Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksarkiv - 1. Svenska riksarkivet - 2. Danska riksarkivet - 3. Finska riksarkivet - 4. Norska riksarkivet - Riksarkivarie - Riksavtal - Riksbaner - Riksbanken - Riksbanksfullmäktige - Riksbankshuset - Riksbibliotekarie - Riksblockmyndigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Riksarkivarie—Riksblockmyndigheten
54
Sjöholm, Skokloster, Sävstaholm, Tosterup, Tu-
reholm och Vik. Nämnas böra också Adler-Sal-
vius’, Eric Dahlberghs, M. Vellingks, Görtz’ och
C. G. Tessins papper samt Momma-Reenstierna-
arkivet. Även flera i senare tid politiskt fram-
trädande personers papper ha överlämnats till el.
deponerats i R. (delvis t. v. ej tillgängliga.)
Riksarkivarier ha efter Järta varit J. J. Nord-
ström (från 1846), R. M. Bowallius (1874), C.
G. Malmström (1882), C. T. Odhner (1887), E.
Hildebrand (1901), S. Clason (1916), H. Alm-
quist (1926), B. Boèthius (1944) och Ingvar An-
dersson (1950). 1846 flyttade R. till Ridderstol-
peska huset vid Skeppsbron, 1865 till Stenbockska
huset vid Birger Jarls torg, sedermera utökat
med en modernare huvudbyggnad som 1891 togs
i bruk. 1878 blev R., som dittills hört till K. m:ts
kansli, ett självständigt centralt ämbetsverk. R:s
utveckling till arkivstyrelse började kort före
sekelskiftet. Landsarkivorganisationen, som möj-
liggjorde ordnandet av den lokala arkivvården,
beslöts 1897 och har sedan successivt genomförts.
1906 fastslogs R:s ställning som centralmyndighet
för det offentliga arkivväsendet, och samtidigt
uppdrogs inspektionsverksamheten åt detsamma.
Liksom omläggningen av arkivvården återgår den
administrativa nyordningen till stor del på initia-
tiv, knutna till Emil Hildebrands namn. 1920 ny-
organiserades R. under Clasons chefskap för sina
vidgade uppgifter genom införandet av arkivråds-
befattningarna och byråindelningen. 1924 utfärda-
des nya arkivförfattningar. — Litt.: S. Bergh,
”Svenska riksarkivet 1618—1837” (1916), ”Svens-
ka riksarkivet 1837—1846” (1927).
2) Danska riksarkivet har uppkommit i jäm-
förelsevis sen tid. I äldsta tid förvarades rikets
viktigaste handlingar hos domkapitlet i Lund;
senare omtalas en ”brevkiste” i Roskilde. Från
Valdemar Atterdags tid samlades rikets arkivalier
först på Vordingborgs slott och senare på Ka-
lundborg. 1582 sammanfördes på slottet i Kö-
penhamn arkivaliebestånd från slotten i Vording-
borg, Kalundborg och Köpenhamn till ett gemen-
samt arkiv, sedermera kallat ”Kongens arkiv”
och slutl. ”Gehejmearkivet”. Huvudbeståndet var
”protokoll” (registratur) över utgående brev
(från omkr. 1500) jämte tillhörande akter, me-
deltidsurkunder, riksrådets och konungens akter
och samlingar. Vid sidan av Kongens arkiv upp-
växte självständiga regeringsdep.-arkiv. 1861
bildades ett ”Kongerigets arkiv” genom sam-
manslagning av utrikes-, justitie- och finans-
dep:s arkiv. Gehejmearkivet och Kongerigets
arkiv fingo 1882 gemensam chef och förenades
1889 under namn av Rigsarkiv till ett verkligt
centralarkiv. — Litt.: Kr. Erslev, ”Rigsarkivet
og hjælpemidlerne til dets benyttelse” (1923).
3) Finska riksarkivet, se Finlands riksarkiv.
4) Norska riksarkivet, sedan 1875 ett själv-
ständigt verk, lydde tidigare som en byrå under
olika regeringsdep.; dess chef bär sedan 1840
titeln riksantikvarie. R:s äldre bestånd utgöres
frånsett spridda rester av det medeltida kungl.
arkivet o. a. spridda medeltida arkivalier i huvud-
sak dels av arkiv tillhörande vissa under för-
Adolf Fredriks riksbaner, 1751. Förvaras i Riddar-
holmskyrkan.
eningen med Danmark till Norge förlagda inst.
(ståthållarna, regeringskommissionen, överhov-
rätten m. fl.), dels av norska och Norge berö-
rande arkivalier, vilka efter 1841 utlämnats från
Gehejmearkivet och regeringsbyråerna i Köpen-
hamn. Sedan 1814 utgör R. centralarkiv för de
norska regeringsorganen och var t. o. m. 1914
även depå för de närmast Oslo belägna områ-
denas lokala ämbetsarkiv. Riksarkivarien är tillika
chef för det statliga arkivväsendet. Under honom
sortera 4 statsarkiv, motsv. de svenska, danska
och finska landsarkiven, det äldsta upprättat
redan 1851.
Riksarkivarie, se Riksarkiv.
Riksavtal, sc Kollektivavtal.
Riksbaner, kungligt värdighetstecken i form
av en rikt utstyrd fana. Bruket, urspr. tyska
kejsarnas, övergick sedermera även på andra
suveräners liknande värdighetstecken och kalla-
des i Sverige under medeltiden ”konungens mär-
ke”, senare r. Det utvecklades endast, då konung-
en själv var närvarande, och åtföljdes alltid av
pukor och trumpeter. Sveriges sist gjorda och
ännu använda r., förfärdigat i Paris av Ludvig
XV:s hovbrodör N.-V. Du Trou till Adolf Fred-
riks kröning 1751 och förvarat i Riddarholms-
kyrkan, består av en blå, tvåflikad sidenduk,
beströdd med trekronorsvapnet och på mitten ett
opersonligt riksvapen, kan således användas av
vilken svensk konung som helst.
Riksbanken, se Sveriges riksbank.
Riksbanksfullmäktige, se Bankofullmäktige.
Riksbankshuset. Det gamla R. i Stockholm
var (1680—1906) det efter N. Tessin d. ä:s rit-
ningar uppförda huset vid Järntorgets östsida.
Det nya R. planerades i samband med Riksdags-
huset och bildar den åt mälarsidan vettande halv-
cirkelformiga delen av dessa, de s. k. rik s-
byggnaderna på Helgeandsholmen; färdigt
1906. Med sin kraftigt markerade rustik ansluter
sig byggnaden på ett effektfullt sätt till Riks-
dagshusets bottenvåning. Samme arkitekt, Aron
Johansson, har varit verksam i båda byggnaderna.
Riksbibliotekarie, sedan 1910 titel för chefen
för Kungliga biblioteket.
Riksblockmyndigheten, den centrala ledning-
en för Jordbrukarnas arbetsbi ock, består av re-
presentanter för Statens jordbruksnämnd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
