Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runstens härad - Runstensslinga (el. drakslinga) - Runström, Gösta - Runstycke - Runtuna - Runö (Rigabukten) - Runö (skola) - Ruokokoski, Jali - Ruotsalainen, Paavo - Ruotsi - Ruovesi - Rupee, rupie - Rupel - Rupert den helige - Rupert (prins av Pfalz) - Rupie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Runstensslinga—Rupie
348
Löt, Egby, Bredsätra, Gärdslösa, Långlöt och
Runsten. R. tillhör Ölands domsaga (tingsställe
Borgholm).
Runstensslinga (el. d raks lin ga), orna-
mentsmotiv, bestående av utdragna djurkroppar
lagda i slingor.
Runström, Karl Gustaf (Gösta) Adolf,
röntgenolog (f. 1892 ”Vs), med. lic. 1920, med.
dr 1933, överläkare vid röntgendiagnostiska av-
delningen å Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
sedan 1931, prof, i röntgendiagnostik vid Göte-
borgs medicinska högsk. 1952. R. har utg. ett
flertal skrifter i röntgendiagnostik.
Runstycke, se Rundstycke.
Runtuna, sn i Södermanlands län, Rönö hd,
n. om Nyköping; 64,44 km2, 811 inv. (1954). Slätt
och bergig skogsbygd vid Svärtaån och dess till-
flöden från v.; in. Eknaren m. fl. sjöar. 2,405
har åker. Egendomar: Lövsund och Lindö (se
dessa ord). Romansk kyrka trol. från 1100-talet.
Många fornminnen. Ingår i R., Ripsa och Lids
pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings ö. kon-
trakt. Tillhör storkommunen Rönö.
Runö, estn. Ruhnu, ö i Rigabukten, tillhörande
Estland (se karta vid d. o. ); 10,7 km2; R. hade
282 inv. 1934, därav 277 svenskar, ön är låg, nå-
got över 5 km lång
och högst 3 km
bred. ö. kusten är
föga inskuren, den
v. upplöst i talrika
små vikar, uddar
och holmar. Berg-
grunden består av
devonisk sandsten
och går blott på få
ställen i dagen.
Den överlagras av
mäktiga sandmar-
ker, som särsk. i ö.
äro utbildade som
flygsandsfält, i ett
bälte innanför kus-
ten täckt av vac-
ker barrskog. Det
omgivande havet
är så långgrunt,
att även små far-
tyg måste ankra ett gott stycke från stran-
den. Under dec.—april, då Rigabukten är is-
belagd, är ön avspärrad från yttervärlden. —
R. hörde till de gamla svenskbygderna i Est-
land (se Estlandssvenskar). Praktiskt taget hela
befolkningen överfördes under 2:a världskriget
till Sverige. — Litt.: H. Hyrenius, "Estlands-
svenskama” (1942); ”Estlandssvenskarnas folk-
liga kultur”, 1 (1951).
Runö, L. O:s (Landsorganisationens) skola
för fackligt bildningsarbete, i Uppsala län; in-
vigd 1952.
Ruokokoski [ro’åkåkåski], Joel Jalmari
(J al i), finländsk målare (1886—1936), studerade
i bl. a. Helsingfors och Paris. R. var en begåvad
färgkonstnär. Utom porträtt och figurer målade
R. mest stilleben i expressionistisk stil. Arbeten
Runö-kvinna i folkdräkt.
av R. finnas i Ateneum i Helsingfors och i Åbo
konstmuseum.
Ruotsalainen [ro’åtsaläi-], Paavo (Paul)
Henrik, finländsk väckelsepredikant (1777—1852),
den centrala gestalten bland Finlands pietister (”de
väckta”) under 1800-talets förra hälft. Under in-
flytelser från äldre pietistiska och herrnhutiska
strömningar utbildade R. en fromhetstyp, som
lade huvudvikten vid boten och syndasorgen
(ӌngerpietism). Sin tyngdpunkt fick den kring
honom uppkomna rörelsen i Savolaks och Öster-
botten. Efter splittring och tillbakagång på 1840-
talet växte sig den av R. inspirerade pietismen
sedan 1890-talet allt starkare och har haft infly-
tande in i våra dagar. — Litt.: B. Jonzon, "Stu-
dier i P. R:s fromhet” (1935); H. Nyman, "Den
bidande tron hos P. R.” (1949).
Ruotsi [ro’åtsi], finska namnet på Sverige.
Ruovesi [ro’å-], kommun i Tavastehus län,
Finland, n. om Tammerfors stad; 800 km2, c:a
9,500 inv., finsktalande.
Rupee [röpi’], rupie, indiskt mynt, präglat
f. ggn omkr. 1540. Från 1700-talets mitt myntades
r. även av engelsmännen. Från omkr. 1843 erhöllo
dessa r. allmän spridning och undanträngde den
mångfald olika r., som tidigare utgivits. F. n.
finnas följ, r.-valutor: a) I Indiska unionen
= 16 armas å 12 pies, b) i Pakistan = 16
annas å 12 pies, c) i N e p a 1, där 1 r. mohari =
100 pice = 13/ie av den indiska r., d) i Franska
I n d i e n = 8 fanons = 16 annas, e) i Portu-
gisiska I n d i e n = 16 tangos, f) i Burma
= 16 annas å 12 pices, g) på Ceylon = 100
cents, h) på Mauritius = 100 cents, i) även
i Indonesien. — R. kallas ofta myntenhe-
terna afghani i Afghanistan.
Rupel [ry’-], biflod till Schelde i Belgien,
i övre loppet kallad Demer och i mell. loppet
Dyle.
Rupert [rö’-] den helige, kallad Bayerns
apostel. Torde ha verkat omkr. 700 i Bayern och
i trakten kring Salzburg, där han grundade
kyrkor.
Rupert [eng. utt. rö’pat] (ty. Rnpprecht),
tysk-engelsk militär, prins av Pfalz (1619—82),
tredje son till konung Fredrik V av Böhmen
och engelske konungens, Jakob I, dotter Elisabet.
Han kom 1642 till England, blev s. å. chef för
sin morbrors, konung Karl I, kavalleri i striden
mot parlamentet, utmärkte sig för personlig tap-
perhet i flera drabbningar men hade genom
blind häftighet dryg andel i nederlagen vid
Marston Moor 1644 och Naseby 1645. Se-
nare stred han i irländska och västindiska far-
vatten och blev 1662 led. av Karl II :s råd. Han
var sedermera flottbefälhavare 1665—67 och 1673
mot holländarna och till sist guvernör i Windsor.
1668 utsände han ett par fartyg till Hudson Bay
för att söka en genomfart till Stilla havet och
tog 1670 ledande andel i bildandet av Hudson-
bay-kompaniet. Efter honom kallades kompaniets
område till en börj an R u p e r t’s Land. —
Litt.: K. Hauck, "Rupprecht der Kavalier"
(1906).
Rupie, se Rupee.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
