Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saxifraga, bräcka - Saxifragaceae, stenbräckefamiljen - Saxland - Saxning - Saxnäbbar - Saxo, Grammaticus - Saxofon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saxifragaceae—Saxofon
774
Saxifraga granulata, mandelblom-
ma (t. v.), och S. cotyledon,
fjällbrud.
i Jämtlands och
n. Lapplands
fjälltrakter. Ett
stort antal Saxi-
fraga-arter och
ett flertal hy-
brider odlas i
klippträdgår-
dar, som infatt-
ningsväxter och
ampel växter (se
Arons skägg
med bild).
Saxifragaceae,
s t e n b r ä c-
k e f a m i 1-
j e n, växtfam.
av serien Rosa-
les, närmast i
släktskap med
fam. Crassula-
ceae. Blommorna äro femtaliga och oftast
regelbundna, ståndarna 5 el. 10 och frukt-
bladen 2—5, mer el. mindre sammanväxta.
Frukten är kapsel el. bär med många, fröviterika
frön. Fam. finnes i alla världsdelarna, och de
omkr. 650 arterna äro vanl. örter el. buskar, men
även små träd finnas. S. indelas i 15 underfam.
Underfam. Saxifragoideae omfattar ett flertal av
Sveriges mest bekanta trädgårdsväxter, ss. Astil-
be, Bergenia, Saxifraga, Heuchera, Ribes samt
Chrysosplenium (se Gullpudra). Slåtterblom-
ma hör till underfam. Parnassioideae. Till un-
derfam. Hydrangeoideae höra de vackra pryd-
nadsbuskarna Deutzia, Hydrangea (se Hortensia)
och Philadelphus (se Schersmin).
Saxland, ”saxarnas land”, fornnordisk benäm-
ning på (företrädesvis n.) Tyskland.
Saxning, gymnastisk rörelse, varvid kroppen
under bensaxning vrides V2 varv. S. är en kvar-
leva från voltigen på trä- el. levande häst.
Saxnäbbar, Rhynchopinae, underfam. av få-
gelfamiljen måsar. De utmärkas av långsträckt
kropp, lång hals, mycket långa vingar och svaga
fotter. Hos vuxna är undernäbben mycket längre
än övernäbben. S. finnas i de tropiska delarna av
Asien, Afrika och Amerika vid vatten. De äro
övervägande nattfåglar, som fånga fisk genom
att flyga tätt över vattenytan med undernäbben
nedsänkt i vattnet. Vid Nilen finnes den 45 cm
långa svarta och vita saxnäbben, Rhynchops
flavirostris.
Saxo, även kallad S a x o G r a m m a’t i c u s,
dansk historieskrivare, levde och skrev under år-
tiondena omkr. 1200. S. själv kallar sig i företa-
let till sitt verk den ringaste i ärkebiskop Absa-
lons följe, och denne ger i sitt testamente en gåva
till sin ”klerk Saxo”. Det är dock osäkert om
S. tillhört det kyrkliga ståndet. S. har på något
sätt varit särsk. knuten till Själland. Detta fram-
går av de ensidigt själländska synpunkter, som
han ofta anlägger.
Av S:s storverk ”Gesta Danorum” (Danskar-
nas bedrifter) omfattar de första nio böckerna
sagotiden och äro huvudsaki. byggda på muntlig
tradition; de innehålla en utomordentligt rik skatt
av sägner och fornkväden. De sista sju böckerna
behandla Danmarks historia från Harald Gormsen
till 1187. För denna del av sin historia har S.
använt så gott som hela den äldre danska histo-
rieskrivningen och en rik muntlig tradition, främst
knuten till Absalon och dennes släkt. Med su-
verän frihet har han handskats med sina källor.
Dessas medeltidslatin har han med sällsynt herra-
välde över språket omformat till klassiskt latin
efter mönster av den latinska silverålderns hi-
storieverk. Personer och händelser tecknas med
eminent historisk konst och ses från en skarpt
utpräglad personlig och politisk ståndpunkt. De
mest frappanta uttrycken härav äro S:s förhärli-
gande av Absalon och fördömande av hans mot-
ståndare, främst ärkebiskop Eskil, hans sympa-
tier för konungamakt och riksenhet gentemot
folkmakt och landskapspartikularism och hans
hat till Tyskland och allt tyskt. S:s intresse för
religion och kyrka är obetydligt. Allt samlar
sig i hans verk kring det danska riket och dess
konungar. — ”Gesta Danorum” trycktes i Paris
1514 av Kristiern Pedersen. Endast några obe-
tydliga handskriftsfragment äro numera bevarade.
”Saxonis Gesta Danorum” är bl. a. utgiven av
J. Olrik och H. Ræder (1931); tiH densamma
har fogats ett S.-lexikon, utarbetat av F. Blatt,
och en kommentar (jfr härtill L. Weibull i Scan-
dia, 1934, 1935, 1936 och där citerade motskrif-
ter). översättningar till danska av S. föreligga
bl. a. av J. Olrik (4 bd, 1908—12). A. Olrik har
också granskat ”Kilderne til Sakses oldhistorie”
(2 bd, 1892—94). Grundläggande för kännedomen
om S:s skildring av den historiska tiden är C.
Weibull, ”S.” (1915).; för frågorna om S:s poli-
tiska ställningstagande se därjämte L. Weibull i
Scandia (1928), om
hans historiska me-
todik S. Bolin,
”Om Nordens älds-
ta historieforsk-
ning” (1931)-
Saxofon [-få’n],
mässingsinstrument
med klarinettmun-
stycke. S. har
oboeapplikatur,
emedan överblås-
ningen sker i oktav.
S. bygges i olika
storlekar (de mind-
re i rak form, de
större med uppåt-
böjt klockstycke).
Instrumentet är
uppfunnet av Adol-
phe Sax. S. har
fått en ledande
ställning inom jazz-
musiken och också
kommit att använ-
das i den moderna
kammarmusiken.
Saxofon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
