givits ”Utredningar rörande statens mark och
tomter i Stockholm”, 1—5 (1910—13). — Av
största vikt är den av staten bekostade utgiv-
ningsverksamhet, över vilken R. 1859 fick led-
ningen. Bland dess källpublikationer märkas de
stora serierna ”Svenskt diplomatarium” (1829 ff.;
jämte register över pergaments- och pappersbrev
1351—1400), ”Konung Gustaf I:s registratur” (29
bd, 1861—1916), ”Svenska riksdagsakter” (1887
ff.), ”Svenska Riksrådets protokoll” (1878 ff.)
och ”Kammarkollegiets protokoll” (3 bd, 1934—
41). Därjämte har utgivningen av ”Sverges trak-
tater” överflyttats till R..
Bestånd och historia. Det medeltida
regeringskansliets arkiv har väsentligen gått för-
lorat genom bortförande av handlingar under
unionstiden (t. ex. ”Registrum regni”) och en
eldsvåda på Stockholms slott 1525. Den ringa
återstoden förstördes genom slottsbranden 1697. I
samband med den kyrkliga reduktionen på 1500-
talet indrogos emellertid kyrkors och klosters
arkiv (kopieböcker, räkenskaper och urkunder på
pergament och papper). Beståndet av medeltids-
handlingar har sedan ökats genom fortsatt insam-
lingsarbete, bl. a. av antikvarierna på 1600-talet.
Förvarat i Antikvitetsarkivet, undgick det förstö-
relse vid 1697 års slottsbrand. 1929 återförvär-
vades genom byte med Danmark de yngre Stu-
rarnas arkiv. Medeltidshandlingar ingå också i
enskilda arkiv, som förvaras i R. Antalet medel-
tida pergamentsbrev överstiger 13,000.
På 1500-talet framväxte inom det kungl. kans-
liet en urkundsserie, ”förnämliga handlingar”,
som fortlever i ”Urkunder rörande konungahu-
set”, ”Statsrättsliga urkunder”, ”Riksdagsbeslut”
och” Traktater med främmande makter”. Andradå
bildade, likaledes i senare tid fortlöpande huvud-
serier äro riksregistraturet (fr. o. m. 1523) och
riksdagsakter samt rådslag (börjande på 1530-
talet), längre fram uppgående i riksrådets proto-
koll (fr. o. m. 1620-talet). Därjämte hopades
utan synnerlig ordning allahanda inkomna hand-
lingar i kansliet. Som särskilt ämbetsverk orga-
niserades det kungl. kansliets arkiv genom den
av Axel Oxenstierna författade kansliordn. av
16/io 1618, vilken överlämnade den närmaste vår -
den av ”riksens archivum” åt sekr. Peder Måns-
son Utter. Främst bland 1600-talets arkivsekr.
står Erik Larsson Runell, adlad Palmskiöld, vil-
ken under en 35-årig tjänstetid i R. (1651—86)
bl. a. upprättade detaljerade förteckningar över
”Förnämliga handlingar” och grundläde det äldre
svenska systemet för ordnande av kansliets o. a.
ämbetsverks inkomna skrivelser. Resultaten av
1600-talets ordningsarbete gingo till stor del för-
lorade vid 1697 års slottsbrand. Genom denna
förstördes omkr. 2/s av beståndet, huvudsaki.
handlingar före 1654, som förvarades i den först
antända övre våningen. Räddad blev till all lycka
huvuddelen av riksregistraturen och rådsproto-
kollen. Oordningen efter katastrofen ökades ytter-
ligare, då beståndets viktigaste delar 1713 av
fruktan för ryssarna fördes till Örebro. Seder-
mera förvarades R. i provisoriska lokaler, tills
det 1756 erhöll lokaler i det nya slottet. — Ord-
ningsarbetet fullföljdes efter slottsbranden enl.
1600-talets principer, vilket medfört, att hand-
lingarna från kansliets olika avd. (expeditioner,
dep.) ej framträda som självständiga arkiv. Hand-
lingar rörande de utländska provinserna ha av
ålder bildat särskilda avd. (”Livonica”, ”Pome-
ranica” o. s. v.). Jämte skrivelserna från be-
skickningarna i utlandet och övriga handlingar i
utrikesärenden förvaras beskickningsarkiven. Be-
ståndet kallas i sin helhet ”Diplomatica” och för-
delar sig i grupper betecknade efter länder (”Ger-
manica”, ”Gallica”, ”Anglica” o. s. v.). Till det
kungl. kansliet räknas också kanslikollegiet, kans-
lipresidenten, hovkanslern och justitiekanslern,
vilkas arkiv alla förvaras i R.
Följderna av slottsbranden övervunnos ej under
1700-talet. En verklig uppryckning undergick R.
först då Hans Järta (t. f. chef 1837—44) med
biträde av i första rummet B. E. Hildebrand på
allvar grep sig an med uppgiften att göra arki-
valierna tillgängliga för den historiska forsk-
ningen. Järtas intresse inriktades främst på
äldre, ”historiskt” viktiga källskrifter, vilka han
efter nu segrande metod lät ordna i ämnesgrup-
per. ödesdigert blev, att samma metod seder-
mera, kombinerad med gallring, utsträcktes till
flera av de stora serierna, vilkas innehåll utan
hänsyn till proveniens sammanblandades i ny-
skapade ämnesgrupper (”Biographica”, ”Topo-
graphica”, ”Städers akter” o. s. v.). I början
av 1900-talet övergavs detta system och ersattes
under Emil Hildebrands ledning med den då i
olika länder segrande proveniensprincipen.
R. har i växande utsträckning blivit depå ock-
så för andra arkiv än K. m:ts kanslis, ss. de äldre
konungahusens handlingar (”Gustavianska pap-
peren” dock i Uppsala univ.-bibl.), de ofrälse
ståndens, riksdagens kamrars och riksdagsutskot-
tens arkiv, flertalet äldre centrala ämbetsverks
och Svea hovrätts arkiv, kommittéers och kom-
missioners, däribland kristidskommissionernas ar-
kiv o. s. v. Avgörande för denna utveckling blev
R:s undersökning av de centrala ämbetsverkens
m. fl. arkiv (1901—02) och Kammararkivets in-
förlivande 1922. I R. ha också, delvis genom
depositioner, uppsamlats inemot 200 enskilda ar-
kiv, bland dem det pfalziska el. Stegeborgsarki-
vet, Tidö- el. Oxenstiernska arkivet, M. G. De
la Gardies arkiv samt arkiven från Bergsham-
mar, Börstorp, Elghammar, Leufsta, Rydboholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
