Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Författning och förvaltning - Rättsordning - Vapen och flagga - Förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Ryssland
444
två största unionsrepublikerna, RSFSR och
Ukraina, el. också till partikonferensen
i en republik. Sistn. kongresser el. konferenser
sända sedan delegater till partiets a 11 u n i o-
nistiska kongress. Exekutiva organ åter-
komma på alla stadier, och på det högsta stadiet
är nomenklaturen också densamma, som när det
gällde sovjetsystemet. Det högsta exekutiva or-
ganet kallas centralkommittén. Högsta
partiorgan skulle vara den allunionistiska kon-
gressen, som med sina över 2,000 delegater eg.
skulle samlas vart 3:e år men faktiskt icke sam-
manträdde någon gång under 1940-talet. Under
många år har landet i realiteten styrts av central-
kommitténs viktigaste utskott, näml, polit-
byrån (politiska byrån), orgbyrån (organi-
sationsbyrån) och sekretariatet. I okt.
1952 hölls efter 13 års avbrott en ny partikon-
gress, den 19 :e i ordningen. Därvid stadfästes
en omorganisation: Politbyrån ersattes med ett
presidium på 25 led., och orgbyråns uppgif-
ter övertogos av sekretariatet, som nu består av
10 led. — Själva valet till sovjeterna är en tom
formalitet. Intresset knyter sig till nominering-
en, som gärna föregås av en viss tävlan mellan
flera kandidater. På en av den lokala partiorga-
nisationen anordnad konferens kommer man dock
snart överens om vem som är den bäste kandi-
daten, varefter övriga aspiranter träda tillbaka.
— I relation till kamrarna framträder partiet
som en förberedande caucus. Kamrarnas beslut
bli gärna enhälliga. Den föregående diskussionen
har en rent saklig karaktär. Långa kunna debat-
terna ej bli i en församling, som sammanträder
två gånger per år och är samlad ung. en vecka.
Vad man stannar inför, är gärna en stadfäs-
telse av vad ministerrådet redan avgjort.
Efter tillkomsten av 1936 års författning för
SSSR ha de olika unionsrepublikerna skaffat sig
nya författningar. RSFSR :s författning av
1918, som varit i hög grad förebildande för
SSSR:s författning, har lämnat plats för en för-
fattning av 1937. Den viktigaste avvikelsen från
mönstret består däri, att unionsrepublikerna ha
enkammarsystem. Även de autonoma republiker-
na ha en högsta sovjet, som arbetar på 1 kam-
mare, och ett av denna valt ministerråd. Högsta
organ för lägre territoriella enheter från auto-
noma områden och nationella distrikt över oblas-
ter och rajoner ned till städer och byar äro
sovjeter, bestående av det arbetande folkets de-
puterade. Exekutivt organ är en av resp, sovjet
vald exekutivkommitté. I rikets utkanter före-
kommer i vissa fall beteckningen kraj i st. f.
oblast. Huvudstaden i en republik kallas stolitsa
(residens), i andra av de nämnda områdena tsentr
(centrum).
Rättsordning. Strafflagen 1926, ändrad 1932
och 1947, talar ej om straff, endast om domstols
åtgärd till skydd för staten, d. v. s. det kommu-
nistiska samhället, mot ”socialt farliga handling-
ar”. Som sådana åtgärder nämnas inspärrande,
anbringande i arbetsläger el. fängelse, förvisning,
offentligt klander, helt el. delvis beslag av för-
mögenheten, böter, gottgörelse för liden skada,
varning, i utomordentliga fall nedskjutande. Fos-
terfördrivning, homosexuella handlingar och
blodskam bli i regel straffria. Dödande av an-
nan på dennes uttryckliga begäran är straff ritt.
Dödsstraffet, avskaffat 1947, återinfördes 1950.
— I lägsta instans döma folkdomstolar om 1 folk-
domare och 2 bisittare (ung. nämndemän). 1 :a in-
stans i viktigare saker och överdomstol över folk-
domstolen äro kretsdomstolar. Varje delrepublik
äger egen överdomstol. En högsta domstol har
sitt säte i Moskva, men exekutivkommitténs pre-
sidium äger allmän tillsyn över domstolarna.
Domaruppdraget är ej bundet vid någon lärd ut-
bildning; därför fordras endast politisk valrätt
och valbarhet samt 3 års verksamhet i fabrik,
jordbruk el. hären. Domarna väljas för 1 år
av resp, distrikts exekutivkommitté.
Vapen och flagga. Vapen: Jordglob belagd
med korsade hammare och skära, guld. Däröver
5-uddig stjärna, röd med kant i guld. Därunder
uppgående sol, guld. Det
hela omgivet av axkrans i
guld, omvirad med språk-
band, rött, med inskription
på 11 språk: ”Proletärer i
alla länder förenen eder!”
— Flagga, Nationalflag-
ga: röd, i övre hörnet vid
stången korsade hammare
och skära, gula; över dem 5-uddig, gulrandig,
röd stjärna, örlogsflagga: vit med blå bård ned-
till; på det vita t. v. 5-uddig, röd stjärna, t. h.
korsade hammare och skära, rött.
Förhistoria. Europeiska R:s fullt säkra fynd
från den paleolitiska stenåldern till-
höra alla de s. landsdelarna. Särsk. i Podolien
och Ukraina äro funna öppna, i lössen inbäd-
dade boplatser. 1 regel synas de tillhöra aurig-
nacien. Till de viktigaste höra de i Kiev samt
de vid Mezin (vid Desna) och Kanev (c:a 150
km s. om Kiev). Mezin-inventariet företer bl. a.
8 kvinnostatyetter samt en armring av ben med
meandermönster. Kanev-boplatsen är daterad till
solutréen, i så fall den östligaste representanten
för denna kultur. Av skelettmaterial från paleo-
litisk tid visar R. ett säkert gravfynd (1924)
från Kiik Koba på Krim med två skelett (nean-
derthaltyper). Även Asiatiska R. företer tal-
rika fynd från paleolitisk tid, bl. a. fossilt elfen-
ben frå c:a 20,000 mammutdjur, importerat till
Europa under de två senaste årh. Helt bevarade
djur av detta slag äro de från Bykov ö. om
Lenas delta (1799) och Berezovska, en h.-biflod
till Kolyma (1901), båda nu i Leningrad. —
Under neolitisk stenålder uppvisar R.
ett flertal kulturgrupper, hänförda till olika folk
och raser. N. och mell. R. upptagas liksom an-
gränsande områden i ö. och v. av den kamkera-
miska kulturen, tillskriven finska stammar. S.
delen av detta område samt trakterna ned mot
Svarta havet utfyllas även av fatjanovokulturen
o. a. grupper av enmansgravarnas och de vackra
stridsyxornas kultur. De tagas som uttryck för
en från v. utgående invasion av indoeuropeiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
