Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roos af Hjelmsäter, 3. John - Roose, Thorkild - Roosendaal, Rozendaal - Roosevelt, 1. Theodore - Roosevelt, 2. Franklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Roose—Roosevelt
214
tidskr. publicerat ett flertal uppsatser ang. mate-
rialprovning och bergskemi.
Roose [rö’sa], Anders T h o r k i 1 d, dansk
skådespelare och regissör (f. 1874). Han debu-
terade 1904 och har sedan varit verksam dels
vid Det kongelige teater (till 1951), dels vid
Dagmarteatret (1919—23). R. är en karaktärs-
skådespelare av hög rang, mäktig en fin inlevelse
i rollen och tekniskt fulländad utformning. Hans
rollista omfattar både klassiska och moderna upp-
gifter. Även som regissör har han haft stor
framgång.
Roosendaal [rå’zandäl], Rozendaal, stad
i prov. Nordbrabant i Nederländerna, vid belg.
gränsen; c:a 32,000 inv. Järnvägsknut på linjen
Antwerpen—Rotterdam.
Roosevelt [amerik. utt. råu’zavelt, eng. utt.
rö’svelt], 1) Theodore R., amerikansk stats-
man (1858—1919). R. tillhörde en bland New
Yorks äldsta släkter
av nederländsk här-
komst. Han graduera-
des vid Harvard Colle-
ge 1880, avbröt redan
1881 sina juridiska stu-
dier för att ägna sig
åt politiken, valdes s.
å. till medlem av sta-
ten New Yorks folk-
representation och
gjorde sig där snart
känd som en bland
den republikanska mi-
noritetens mest oför-
färade talare, fram-
för allt i striderna mot den partipolitiska förvalt-
ningskor ruptionen. R. inköpte 1884 en boskaps-
farm vid Medora i Nord-Dakota och lät under
de båda följ, åren politiken vila. 1889—95 var R.
medlem av United States civil service commission
och inlade som sådan betydande förtjänst om för-
valtningsref ormarbetet. Våren 1897 blev han ex-
peditionschef i marinministeriet och verkade som
sådan energiskt för flottans tidsenliga utrustning.
Då spansk-amerikanska kriget 1898 utbröt, upp-
satte han ett kav.-reg. av frivilliga. R. själv deltog
som överstelöjtnant vid detta reg., vilket blev po-
pulärt under namnet rough riders, i fälttåget på
Cuba. Han valdes i nov. 1898 till guvernör i
staten New York. Som sådan utkämpade han
1899—1900 en rad häftiga strider mot de myn-
diga particheferna (”bossarna”) och ingrep hän-
synslöst mot korruptionen. Nov. 1900 valdes R.
till vicepresident, och då presidenten 14 sept. 1901
avled, ryckte R. upp som U.S.A:s president.
Om R:s verksamhet som president (sept. 1901
—mars 1909; han återvaldes med stor röstöver-
vikt vid presidentvalet 1904) se närmare Förenta
staterna, sp. 498 f. R. fullföljde som president
med enastående energi den kamp mot den parti-
politiska korruptionen, som kännetecknat hela hans
tidigare offentliga bana. Hans kamp mot allmän-
skadliga yttringar av trusternas makt ökade hos
den stora allmänheten hans popularitet. — R:s
utrikespolitik betecknades ofta med visst fog
som ”imperialistisk”. Hans personliga anseende
växte i hög grad genom den andel han 1905 tog
i åvägabringande av fred mellan Ryssland och
Japan, och 1906 tilldelade honom norska storting-
et Nobelska fredspriset.
R. hade samtidigt med att han formligen mottog
valet till president i nov. 1904 offentligen förkla-
rat, att han icke ämnade söka återval. Efter pre-
sidenten W. H. Tafts ämbetstillträde (mars 1909)
företog R. en vetenskaplig jaktfärd till Östafri-
ka. Efter hemkomsten 1910 kastade sig R. ome-
delbart in i dagspolitiken och framlade ett radi-
kalt program, ”den nya nationalismen”, vilket
bl. a. upptog skärpt unionskontroll över trusterna
och landets naturrikedomar. Till fullt utbrott kom
R:s konflikt 1912 under förberedelserna till re-
publikanernas nationalkonvent i Chicago. Vid det-
ta voro R:s anhängare i minoritet, varför de
demonstrativt lämnade mötet och höllo ett eget
konvent i Chicago, där R. uppsattes som presi-
dentkandidat. Hans program hade nu ytterligare
radikaliserats, särskilt på den sociala lagstiftning-
ens område. Republikanernas splittring ledde till
den demokratiske president-kandidaten W. Wil-
sons segér. Under det 1914 utbrutna världskriget
uppträdde R. i tal och skrift med stor häftighet
mot Tysklands politik och påyrkade tidigt ett väp-
nat ingripande av U.S.A. i striden. — Inom R:s
litterära produktion märkas: ”Winning of the
West” (4 bd, 1889—96), ”American ideals” (2
bd, 1897), ”The strenuous life” (1900; sv. övers.
1906), ”Äfrican gametrails” (1910; sv. övers,
s. å.), ”The new nationalism” (s. å.), ”An auto-
biography” (1913). Den bästa uppl. av hans sam-
lade skrifter har utgivits 1923—26 i 24 bd. —
Litt.: J. B. Bishop, ”R. and his time” (2 bd, 1920).
2) Franklin Delano R., statsman (1882—
1945), president 1933—45. R. tillhörde en annan
gren av släkten än R. 1). Han växte upp i för-
mögna, jakt- och sportälskande kretsar och fick
redan som barn medfölja på resor till Europa.
Han avlade efter studier vid Harvard och
Columbia Univ. 1907 jur. examen. R. slog
sig därefter ned som praktiserande advokat
i New York City. 1910 gjorde han sitt in-
träde i politiken, där han som demokrat valdes
till senator i staten New York. R. gjorde sig
genast känd som talesman för en reformvänlig
politik och stödde som ombud vid 1912 års parti-
konvent Wilsons kandidatur. Efter dennes seger
blev R. bitr, sjöminister, fungerade som sådan
under hela Wilsons presidenttid (1913—21) och
bidrog kraftigt till att sätta den amerikanska flot-
tan i stridsdugligt skick. 1920 nominerades han
som demokraternas kandidat till vicepresident. De-
mokraterna blevo i grund slagna. Sommaren 1923
angreps han av barnförlamning, vilken gjorde ho-
nom till invalid, men genom viljekraft och syste-
matiska kroppsövningar, särsk. i simbad, återvann
han efter hand i viss grad rörelseförmågan. Han
höll sig i stort sett borta från det politiska livet
till 1928, då han lät ställa upp sig som kandidat
till guvernörsposten i staten New York och
vann valet. Som guvernör bekämpade han Tam-
many Hall och lyckades genomdriva en rad re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
