Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scharffenberg, Johan - Scharins söner, ab. - Scharlakan - Scharlakansfeber - Scharlakansrött - Scharling, 1. Henrik - Scharling, 2. William - Scharner - Scharnhorst, Gerhard Johann David von - Schartau, släkt - Schartau, 1. Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scharins söner, ab.—Schartau
793
manade studenterna till trohet mot Håkon VII och
hans regering; i sept. s. å. arresterades han av
tyskarna och hölls en kort tid i fängelse. I ”Quo
vadis Norvegia?”, i (1945) framlade S. nya för-
slag till konstitutionella förändringar.
Scharins söner, ab. [sk-], Klemensnäs i Skel-
lefteå stad, etabl. 1824, bolag 1913, tillverkar
vit mekanisk trämassa (våt och torr), sågade trä-
varor och wallboard. Arbetarantal c:a 500, aktie-
kapital 4 mkr. Bolagets varumärken för wall-
board äro ”Unite” och ”Unitex”.
Schärlakan [el. Jarlä’-] (mlat. scarlatum), en
bjärt röd färg; scharlakansfärgat ylletyg.
Scharlakansfeber (lat. scarlatina), en av de
vanligaste smittsamma ”barnsjukdomarna”. S.
träffar vanl. barn mellan 2 och 7 år, men både
äldre och yngre kunna angripas. S., som för-
orsakas av hemolytiska streptokocker, smittar
främst genom droppinfektion men även genom
föremål och livsmedel. Antagligen förekomma
bacillbärare. Genomgången infektion medför im-
munitet.
Efter en inkubationstid om 1—7 dagar sker in-
sjuknandet vanl. plötsligt med starka allmänsym-
tom, feber och halsbesvär, vilka senare ofta på-
minna om difteri. Halsens lymfkörtlar kunna vara
betydligt ansvällda. Inom ett dygn kommer vanl.
ett finprickigt, småningom sammanflytande hud-
utslag, som börjar på bröst och rygg men som
inom de närmaste dygnen sprider sig över krop-
pen. Efter ung. en vecka har utslaget bleknat av,
och sedan vidtager en avfjällning av de angripna
hudpartierna. Den till en början belagda tungan
renar sig efter ett par dagar, och de förstorade
och högröda papillerna ge den ett karakteristiskt
utseende (smultrontunga). Vanl. har sjukdomen
nått konvalescentstadiet, innan de komplikationer
uppträda, som framför allt gjort s. fruktad.
Många gånger kunna f. ö. de första symtomen
vara så obetydliga, att först följ dsjukdomarna ge
läkaren anledning att söka konstatera, huruvida
en s. kan vara primärsjukdomen. Den vanligaste
och svåraste följ dsjukdomen är nefriten (nephri-
tis, se Njursjukdomar, sp. 926), som sätter in
omkr. 3 veckor efter insjuknandet. En annan van-
lig komplikation är inflammation i mellanörat,
vilken förr, då den träffade de yngsta åldrarna,
icke sällan var orsak till dövstumhet. S. behand-
las numera med penicillin, som förebygger upp-
komsten av komplikationer och avsevärt förkor-
tar sjukdomsförloppet. Främst genom behand-
lingen med antibiotika har s. förlorat mycket av
sin forna roll som dominerande epidemisk barn-
sjukdom.
Scharlakansrött. 1) Kvicksilver jodid, Hgj2,
som användes som föga beständig akvarellfärg.
— 2) Ett ur aminoazatoluol deriverande azofärg-
ämne, som användes för färgning av histologiska
preparat samt i medicinen i salvor, avsedda för
hudläkning. — Jfr Scharlakan.
Schärling. 1) Carl Henrik S., dansk teolog
och författare (1836—1920). Han var 1870—1916
prof, i etik i Köpenhamn. Som skönlitterär för-
fattare utgav han under pseud. N i c o 1 a i den
794
mycket lästa berättelsen ”Ved nytaarstid i Nödde-
bo præstegaard” (1862; sv. övers. 1868, flera
uppl.) med forts. ”Min hustru og jeg” (1875;
sv. övers. 1876).
2) Hans William S., den föreg:s bror, na-
tionalekonom, politiker (1837—1911). Han blev
1869 prof, i nationalekonomi. 1876-—98 var S.
folketingsman, deltog verksamt i förhandlingar-
na om ekonomiska och finansiella frågor och
var de sista åren högerns ledare i folketinget.
Han var 1900—01 finansminister i Sehesteds
ministär. Bland arbeten av S. märkas ”Danmarks
statistik” (6 bd, 1877—91; tills, m. V. Falbe-
Hansen), ”Bankpolitik” (1900) och ”Samfunds-
ökonomiens theori” (3 bd, 1907—09).
Scharnèr, led, länk el. gångjärn, t. ex. den
anordning, som upptill förbinder de båda benen
på en cirkelpassare, gångjärn på ugnsluckor,
fönster etc., ledanordningen för nål på broscher
o. dyl.
Scharnhorst [-hårst], Gerhard Johann
David von, preussisk general (1755—1813).
S. var född i Hannover, inträdde i militärtjänst
i denna stat 1778 och deltog med utmärkelse i
kriget mot Frankrike 1793—95. 1801 gick han i
preussisk tjänst, blev överste i generalstaben
1804 och deltog 1806 i kriget mot Napoleon som
hertigens av Braunschweig generalstabschef. Hans
mål blev skapandet av en nationell armé. Sedan
han efter freden i Tilsit (1807) blivit general-
major och chef för militärorganisationskommis-
sionen samt 1810 chef för generalstaben, börja-
de han genomföra vissa omorganisationsplaner.
Dessa gingo i första hand ut på att skapa en
härordning, som genom den korta tjänstetiden
möjliggjorde utbildningen av ett jämförelsevis
talrikt manskap under den tid Preussen traktats-
enligt ej fick hålla mer än en fåtalig styrka un-
der vapen. Härigenom banade S. väg för infö-
randet av den allmänna värnplikten i Preussen.
I befrielsekriget 1813, under vilket resultaten av
hans verksamhet redan gjorde sig gällande, var
han Blüchers generalstabschef; han blev i slaget
vid Gross-Görschen dödligt sårad. — S. utgav
flera militära tidskrifter. — Litt.: M. Lehmann,
”S.” (2 dir, 1886—87).
Scha’rtau, släkt, härstammande från prosten i
Harlösa (Lunds stift) Mads Jensen Ware (d.
1648), vars sonsons son, kyrkoherden i Sörby
Jöns S. (1684—1754), efter sin födelsesocken
Skartofta upptog namnet S. Från dennes son-
söner, nedannämnde S.i) och grosshandlaren i
Köpenhamn Johan S. (1760—1823), härstamma
släktens nu fortlevande två grenar. — Litt.: J.
A. Schartau, ”Slägten S. 1648—1902” (1902).
1) Henrik S., kyrkomän (1757—1825), fil.
mag. i Lund 1777, prästvigd 1780, 2:e stadskom-
minister i Lund 1785, 1 :e stadskomminister där
med St. Råby och Bjällerup som prebende 1793,
prost 1800 samt kontraktsprost 1813. S. var en
på det religiösa livet helt koncentrerad man. Som
student i Lund gjorde han bekantskap med den
härskande ortodoxi, vars schema spåras i S:s
klarläggande av den religiösa upplevelsen. 1778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
