Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Historia - Litt. - Rumänska språket och litteraturen - Rumänsk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rumänska språket och litteraturen—Rumänsk konst
329
vars författning utformats efter ryskt mönster.
President blev prof. C. J. Parhon. En nationalise-
ringslag, avseende alla väsentliga ekonomiska om-
råden, antogs i juni s. å.; den berörde även de
amerikanska och brittiska oljeintressena. Kollek-
tivisering av jordbruket inleddes i juli 1949, och
1951 påbörjades en ekonomisk 5-årsplan. Det
sovjetryska herraväldet över R. torde vara star-
kare än över någon annan av vasallstaterna i ö.
Europa. Landets ekonomi är på väg att integre-
ras i Sovjetunionens. Armén har reorganiserats
och förses med utrustning av ryska modeller.
Nya utrensningar ha genomförts, även inom kom-
munistiska partiet. I maj—juni 1952 drabbade
en stor utrensning över 20 ledande kommunister,
bl. a. utrikesministern Ana Pauker, V. Luca,
som redan i mars s. å. hade entledigats som fi-
nansminister, och inrikesministern T. Gheorghes-
cu. Kommunistiska partiets generalsekr., v. mi-
nisterpresidenten G. Gheorghiu-Dej, som sedan
1950 alltmer hade intagit ställningen som regi-
mens starke man, blev nu ministerpresident efter
Groza. Den sistn. blev president i nationalförsam-
lingens presidium efter Parhon, som trädde till-
baka. En ny författning antogs i sept. 1952. —•
1947 års fredsfördrag stadfäste vapenstillestånds-
villkoren; dessutom bekräftades, att s. Dobrudscha
tillhörde Bulgarien. R. slöt 1947—48 bistånds-
pakter med Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Ryss-
land och Ungern (pakten med Jugoslavien upp-
sades, sedan detta land hade kommit i konflikt
med Ryssland). Sedan 1948 har Kominform sitt
säte i Bukarest (tidigare i Belgrad).
Litt.-. C. G. Rommenhöller, ”Gross-R. Seine
ökonomische, soziale, finanzielle und politische
Struktur, speciell seine Reichtümer (1926), ”Die
Reichtümer R:s und ihre Ausbeutung” (1929);
H. Wachner, ”R.” (i ”Handbuch der geographi-
schen Wissenschaft. Südost- und Süd-Europa”,
1931); V. Tanner, ”R., land och folk” (1935). —
N. lorga, ”Geschichte des rumänischen Volkes
im Rahmen seiner Staatsbildungen” (2 bd, 1905),
”Geschichte der Rumänen und ihrer Kultur”
(1929), ”Histoire des Roumains” (10 bd, 1937
—45); G. Bolinder, ”Rumänska problem” (1944).
Rumänska språket och litteraturen. Rumäns-
ka språket (äldre benämning v a 1 a k i s k a)
hör till de romanska språken. Jämte huvuddia-
lekten (dakorumänskan) i Rumänien fin-
nas även mindre språköar i n. Grekland och s.
Albanien (a r o m u n i s k a n), n. v. om Saloniki
(meglenitiskan) och i Istrien (i s t r o r u-
mänskan). Antalet rumänsktalande uppgår
till c:a 15 mill. Rumänska språket går tillbaka
till den romerska koloniseringen av Dacia. Då de
latintalande här redan tidigt avstängdes från för-
bindelse med moderlandet och utsattes för stark
inverkan från andra språkgrupper, skiljer sig ru-
mänskan i många avseenden från de övriga ro-
manska språken. De mest framträdande egen-
domligheterna äro: i fonetiskt hänseende två bakre
vokaler utan läpprundning, betecknade t (d) och
å. Formläran utmärker sig för en mängd fone-
tiska förändringar i de olika böjningsformerna
(omljud, palataliseringar). Egendomlig är vidare
330
den efterställda bestämda artikeln med skilda for-
mer för recta och oblika kasus. Ex., lup, bestämd
form nom. sing. lupul. Futurum bildas med hjälp-
verbet a voi, vilja. Syntaktiska egendomligheter
äro användningen av prep. pe för att utmärka det
direkta objektet, när detta är en person, samt
tendensen att ersätta infinitiven som komplement
till ett verb med en underordnad sats. — Till bör-
jan av 1800-talet användes för rumänskan det
kyrilliska alfabetet, vilket off. avskaffades 1860.
Numera användes det latinska alfabetet med till-
fogade diakritiska tecken.
De äldsta rumänska litterära minnesmärkena
äro från början av 1500-talet. Till början av 1700-
talet var emellertid bulgariskan det härskande lit-
teraturspråket i Rumänien. På rumänska finnas
endast övers, av andaktsböcker jämte några krö-
nikor. Det bulgariska språkets välde efterträddes
under 1700-talet av grekiskans. Från denna tid
äro de första spåren av rumänsk konstdiktning
(C o s t i n, D o s o f t e i u). Först i samband med
den nationella pånyttfödelsen under 1800-talet får
dock den rumänska litteraturen någon betydelse.
Den tidigaste perioden var helt beroende av ut-
ländska, särskilt franska, förebilder. Bland de
tidigare författarna kunna nämnas A 1 e c s a n d-
ri (1821—90) och Dimitrii Bolinteanu
(1819—73). En ny, mer nationell riktning in-
leddes genom grundandet av det litterära sällska-
pet Junimea (Ungdom) i Ia?i, vars ledare var
Titu Maiorescu. Till denna krets hörde även
Rumäniens störste lyriker, Mihail Emines-
c u. Bland senare författare kunna vidare näm-
nas lyrikerna Gheorghe Co§buc (1866—
1918) och Alecsandru Vlahu|ä (1858—
1919), romanförfattarna lon Creangä (1837
—89) och lon Slavici (1848—1925) samt
komediförfattaren Luca Caragiale (1852
—1912). Mellankrigstidens roman- och novell-
litteratur uppvisar flera goda namn, bl. a. M i-
hail Sadoveanu och Liviu Rebreanu.
En märklig lyriker är Lucian Blaga. Bland
de yngre märkes Virgil Gheorghiu (med
den världsbekanta krigsromanen ”Ora 25”, på
sv. ”Timmen 25”, 1950). •— Utom konstlittera-
turen äger Rumänien en mycket rik folklitteratur.
Litt.: O. Densusianu, ”Histoire de la langue
roumaine” (1901—43); G. Weigand, ”Rumänische
Grammatik” (1903). —■ H. Tiktin, ”Rumänisches-
Deutsches Wörterbuch” (4 bd, 1895—1925). —
W. Gaster, ”Geschichte der rumänischen Litera-
tur” (i ”Grundriss der romanischen Philologie”,
2: 3, 1901); G. Alexici, ”Geschichte der rumä-
nischen Literatur” (1906).
Rumänsk konst. Rumänien har varit en skå-
deplats för olika, främmande stilkretsars möte
och bladning. Den bysantinska konsten har betytt
mycket, särskilt för den kyrkliga konsten, och
den bildar den betydelsefullaste grundvalen för
den rumänska bildkonsten långt fram i nyare tid.
För arkitektur och ornamentik hämtades under
lång tid förebilder från muhammedansk konst.
Gotiken inträngde från Polen och Ungern och
framträdde icke blott i monument av helt impor-
terad form utan blandade sig också med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
