Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schattersöm - Schatull - Schaudinn - Schaulen - Schauman, ätt - Schauman, 1. Frans Ludvig - Schauman, 2. Georg - Schauman, 3. Eugen - Schaumann, Jörgen - Schaumanns sjukdom - Schaumburg (Schauenburg) - Schaumburg-Lippe - Schauspielhaus (Staatliches) - Schavott - Schebesta, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Schatull—Schebesta
798
Schattersöm med fördrivna
färgövergångar.
där färgerna på
detta sätt kunna gå
mjukt i varandra.
Schatu’ll, litet
skrin el. kista (t.
ex. reseschatull).
Schåudi’nn,
Fritz, tysk bio-
log (1871—1906).
Han arbetade vid
Gesundheitsamt i
Berlin under stän-
diga trakasserier
av den rådande by-
råkratien och blev
först kort före sin
död ledare för ett
forskningsinstitut för tropiksjukdomar i Ham-
burg. Sin största forskarbragd, upptäckten av
syfilisalstraren Spirochaete pallida, gjorde han
året före sin död. Därutöver gjorde han värde-
fulla undersökningar över malariaplasmodiets ut-
veckling, undersökte förökningen hos foramini-
ferer och heliozoer och experimenterade på sig
själv med den livsfarliga tarmparasiten Amoeba
histolytica, varav han dog.
Schåu’len, tyska namnet på Siauliai.
Schauman [få’-], svensk-finländsk ätt, urspr.
av kurpfalzisk adel, naturaliserad svensk adel
1686, immatrikulerad på riddarhuset i Finland
1818.
1) Frans Ludvig S., teolog (181c—77),
prof, i praktisk teologi vid Helsingfors univ.
1847 och biskop i Borgå stift 1865. S:s för-
måga anlitades i flera kommittéer rörande kyrko-
och skolväsendet i Finland; hans ”Förslag till
kyrkolag för Storfurstendömet Finland” 1863 låg
i huvudsak till grund för 1869 års lag. Som
talare vid univ:s fest med anledning av Alex-
ander II :s kröning 1856 tolkade S. frimodigt lan-
dets förhoppningar, särskilt på lantdagens sam-
mankallande. Han framträdde sedan som reform-
vän vid lantdagarna från 1863.
2) Georg Carl August S., den föreg:s bror-
son, biblioteksman och politiker (1870—1930),
överbibliotekarie vid Helsingfors univ.-bibi. 1914.
Uppslagen till hans reformer inom biblioteket
äro framlagda i ”Om förvaltningen av offent-
liga forskarbibliotek” (1913). S:s vetenskapliga
huvudarbeten äro ”Biografiska undersökningar
om Anders Chydenius” (1908) och ”Studier i fri-
hetstidens nationalekonomiska litteratur” (1910).
S. gjorde sig tidigt gällande som politiker av
radikal läggning och tillhörde ridderskapet och
adeln vid lantdagarna 1897—1906 samt var riks-
dagsman 1919—30 som representant för den av
honom grundade och ledda svenska (borgerliga)
vänstern. Han gjorde en stor insats i kampanjen
för den republikanska regeringsformen, varom
han utgav anteckningarna ”Kampen om statsskic-
ket i Finland 1918” (1924).
3) Eugen Waldemar S., patriot (1875—
1904). Han avlade juridiska examina i Helsing-
fors, blev extrakopist i Finlands senat 1900 och
kammarförvant vid skolstyrelsen 1902. Gripen av
medborgerlig harm över den ryska våldsregimen,
fattade S., som var en enstöringsnatur, utan att
rådföra sig med någon, beslutet att skjuta ge-
neralguvernören Bobrikov. Handlingen verkställ-
des 16 juni 1904 i senatshuset, och S. tog där-
efter sitt eget liv. S:s offergärning verkade med
exempelgivande kraft under Finlands frihetskamp.
— Biogr. av B. Estlander (1924).
Schåu’mann, J örgen Nielsen, läkare (1879
—*953), med. lic. 1907, med. dr 1917, läkare
vid Finsensinst. vid S:t Görans sjukhus 1912
—21, överläkare där 1922—44, doc. i derma-
tologi och syfilidologi vid Karolinska inst. 1917
—44; prof:s titel 1939. S. utg. ett stort antal
arbeten i dermatologi och radiologi. Som den
förste har S. kunnat påvisa, att vissa av norr-
mannen Caesar Boeck 1899 beskrivna hudföränd-
ringar (Boecks sarkoid) ingå som en del i en
systemsjukdom, som kan drabba praktiskt taget
vilka som helst av kroppens vävnader (se Schau-
manns sjukdom).
Schåu’manns sjukdom. Anatomiskt karak-
teriseras sjukdomen av förändringar av typen
granulationsvävnad i hud, lungor, mjälte, lever,
benmärg, lymfkörtlar, spottkörtlar, ögon och
centrala nervsystemet. Sjukdomens orsak är
okänd men har beröringspunkter med tuberku-
los; tuberkulinreaktionen vid S. är dock som
regel negativ. S. är till sin natur oftast godartad,
ehuru förloppet är långdraget. S:s hudmanifesta-
tion benämnes även Boecks sarkoid.
Schåu’mburg [-bork] (S c h a u e n b u r g),
fordom grevskap mellan furstendömet Kalenberg,
grevsk. Lippe och furstendömet Minden, uppkallat
efter borgen S. (nära Rinteln vid Weser), vars
byggherre 1030 erhöll kringliggande område i
förläning. Huset S. regerade i Holstein nio—
1459. I S. blevo grevarna, som 1558 hade infört
reformationen, 1619 riksfurstar. Ätten utslock-
nade 1640, och huvuddelen av S. ärvdes av greve
Filip av Lippe (se Schaumburg-Lippe).
Schaü’mburg-Li’ppe [-bork-], till 1946 land
i n. v. Tyskland, ö. om Weser och i n. grän-
sande till Hannover; 340 km2, 53,277 inv. (1939).
S. är till största del bördigt slättland, i s. med
utlöpare av Wesergebirge (Bückeberg 367 m
ö. h.). Dess huvudstad var Bückeburg. S. ingår
nu i Niedersachsen. — S. bildades som fursten-
döme 1643 genom att greve Filip av Lippe
ärvde huvuddelen av Schaumburg (se d. o.). Den
siste regerande fursten i S. var Adolf, som
1918 avsade sig tronen för sig och sin ätt.
Schauspielhaus (Staatliches S.) [Jtä’t-
li^as Jåu’/pilhaus], före 1918 Königliches S.,
teater i Berlin, uppförd i nyklassicistisk stil av
K. F. Schinkel (se bild vid denne) 1818—21.
Bland de mest bemärkta teatercheferna vid S.
under senare tid kunna nämnas L. Jessner (1919
—30) och G. Gründgens (1934—39).
Schavott [-å’t], tillfälligt uppställd träställ-
ning, på vilken förbrytare utställdes till skam-
straff el. avrättades. — Schavotter a, vara
utställd för att skämmas (även bildligt).
Schebe’sta, Paul, tysk etnolog (f. 1887), se-
dan 1920 prof, i religionshistoria och primitiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
