Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schartau, 1. Henrik - Schartau, 2. Frans - Schartauaner - Schartaus, Frans, handelsinstitut - Scharten, Carel och Margo Scharten-Antink - Scharwenka, Xaver - Schatt el-arab - Schattera - Schattersöm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Schartauaner—Schattersöm
796
genomgick han en för livet avgörande kris. S.
vanns en tid för herrnhutismen, men hans sunda
och nyktra natur reagerade mot herrnhutismens
veka och ytliga fromhetsideal. 1787 blev han i
stället dess oförsonlige kritiker. Hans religiösa
ställning bestämmes därefter i hög grad av mot-
sättningen till herrnhutismen. S:s mognade reli-
giösa åskådning utgör en självständigt utformad
fromhetstyp, som tagit starka intryck såväl av
ortodoxiens intellek-
tualism som av pietis-
mens individualism.
Allt konventikelväsen
avvisade han och beto-
nade starkt ämbetets
ställning inom kyrkan.
S:s krav på klar in-
sikt ledde honom att
starkt framhålla den
”rena lärans” betydel-
se. Han betraktade
det som en viktig upp-
gift att klarlägga det
andliga livets normala
utveckling och ville
förhjälpa sina åhörare till frälsningsvisshet
genom att noggrant utveckla nådens ordning.
Trots det intensiva reflekterandet över det krist-
na livets yttringar ville dock S. alltid hävda en
omedelbar gudsförtröstan som det primära. Det
visar sig även i hans starka betonande av ett
plikttroget jordiskt kallelsearbete.
Som predikant företräder S. en särpräglad typ,
som vunnit trogna efterföljare in i våra dagar.
S. predikade efter utförligt uppgjorda utkast, som
utfylldes vid det muntliga framförandet. Han lade
största vikten på det undervisande momentet.
Själva predikan var därför opersonligt saklig i
nära anknytning till bibelordet. S. efterlämnade
omkr. 1,700 predikningar och utkast, av vilka
bortåt 900 utgivits från trycket. Som kateket
var S. framgångsrik. Till hans ”förhör” i Lunds
domkyrka samlades stora skaror, lärda och olärda.
Hans två kateketiska arbeten, av vilka det mindre
utgått i 25 uppl., präglas av kristligt djup i folk-
ligt enkel form. Som själasörjare är S. en av
de främsta i vår kyrkas historia. Den enskilda
själavården upptog större delen av hans från van-
liga ämbetsgöromål lediga tid. Hans själavårds-
korrespondens, vilken efter hans död utgavs som
”Bref i andliga ämnen” (5:e uppl. 1925), hör
till de märkligaste dokumenten i Sveriges religiösa
litteratur. Redan under sin livstid utövade S. ett
vidsträckt inflytande. Men det var eg. först efter
sin död, som S. blev den lysande förebilden och
store lärofadern för vida kretsar, både präster
och lekmän. Viktigt var, att en skara teol. stu-
derande från Göteborgs stift mottagit för livet
avgörande intryck av S. och som präster blevo
upphovsmän till en väckelse i S:s anda, som från
1840-talet präglade nämnda stift i dess helhet.
Denna av S. präglade kristendomstyp behärskar
än i dag stora delar av Västsverige. S. utgav
icke själv något från trycket, men av hans skrif-
ter har ett stort antal tryckts, främst genom C.
J. Schlyters försorg. Bland dessa märkas ”Pre-
dikningar” (4 bd, 1830—43), ”Predikningar öfver
kyrkoårets gamla högmessotexter” (1866; 12 :e
uppl. 1917), ”Undervisning i christendomskun-
skapen” (1835; 13:e uppl. 1900). — Litt.: A.
Lindeblad, ”H. S:s lefnad och lära” (2:a uppl.
1864; omtr. 1917); E. Rodhe, ”H. S. som pre-
dikant” (1909); G. Billing, ”Minne af H. S.”
(1914); H- Hägglund, ”H. S.” (2:a uppl. 1925),
”1 Schartaulärj ungarnas krets” (1941); V. Sö-
dergren, ”H. S. och västsvenskt kyrkoliv” (1925);
I. Wallerius, ”Bidrag till H. S:s minne” (s. å.);
G. Nelson, ”En studie i den västsvenska förkun-
nelsens struktur” (1939); C. Norborg, ”Arvet
från Schartau” (1951); K. Linge, ”Tre andliga
vägrödjare” (1954).
2) Frans S., den föreg:s brorson, affärs-
man, politiker (1797—1870), student i Lund
1812, därefter elev vid ett handelsinst. i Rostock,
fick tjugoårig plats hos handelsfirman Bibau &
Wong i Stockholm, där han senare blev delägare
och slutl. chef. S. var en av huvudstadens mest
driftiga och kända affärsmän. Han blev 1841 en
av borger skåpets äldste och 1856 dess ordf, samt
1862 stadsfullmäktig. Han representerade Stock-
holms stad i borgarståndet vid riksdagarna
1840/41, 1844/45, 1847/48 och intog redan från
början en mycket framskjuten plats på den libe-
rala sidan. Fr. o. m. 1867 var han led. av F. K.
för Stockholms stad.
Schartauaner, av H. Schartaus åskådning på-
verkade personer.
Scha’rtaus, Frans, handelsinstitut, se Han-
delsundervisning, sp. 848. S. har 1952 samman-
slagits med Stockholms stads handelsgymnasium
under beteckningen Stockholms stads handelsgym-
nasium, Frans Schartaus handelsinstitut.
Scharten [ska’rt-], Carel (1878—1950) och
hans hustru Margo S.-Antink (f. 1869), ne-
derländska författare, skrevo till en början ro-
maner med motiv ur de lägre samhällsklassernas
liv. Typisk är Margo S:s skildring av en ful
och snäll fattig flickas vardagstragiska öde i
”Sprotje” (3 bd, 1905—10). De ha samarbetat
sedan 1908, då de framträdde med romanen ”Een
huis vol menschen” (1908). Sedan de överflyttat
till Italien, hämtade de främst motiv härifrån.
Scharwenka [-vä^ka], X a v e r, tysk pianist
(1850—1924). Han företog från 1873 vidsträck-
ta konsertresor såväl i Gamla som i Nya världen
och grundade 1881 ett konservatorium i Berlin.
1891—98 var S. ledare av ett konservatorium i
New York. Som tonsättare vann han mest anseen-
de genom sin kammarmusik, sina pianokonserter
och pianostycken.
Schatt el-arab, se Eufrat, sp. 940.
Schattera, avskugga, ange skuggor och dag-
rar vid teckning el. målning, nyansera i musik.
— Schattering, även mellanfärg, skiftning,
förtoning.
Schattersöm, ytfyllande prydnadssöm, som sys
i flera olika nyanser el. ”schatteringar”. S. an-
vändes, där en naturalistisk målningseffekt öns-
kas, och består av olika långa, tätt lagda stygn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
