Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänsk konst - Run - Runa - Runciman, Walter - Runda bordet - Rundabordskonferens - Runda fönstret, Runda säcken - Rundberg, Gerhard - Rundblom, Oscar - Rundboll - Rundby - Rundbågar - Rundbågestil - Rundbäck, 1. Abraham - Rundbäck, 2. Jöns - Rundemannen - Rundetårn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Run—Rundetårn
332
bysantinska traditionen, varigenom egendomliga
stilkorsningar uppstått. Från Italien har r. även
mottagit impulser genom Venedig. Under 1800-
talet kommer r. småningom närmare den allmän-
na europeiska stilutvecklingen. Det stora namnet
är målaren Niculae Grigorescu (1838—
1907). — Litt.: N. Jorga och G. Bal§, ”Histoire
de Fart roumain ancien” (1922); L. Réau, ”L’art
roumain” (1947).
Run [ra’n], eng., stormlöpning mot bank för
att utfå insatta medel.
Runa, pseud. för Elisabeth Beskow.
Runciman [ra’nsiman], Walter, från 1937
Viscount R. of Doxford, engelsk politiker
(1870—1949), skeppsredare. Han var led. av un-
derhuset 1899—1900, 1902—18, 1924—31 (liberal)
och 1931—37 (nationalliberal). Redan 1905 fick
han en post i Campbell-Bannermans ministär
och innehade sedan olika ministerposter till 1916,
då han följde Asquith ut ur koalitionsministären.
I nov. 1931 ingick han i den nationella samlings-
ministären MacDonald—Baldwin som president
för Board of Trade och utövade i denna egen-
skap ett betydande inflytande på Englands nya
handelspolitik med dess protektionistiska metoder.
R. lämnade regeringen 1937, då premiärminister
Baldwin efterträddes av N. Chamberlain. Han
ledde aug.—sept. 1938 en inofficiell brittisk mis-
sion till Prag med uppgift att ”medla” mellan
tjeckoslovakiska regeringen och sudettyskarna.
R. var därefter, 1938—39, Lord President of
the Council.
Runda bordet, se Artursagan.
Rundabordskonferens, eng. Round table con-
ference, en form av förhandlingar, varvid par-
terna anses likaberättigade och försöka att utan
bestämd dagordning genom fri diskussion kring
”runda bordet” lösa tvistefrågor el. träffa upp-
görelser i angelägenheter av gemensamt intresse.
R. är en särsk. i brittisk politik gärna använd
f örhandlingsmetod.
Runda fönstret, Runda säcken, anat., se Hör-
selorgan, sp. 806, resp. 805.
Rundberg, Gerhard Arvid, läkare (f. 1903
3/s), med. dr 1933, doc. i hygien vid Karolinska
inst. 1935, prof, och föreståndare för yrkeshygi-
eniska avd. vid Statens inst. för folkhälsan 1938
—42, 1 :e stadsläkare i Norrköping 1943—46, i
Uppsala från 1953, 1 :e byråläkare och chef för
hälsovårdsbyrån inom Försvarets sjukvårdssty-
relse 1946; fältläkare 1950. R. har medverkat i
utredningar ang. arbetarskydd, läkarutbildning
m. m., var chefsdelegat i Bernadotte-exp. till
tyska koncentrationsläger 1945 och hygienisk-
epidemiologisk expert vid Korea-ambulansen 1950.
R. har utg. skrifter i hygien, bakteriologi, epi-
demiologi och invärtes medicin.
Rundblom, Oscar Benjamin, präst (f. 1898
2/s), fil. kand, i Lund 1925, teol. dr i Uppsala
1948, sekr. i Svenska kyrkans missionsstyrelse
1936-—50, komminister i Adolf Fredriks förs.,
Stockholm, 1950, domprost i Västerås 1951, har
förutom skrifter, behandlande den svenska Kina-
missionen, utg. bl. a. ”Svenska förbindelser med
Leipzigmissionen åren 1853—76” (dr-avh., 1948).
Rundboll, friluftslek, som spelas med slagträ
och slagboll på en c:a 20 X 20 m stor plan med
6—12 spelare i varje lag. Uppgiften för inne-
laget är att från innemålet slå ut bollen i fältet
och därefter springa runt planens 4 hörn (utemål)
utan att bli ”bränd”, för utelaget att taga lyra på
innemännens slag och kasta bollen till den mitt
emot slagmannen placerade brännaren, som med
den söker vidröra en invid honom liggande bränn-
platta, innan slagmannen hunnit löpa ett varv
(el. passerat ett utemål). Spelet avgöres genom
poängberäkning, varvid ett i etapper fullbordat
lopp (en löpare kan stanna vid ett utemål och
fortsätta på nytt slag av en medspelare) räknas
för 1 poäng, ett i en följd utfört lopp 4 poäng
samt en av utemännen tagen lyra el. en ”brän-
ning” 1 poäng. Ombyte av sidor sker, när alla
innemännen slagit el. utemännen nått en viss
poängsumma.
Rundby, se By, sp. 207.
Rundbågar, se Båge, sp. 248.
Rundbågestil, se Romansk konst.
Rundbäck. 1) Abraham R., riksdagsman,
skolman (1827—93), fil. dr i Lund 1853, lektor
i matematik vid Växjö allm. läroverk 1856, folk-
skolinspektör 1861—92. R. var led. av A. K.
fr. o. m. 1870 års riksdag t o. m. januaririks-
dagen 1887 och intog där en ganska framskjuten
ställning. Sedan gammalt vän av indelningsverket
och motståndare till ministären Posses planer att
ersätta detta med en värvad stam, förenade sig
R. vid 1883 års riksdag som förtroendeman i
”nya centern” med de missnöjda i Lantmanna-
partiet om uppgörande av en lista till försvars-
utskottet, som bl. a. upptog R:s namh. Dess seger
ansågs som den första bräckan i Lantmannapar-
tiets allmakt, och särskilt ”gruppen R:s” nitiska
undermineringsarbete bidrog väsentligt till de
Posseska förslagens fall. Senare framträdde R.
i allt mera avgjord konservativ riktning, särskilt
som en hänförd förkämpe för protektionismen.
1888—90 representerade han Göteborgs och Bo-
hus län i F. K. R:s ”Anteckningar från mitt
liv” har av H. Pleijel utg. i olika publ. (1943
—46).
2) Jöns R., den föreg:s bror, riksdagsman
(1830—95), sedan 1855 organist och klockare i
Säve församling på Hisingen. Han represente-
rade sin ort i bondeståndet vid riksdagarna 1862
—63 och 1865—66. Efter representationsföränd-
ringen var han 1867—90 oavbrutet led. av A. K.
R. uppgick helt i Lantmannapartiets strävanden
och kom snart att inom detta intaga en framskju-
ten plats. Vid 1883 års riksdag kom R. att spela
en ingripande roll, då han jämte brodern Abraham
R. högst väsentligt bidrog till att bringa mini-
stären Posses förslag i försvars- och skattefrå-
gorna på fall. Vid Nya lantmannapartiets bil-
dande invaldes han i dess förtroenderåd.
Rundemannen, berg n. ö. om Bergen, Norge;
556 m ö. h. Här anlades 1912 sändarstationen
för R. radio (”Bergen radio”).
Rundetårn [ro’natårn], ”Runda tornet”, tor-
net till Trinitatiskyrkan i Köpenhamn (se bild 4
å pl. vid d. o.). På taket står en liten byggnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
