Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schelde - Scheler, Max - Schelf - Schell, Hermann - Schellack - Schelling, Friedrich Joseph von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Scheler—Schelling
806
brésisplatån i n. Frankrike. Efter ett lopp på
107 km inom Frankrike träder S. in i Belgien,
och efter ett lopp av 233 km inom Belgien rinner
S. in i Nederländerna, där den delar sig i två
armar, av vilka den s., W e s t e r S. el. D e
H o n t e, är den internationella segelleden till Ant-
werpen, medan den n., O o s t e r S., 1867 spärrats
genom järnvägsbanken till Beveland. De båda
flodarmarna ha genom landets sänkning förvand-
lats till ända till 10 km breda estuarier. S. har
en längd av 430 km, dess flodområde är 20,700
km2. Vid Antwerpen har S. en bredd av 330—
500 m och ett djup av 14,5 m. Från Gent leder
en 6,5 m djup kanal mot n. till Terneuzen vid
Wester S., medan floden genom två kanaler mel-
lan Antwerpen och Maastricht är förenad med
Maas. I sitt övre lopp är S. förenad med Seines
flodsystem genom S :t-Quentin-kanalen till Oise
och genom ett annat kanalsystem över Lille och
S:t-Omer med Engelska kanalen vid Calais och
Dunkerque. S. själv är segelbar under 340 km.
— Holländarna fingo genom westfaliska freden
1648 rätt att spärra S:s mynningar, varigenom
Antwerpens föreg. blomstring avtog, men denna
spärrning upphörde 1863. Scheldefrågan har även
senare varit föremål för långvariga förhandlingar,
särskilt mellan Nederländerna och Belgien.
Scheler, Max, tysk filosof (1875—1928).
Han var prof, i Köln och Frankfurt a. M. S.
behandlar kunskapsteoretiska frågor i ”Die trans-
cendentale und die psychologische Methode” (1900)
och ”Idealismus-Realismus” (1927). I huvudarbe-
tet, ”Der Formalismus in der Ethik und die ma-
teriale Wertethik” (1913—16), försöker han att
lägga grunden till en på samma gång strängt
objektiv och innehållsrik kunskap om värdena och
dessas ”evidenta” rangförhållanden. Psykologis-
ka frågor behandla ”Wesen und Formen der
Sympathie” (1923) och ”Vom Umsturz der Wer-
te” (1919). Det religionsfilosofiska arbetet ”Vom
Ewigen im Menschen” (1921) är bl. a. en under-
sökning av problemet naturlig religion och uppen-
barelse. S. har genom detta jämte ”Schriften zur
Soziologie und Weltanschauungslehre” (3 bd, 1923
—24) kommit att för många framstå såsom ka-
tolicismens främste möderne apologet. Under sin
sista period, för vilken ”Die Wissensformen und
die Gesellschaft” (1926), en analys av kunskaps-
livets sociala betingelser, och ”Die Stellung des
Menschen im Kosmos” (1928) äro karakteristiska,
har S. uppgivit sin tidigare teistiska åskådning
för en pessimistisk och starkt naturalistiskt fär-
gad teori om det gudomliga såsom självt indraget
i kampen mellan ”Geist” och ”Drang”. S:s ”Ges.
Werke” började utkomma 1954. — Litt.: H.
Nystedt, ”S:s religionsfilosofi” (1947); J. Hes-
sen, ”M. S.” (1948).
Schelf (eng. shelf), tysk benämning på konti-
nentalsockel, se Hav, sp. 21.
Schell, H e r m a n n, tysk katolsk teolog (1850
—1906), prof, i Würzburg 1884. Genom två pro-
gramskrifter, ”Der Katholizismus als Prinzip des
Fortschritts” (1897) och ”Die neue Zeit und der
alte Glaube” (1898), framträdde S. som ivrig för-
kämpe för modernismen. Såväl dessa arbeten som
hans stora teologiska huvudverk, ”Katholische
Dogmatik” (3 bd, 1889—93), och hans apologe-
tiska arbete ”Gott und Geist” (2 bd, 1895—96)
blevo därför 1898 uppförda på Index. S. un-
derkastade sig 1899 i övlig form detta beslut
men framhävde, att han ej återkallat sin åskåd-
ning utan endast visat sin kyrkotrohet. S. var
1800-talets mest betydande rom.-kat. dogmatiker.
Med hjälp av den moderna filosofien sökte han
skapa en ny syntes mellan förnuftskunskapen och
det kristna dogmat samt bekämpade de vulgära
elementen i den rom.-kat. fromheten. — Litt.:
N. Söderblom, ”Religionsproblemet inom katoli-
cism och protestantism” (2 bd, 1910).
Schellack, kem.-tekn., se Gummilacka.
Schelling, Friedrich Wilhelm J o s e p h
von, tysk filosof (i775—1854). Han blev 1798
prof, i Jena och kom där i beröring med Fichte.
Av stor betydelse för S:s utveckling var um-
gänget med nyromantikerna, bröderna Schlegel,
Hardenberg m. fl., framför allt med A. W. v.
Schlegels hustru, Caroline, från 1803 S:s maka.
S. var senare prof, i Würzburg 1803—06, i
München 1827—41 och i Berlin 1841—43.
Jämte Fichte och Hegel var S. den tyska
transcendentalfilosofiens mest betydande represen-
tant och utövade under sin livstid ett ofantligt in-
flytande. Hans filosofi
imponerade främst ge-
nom den utomordentli-
ga idérikedomen, det
djärva, vittomfattande
och fantastiska i tan-
kegången, den person-
liga glöden och den
utomordentliga fram-
ställningen, särskilt
den muntliga. Ehuru
S. själv icke ville vid-
kännas någon egentlig
ståndpunktsförändring,
måste han sägas ha
utvecklat flera skilda
filosofiska system. Frånsett hans tidigaste
beroende av Fichte brukar man urskilja 1) na-
turfilosofien, framställd i ”Ideen zu einer
Philosophie der Natur” (1797), ”Von der Welt-
seele” (1798) m. fl. Filosofiens uppgift är här
för S. likaväl som för Fichte framkönstruerande
av medvetandet, men medan Fichte behandlar na-
turen som ett dött icke-jag, betraktar S. den som
ett förberedande stadium till anden. Det ursprung-
liga är den skapande naturen, natura naturans, ur
denna utvecklar sig i en serie av produkter först
den skapade naturen, natura naturata, i vilka na-
turen förgäves strävar till medvetande, och slut-
ligen anden, i vilken detta strävande lyckas. Na-
tur och ande äro till sitt väsen befryndade, och
S. vill genom en serie godtyckliga spekulationer
ur den ursprungliga aktiviteten härleda de olika
naturfenomenen. 2) Transcendentalfilo-
s o f i e n, framställd i ”System des transzenden-
talen Idealismus” (1800), följer åter mer Fichtes
utveckling av filosofien. Men medan för Fichte
den praktiska filosofien är det högsta, söker S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
