Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rute - Rutebeuf - Rutener - Rutenium - Ruter - Rutgersius, Jan - Rutherford (of Nelson), Sir Ernest - Ruths, Johannes - Ruthström, Julius - Ruthven, Patrick, Earl of Perth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Rute—Ruthven
364
Rute, sn på Gotlands östkust, Rute ting, n. om
Valleviken; 63,45 km2, 639 inv. (1954). Smärre
odlade märgelstråk och f. ö. skogs- och hällmar-
ker. 806 har åker. Kyrkan (omkr. 1240) är av
Lafrans Botvidsson el. hans skola. Vallevikens
cementfabrik är nu nedlagd. Ingår i R., Bunge
och Fleringe pastorat i Visby stift, Norra kon-
traktet. Tillhör storkommunen Fårösund.
Rutebeuf [rytbö’f], fransk skald (d. omkr.
1290). R. var ett äkta Parisbarn, föregångare till
Villon. Han odlade nästan alla genrer, från from-
ma klosterlegender och allegoriska poem till
muntra fabliåer och satirer. Dramat ”Le miracle
de Théophile”, utg. av G. Frank (1925), är en
tidig parallell till Faustdramat.
Rutèner, ukrainare, se Lillryssar.
Ruténium, en av de lätta platinametallerna,
upptäckt 1845 av C. Claus. R. är en mattgrå till
silvervit, hård och spröd metall med spec. v.
12,30, smpt 2,450°. Dess kem. tecken är Ru, atom-
vikt 101,7, atomnummer 44. Metallen oxideras vid
upphettning i luft och löses långsamt av saltsyra
vid närvaro av syre. Förekommande atomvärden
äro 3, 4, 6, 7 och 8; mot det sista värdet svarar
föreningen ruteniumtetroxid, RuO4, gula kristal-
ler, som smälta vid 25° och lätt förflyktigas.
R. bildar ett stort antal komplexa föreningar.
Ruter, se Kortspel.
Rutge’rsius, Jan, holländsk diplomat (1589—
1625). Han inträdde 1614 i Gustav II Adolfs
tjänst, erhöll 1615 titel av hovråd och 1619
adelskap. R. brukades i flera viktiga diplomatiska
uppdrag, bl. a. till Böhmen 1620 och till n. Tysk-
land och Nederländerna 1621, samt var från 1623
svensk resident i Haag, där han dock intet nämn-
värt kunde uträtta för Sveriges intressen. R. var
även verksam som klassisk filolog.
Rutherford [ra’Öafad], Sir Ernest, Lord R.
of N el son (från 1931), brittisk fysiker (1871—
1937). Han blev prof, i Montreal 1898, vid univ. i
Manchester 1907. 1919
blev R. prof, i Cam-
bridge och förestån-
dare för Cavendish-
laboratoriet där samt
1920 dessutom prof, i
natural philosophy vid
Royal Institute i Lon-
don. R:s första under-
sökningar gällde de
magnetiska egenska-
perna hos järn under
inflytande av högfre-
kventa elektriska oscil-
lationer, vilket ledde
till upptäckten av en
magnetisk detektor för elektriska vågor. Vidare
studerade R. gasernas jonisation och urans radio-
aktivitet. Han upptäckte 1900 toriumemanationen,
vilket snart även ledde till upptäckten av radium-
och aktiniumemanationerna. Jämte F. Soddy upp-
ställde R. den s. k. desintegrationsteorien (se Ra-
dioaktiva grundämnen, sp. 668). R. och hans lär-
jungar lyckades i den radioaktiva strålningen sär-
skilja a-, P- och y-strålar. R. angav a-strålarnas
natur och studerade ingående deras egenskaper.
Han utförde en väsentlig del av arbetet på att
fastställa förloppet vid de radioaktiva proqesserna
och de enskilda leden i de radioaktiva serierna.
För sina undersökningar erhöll R. 1908 års
nobelpris i kemi. Genom omsorgsfullt studium av
a-strålarnas gång genom tunna metallfolier för-
des R. till den tanken, att atomerna bestå av en
positivt elektriskt laddad kärna, som innehåller
nästan hela atomens massa och vilken omkretsas
av negativa elektroner. Denna atommodell har
varit av utomordentligt stor betydelse: på den-
samma grundade N. Bohr sin atomteori. Under
de 2 senaste decennierna av sitt liv arbetade R.
på undersökningarna av atomkärnans konstitution.
Han lyckades 1919 f. f. g. påvisa en konstgjord
atomsprängning genom bombardemang av kväve-
atomer med a-partiklar, och under de följ, åren
kunde R. och hans lärjungar åstadkomma kärn-
sprängningar vid ett flertal lätta element. Tills,
m. sina medarbetare visade R., att uppkomsten
av a-strålar stod i samband med olika energitill-
stånd hos atomkärnan.
Ruths, J o hannes Carl, ingenjör och uppfin-
nare (1879—1935), ex. som diplomingenjör i Han-
nover 1903 och dr-ingenjör där 1908; heders-dr
vid Tekniska högsk. i Berlin 1929. På grundval
av en serie uppfinningar, väsentligen hans egna,
grundade han 1916 ab. Vaporackumulator (1928
ombildat till Ruthsaccumulator ab.) och var 1916
—32 verkst. dir. för detta exploateringsföretag;
från 1923 till sin död dess styrelseordf. — R:s
ångackumulatorer med tillhörande regleringsappa-
rater utgjorde en för sin tid betydelsefull lösning
på problemet att för olika industriella behov
åstadkomma en pålitlig ångreserv och ledde bl. a.
till stora utlandsaffärer; numera ha de dock i
stort sett spelat ut sin roll.
Ruthström, Bror Olof Julius, violinist (1877
—1944). Efter studier i Stockholm och Berlin,
där J. Joachim och A. Moser voro hans lärare, var
R. från 1904 verksam som konsertgivare och
pedagog i Berlin, samtidigt med att han 1907
—09 uppehöll konsertmästarplatsen vid Göteborgs
konserthusorkester. Som violinlärare vid Musik-
konservator iet i Stockholm 1912—44 (prof:s titel
1933) blev han av stor betydelse för det svenska
violinspelet och utbildade en rad bland Sveriges
främsta violinister. Som solist, sonat- och kam-
marmusikspelare (med Ruthströmskvar-
tetten) konserterade han till 1923 ofta på
kontinenten och betraktades där som en av de
märkligaste av dem, som förde Joachims tradi-
tioner vidare. I Sverige fortsatte han sin kon-
sertverksamhet in på 1940-talet. R. utgav ”Tek-
niska studier för violin. Passagespelets mekanik”
(1914), ”Stråkföringens konst” (1922) och ”Dub-
beltonsstudier” (1924).
Ruthven [rö’bvin el. ri’vn], Patrick,
Earl of Pertb, svensk militär av skotsk börd
(omkr. 1586—1652). Han trädde i svensk krigs-
tjänst, deltog på Karl IX :s tid i dennes livländska
krig och tjänade under Gustav II Adolf med
utmärkelse i Livland och Preussen. Han kallades
1631 till Tyskland, deltog i slaget vid Breitenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
