Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sago - Sagokrets el. sagocykel - Sagopalm - Sagostundsrörelsen - Sagradabark, amerikansk frangulabark, purshianabark - Sagrosbergen (Zagros-) - Sagunto - Saguntum - Sagån - Sahara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Sagokrets—Sahara
596
Olof Sager-Nelson: Fiolspelare, 1894. Göteborgs konstmuseum.
gen hos flera palmer och cykadéer, särskilt hos
sagopalmen Metroxylon Rumphii. Före blom-
ningen och fruktsättningen har den omkr. 10 m
höga stammen relativt tjock, på stärkelse rik
märg, varav s. beredes. Under fruktsättningen
förbrukas sedan den i märgen avsatta upplags-
näringen. I handeln förekomma olika slag av sa-
goberedningar. Sagostärkelse el. sagomjöl beredes
på så sätt, att märgen uttages och söndermales
till ett grovt pulver, vilket utröres med vatten
och silas. Ur den silade vätskan avsätter sig
sagostärkelsen. Denna renas sedan genom uppre-
pad uppslamning i nytt vatten och ny silning samt
torkas slutligen. Huvuddelen av sagostärkelsen
begagnas ej som sådan utan användes för tillv.
av äkta sagogryn. Detta tillgår så, att man
blandar sagomjöl med vatten till en deg, som
antingen torkas och sedan grovt males till gryn
el. också, vilket är vanligare, pressas genom ett
durkslag över en panna av järnplåt, under vilken
hålles lindrig eld. De bruna el. rödaktiga sago-
grynen äro färgade. Den ostindiska s., som ofta
kallas p ä r 1 s a g o, framställes till största delen
i Singapore. Den mesta i Sverige förbrukade s.
tillverkas här i flera sorter (vita och rödaktiga)
av potatisstärkelse. Potatissagon har oftast ett
vackrare utseende än den äkta s. och kan till-
verkas förvillande lik äkta.
Sagokrets el. s a g o c y k e 1, beteckning för
ett antal sagor, som antingen ha sin medelpunkt
i en och samma personlighet el. också handla
om olika personer, vilkas öden organiskt förknip-
pas med varandra.
Sagopalm, namn på palmer och palmliknande
växter, av vilkas stärkelserika märg sago (se
d. o.) beredes. Hit räknas arter av cykadésläk-
tena Cycas och Dioon samt av palmsläktena Co-
rypha, Arenga m. fl. Vikti-
gast är Metroxylon Rumphii
(på Sundaöarna).
Sagostundsrörelsen, rö-
relse inom Socialdemokratis-
ka arbetarpartiet av allmänt
barnuppfostrande karaktär,
grundad i Malmö 1903 av K.
G. Ossiannilsson. Uppfostran
sker genom sagostunder med
för barnen lämpad underhåll-
ning, genom gemensamma re-
sor samt genom arbete i mu-
sikkårer, folkdanslag, teater-
grupper, gymnastikgrupper
och studiecirklar. Under som-
maren bedrives även barnko-
loniverksamhet. 1944 sam-
manslogs S. med den 1930
startade ungdomsverksamhe-
ten Unga örnar, men i Skåne
förekomma fortfarande sär-
skilda s. k. sagostundsavd.
med c:a 4,000 medl.
Sagrädabark, ameri-
kansk frangulabark,
purshianabark, bar-
ken av Rhamnus Purshiana,
korta, rännformigt krökta, rätt hårda stycken,
utanpå gråbruna med vitaktiga fläckar, på in-
sidan mörkt gulbruna, längsstrimmiga med bit-
ter smak. Den verksamma beståndsdelen ingår
ett slags glykosidisk förening med kolvätet an-
t r a c e n. S. är ett milt avföringsmedel, som vid
kronisk förstoppning nyttjas i form av flytande
extrakt.
Sagrosbergen (Z a g r o s-), se Persien, sp. 87.
Sagunto [sago’ntå], stad i sp. prov. Valencia,
n. om staden Valencia och vid Palancia, nära
dess utlopp i Medelhavet; c:a 20,000 inv. P.
var forntidens Sagu’ntum. Där finnas många
fornlämningar från antik och medeltid.
Sagu’ntum, antikens namn på Sagunto.
Sagån, gränså mellan Västmanland och Upp-
land, från Möklinta sn i n. Västmanland till
Oxfjärden av Mälaren; flodområde 865 km2,
längd omkr. 70 km, utbyggd effekt 340 kW;
genomflyter Sala. Genom dammar vid Kölfors
avleddes förr även sjön Hallarens vatten till S.
Sahara [el. -hä’-; fr. utt. saara’, eng. sa-
hä’ra], jordens största öken, belägen i Afri-
kas n. del (se karta vid Afrika, Egypten, Etio-
pien och Franska Västafrika). Största bredden
n.—s. är 2,700 km (= avståndet mellan Stock-
holm och Rom) och längden ö.—v. 5,200 km.
Arealen ung. 8,5 mill. km2. S. är den största
av de öknar, som på n. halvklotet uppfylla fast-
landen i bältet mellan’ den tropiska och tempere-
rade zonen och vilkas tillvaro beror på det sub-
tropiska högtryck, som vilar över dessa områden
och som här medför sjunkande och följaktligen
torra luftströmmar. Härtill kommer för Afrika,
att de från haven kommande n. sommarvindarna
starkt uppvärmas över det heta landet och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
