Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Rumänien
326
listria. Större utsikter till landvinning men ock-
så större faror mötte i i :a världskriget. Konung
Karl I, en trogen förkämpe för det tysk-öster-
rikiska förbundet, gick bort i okt. 1914 och efter-
träddes av sin brorson Ferdinand I, som
1916 ingrep på ententens sida i kriget, främst i
syfte att vinna Transsylvanien. Kriget ledde till
en katastrof, och själva huvudstaden intogs 6
dec. s. å. Efter Rysslands sammanbrott måste
R. inlåta sig i fredsunderhandlingar med central-
makterna. Dessa fördes för R:s del av nya mi-
nistärer, ledda av general Averescu och den kon-
servative politikern A. Marghiloman. Den senare
slöt 7 maj 1918 freden i Bukarest, där R. bl. a.
avstod från Dobrudscha. Däremot fick man in-
förliva en i ryska Bessarabien i strid mot bolsje-
vismen bildad moldovisk republik. En ny politik
blev möjlig först när centralmakterna på hösten
dukade under för sina fiender. Krig förklarades
mot Tyskland 10 nov.; Bråtianu blev i dec. ånyo
ministerpresident. Transsylvanien tillkännagav 1
dec., Bukowina 28 nov. s. å. sin vilja att inför-
livas med R., varjämte Bessarabien 9 dec. uppgav
kravet på särställning inom den rumänska staten.
Under våren och sommaren 1919 utkämpade R.
strider med Bela Kuns Ungern, varefter R. i fre-
derna i Saint-Germain med Österrike 1919 och
i Trianon med Ungern 1920 erhöll brorslotten
av de områden, varpå det gjorde anspråk. En
del av Banatet, som R. gjorde anspråk på, till-
erkändes dock Jugoslavien. 1922 kröntes Ferdi-
nand till det förenade R:s konung.
Brätianus regering avgick i sept. 1919. Vid
de följande nyvalen segrade en bondekoalition,
men genom en kupp i mars 1920 spelades makten
över till A. Averescu och T. lonescu, som regera-
de 1920—21. Nu genomfördes bl. a. vissa agrar-
reformer. R. anslöt sig 1921 till Lilla ententen
för att trygga sina territoriella vinster. Förhål-
landet till Ungern var spänt, och Sovjetunionen
intog länge en fientlig hållning. Kronprins Karl
förmäldes s. å. med prinsessan Helena av Grek-
land och fick med henne sonen Mikael. I jan.
1922 övertogo liberalerna makten. I. Bråtianu
blev åter regeringschef och hans bror V. Bråtianu
finansminister. En författning med allmän röst-
rätt infördes 1923, men bröderna Bråtianu utöva-
de halvt diktatorisk makt. Kronprinsen, som vål-
lat skandal genom sitt lättsinniga privatliv, lämna-
de 1925 landet och avsade sig 1926 tronföljden
till förmån för Mikael. Vid Ferdinands död i juli
1927 blev Mikael konung med ett regentskapsråd
som förmyndare. Efter I. Brätianus död på hös-
ten s. å. övertog hans bror den nästan dikta-
toriska myndigheten. I nov. 1928 störtades dock
liberalernas mångåriga regim. Bondepartiledaren
Maniu bildade regering på ett reformprogram
och upphävde undantagstillståndet. Regentskaps-
rådet satt kvar t. v., men i juni 1930 återvände
Karl till R. och utropades till konung som Karl
II (1930—40). Efter växlande ministärer bildade
i nov. 1933 nationalliberalerna regering under
ledning av I. Duca. Vid denna tid hade det fa-
scistiska Järngardet vunnit ganska avsevärd an-
slutning och börjat bli ett allvarligt oroselement
i R. Duca inskred kraftigt mot denna rörelse.
Han mördades i dec. 1933. Den nye liberale
ministerpresidenten G. Tätärescu införde undan-
tagstillstånd och skärpte kampen mot Järngardet.
Trots denna inre spänning lyckades R. under det
försämrade internationella läget t. v. föra en
framgångsrik utrikespolitik. N. Titulescu, utri-
kesminister 1932—36, slöt 1933 en nonaggressions-
pakt med Sovjetunionen, stärkte förbindelserna
med länderna inom Lilla ententen och var en
drivande kraft bakom den 1934 bildade Balkan-
ententen. Men Titulescu tvingades att avgå i aug.
1936. Utrikespolitiken blev därefter vacklande;
R. kom alltmer under de tyska och italienska
diktaturstaternas inflytande. Den inrikespolitiska
situationen försämrades allvarligt 1937. I febr,
d. å. framkallade extremisternas agitation en par-
tiell regeringskris. Alla den extrema högerns väp-
nade organisationer upplöstes, och kommunistiska
partiet förbjöds. I juli 1937 sammanslogs A.
Cuzas antisemitiska grupp med O. Gogas agrar-
parti till Nationellt kristliga partiet, vilket starkt
påverkades av nazismen och fascismen. Vid valen
s. å. erhöll Järngardet, som nu uppträdde som po-
litiskt parti under namnet ”Allt för fosterlandet”,
i6°/o av rösterna och kom på 3æ plats i parla-
mentet efter nationalliberalerna och nationella
bondepartiet. Goga bildade en regering, i vilken
även Cuza inträdde, och förde en skarpt antise-
mitisk •politik. Parlamentet upplöstes, och då det
inre läget blev alltmer kritiskt, inställde Karl
nyvalen och upprättade kunglig diktatur. Patriar-
ken M. Cristea blev chef för kabinettet med Tä-
tärescu som v. ministerpresident. Alla politiska
partier förklarades upplösta. En autoritär för-
fattning utfärdades, och konungen grundade en
politisk enhetsrörelse, "Nationella pånyttfödelsens
front”. S. å. häktades Järngardets ledare C. Z.
Codreanu och dömdes till 10 års straffarbete.
Järngardet började därefter åter bedriva öppen
terror. I dec. s. å. nedsköts Codreanu ”under
flyktförsök”, och ledande järngardesmän häkta-
des över hela landet. Efter Cristeas död i mars
1939 bildades ny regering av A. Cälinescu. Han
slöt ett handelsfördrag på 5 år med Tyskland,
vilket hotade att bringa hela R:s ekonomiska liv
under tyskt inflytande. I april s. å. garanterade
Storbritannien och Frankrike R:s territoriella in-
tegritet och oberoende. I sept. mördades Cälinescu
av järngardister, vilket föranledde hårda repres-
salier under militär ledning. Därefter bildade
Tätärescu regering.
R. förklarade sig neutralt vid krigsutbrottet 1939
men pressades mellan axelmakternas och Sovjet-
unionens sköldar, sedan tyskarna vunnit sina seg-
rar i Polen och på västfronten och ryssarna ex-
panderat i randstatsbältet. Som följd av tysk på-
tryckning frigåvos 1940 flertalet av de fängslade
järngardesmännen. ”Nationella pånyttfödelsens
front” upplöstes. I stället bildades ett nytt totali-
tärt parti, i vilket Jämgardet fick huvudinfly-
tandet. Utrikesminister G. Gafencu avgick och
efterträddes av den starkt tyskvänlige I. Gigurtu.
I juni s. å. framställde Sovjetunionen krav på
Bessarabien och n. Bukovina. Ryska trupper ryck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
