Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runor - Runsa - Runstav el. primstav - Runsten (Kalmar län) - Runstenar - Runstens härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Runsa—Runstens härad
346
Runsten från Krageholm (Sövestad), Skåne (t. v.) och från Nybble, överselö sn, Södermanland.
Av viktigare arbeten inom runologien kunna f. ö.
från nyare tid särskilt följ, nämnas: H. Arntz,
”Bibliographie der Runenkunde” (1937); W.
Krause, ”Runeninschriften im älteren Futhark”
(s. å.), ”Was man in Runen ritzte” (2:a uppl.
1943); A. Bæksted, ”Runerne, deres historie og
brug” (s. å.), ”Målruner og troldruner” (1952);
F. Askeberg, ”Norden och kontinenten i gammal
tid” (1944); E. Moltke i ”Fra Nationalmuseets
arbejdsmark” (1951).
2) Finska folkdikter, se Kalevala, sp. 790.
Runsa, gods i Eds socken i Uppland, ö. om
Mälarfjärden Skarven; 1,226 har, därav c:a 330
åker. Donerades 1580 till Pontus De la Gardie
och bebyggdes till säteri (före 1615). Trol. av
Jakob De la Gardies änka, ”grev Ebba”, uppför-
des 1670 den nuv. manbyggnaden efter ritningar
av J. de la Vallée. 1744 inköptes R. av amiralen
T. Ankarcrona, inom vars släkt det sedan 1753
är fideikommiss. — Litt.: Vivi Horn, ”Herrarna
till R.” (1928).
Runstav el. primstav (det senare väl be-
roende på omtydning av det äldre rimstav, till
fomnord. rim, ”kalender”), kalender, som gäller
för alla år (perpetuell kalender), skuren i trä,
av en typ särsk. känd från svensk allmoge på
1600- och 1700-talen, antagl. härstammande från
en tid, då runskrift var menige man mer förtrogen
än latinsk (1200—1300-talen). Äldst betygad är r.
genom några exemplar, förvarade i Köpenhamn
(Nationalmuseet) och daterade 1437 och 1457.
En r. är inrättad med 3 rader tecken: 1) run-
alfabetets 7 första tecken ( Y b R. K »
upprepade 52 gånger {— 364) till beteckning av
den periodicitet, som utgöres av 7-dagarsveckan,
vilken ju löper genom tiden, oberoende av solens
och månens gång; 2) 19 runtecken (de 16 teck-
nen i runalfabetet + 3 medeltida tilläggsrunor:
r n ,iu
beteckning av gyllentalet, varigenom man
får veta nytändningen; dessa tecken stå naturligen
ej i bokstavsordning; 3) en uppsättning (ganska
växlande) av sinnebildliga tecken, utströdda över
de 364 dagmärkena till beteckning av årets mär-
kesdagar, t. ex. jul: ett uppåtvänt dryckeshorn,
midsommar: en majstång, helgondagar som Erik
och Olof: krönt huvud med ax, en yxa och en
skära i kors. För användning gäller det att för
det ifrågavarande året ha reda på 1) söndagsbok-
staven, d. v. s. vilken av de 7 veckodagsrunoma,
som betecknar söndag, 2) gyllentalet. Vid skott-
år gäller olika söndagsbokstav före och efter
skottdagen. — Litt.: N. Lithberg, ”R.” (i ”Nor-
diska museets och Skansens årsbok”, (1932),
”Kalendariska hjälpmedel” (i ”Nordisk kultur”,
21, 1934).
Runsten, sn i Kalmar län, Runstens hd på
Ölands ö. kust. 48,82 km2, 762 inv. (1954). Bördig
slättbygd; i det inre lövskogsdungar. 1,856 har
åker. Nuv. kyrkan uppf. 1838. Minnessten över
bondehövdingen A. P. Danielson, avtäckt 1953.
Ingår i R:s och Långlöts pastorat i Växjö stift,
Ölands medelkontrakt. Tillhör storkommunen
Gärdslösa.
Runstenar kallas minnesstenar, som äro ristade
med runor (se d. o.). Jfr Bautasten.
Runstens härad i Kalmar län omfattar ö.
delen av mell. Öland och består av socknarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
