Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwarzschild, Karl - Scharzwald - Schweden - Schwedenstein - Schwedt - Schweidnitz - Schweigaard, 1. Anton - Schweigaard, 2. Christian - Schweinfurt - Schweinfurtgrönt - Schweinfurth, Georg - Schweisshund - Schweitzer, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
S chwarz wald—S ch weitzer
872
matiska” stjärnsystemets konstanter utan även
angivit en lösning av stellarstatistikens fundamen-
tala integralekvation. Han var den förste, som
framställde en dynamisk förklaring av Kapteyns
stjärndriftsfenomen (ellipsoidalhypotesen). I Göt-
tingen utförde han omfattande bestämningar av
stjärnornas ljusstyrkor på fotografisk väg medelst
en av honom själv uppfunnen rörlig kasettan-
ordning.
Schwarzwald [Jva’rtsvalt], ”svarta skogen”,
romarnas Abnoba och Silva marciana, medeltidens
Silva nigra, berg i s. v. Tyskland (Baden och
Württemberg), längs Rhendalen till Murgdalen
i norr. Längden är c:a 160 km, bredden 25—60
km. S:s huvudmassa består av variskiskt veckade,
paleozoiska bergarter med n. ö. strykning, vilka
genom veckningen och kontakten med granitin-
trusioner delvis övergått till gnejs. Under eocen-
oligocen tid bildades i v. genom förkastning
Rhendalens gravsänka. S. är alltså numera en
ensidig horst med förkastningsbranten resande sig
högt över övre Rhen-slätten. Dalprofilen är om-
formad genom glaciärerosion under istiden. Högst
når Feldberg (1,493 m ö. h.), som icke är en
topp i eg. mening utan blott högsta punkten på
den mjukt vågi ga högslätten. Skogen, mest barr-
skog, intar c:a 6o°/o av arealen, men i sandstens-
området ända till 90%. De högsta topparna och
ryggarna ligga ovanför skogsgränsen. Befolkning-
en lever av jordbruk (havre, råg, potatis, upp till
1,100 m ö. h.), skogsbruk och boskapsskötsel med
fäbodbeten samt av en högt utvecklad hemin-
dustri (träslöjd samt tillv. av textilvaror, ur och
mekaniska musikinstrument). Det förr blomstran-
de bergsbruket är nu betydelselöst. Nyligen ha
emellertid uranfyndigheter konstaterats. S. har
talrika kända kurorter, vintersportplatser och ett
utvecklat turistliv. — Se bild 1 å pl. vid Baden.
Schweden, ty., Sverige.
Schwèdenstein [-Jtäin], se Lützen, sp. 223.
Schwedt [/vét], stad i Brandenburg, Tyskland,
vid Oder, 40 km s. s. v. om Stettin; c:a 6,000
inv. I mars 1631 intogs S. av Gustav II Adolf,
som där anlade ett befäst läger.
Schweidnitz [JväTdnits], stad i Niederschle-
sien, 45 km s. v. om Breslau; c:a 25,000 inv.
Under trettioåriga kriget intogs staden 24 maj
1642 av L. Torstenson.
Schweigaard UveTgår]. 1) Anton Martin
S., norsk jurist och politiker (1808—70), från
1840 prof, i lagkunskap, statsekonomi och statistik
vid Oslo univ. Från 1846 var S. även en av de
tre administratörerna vid Norges banks Oslo-
kontor. 1836 blev han en av redaktörerna för tid-
ningen Den Constitutionelle. S:s juridiska huvud-
arbeten äro ”Commentar over den norske crimi-
nallov” (2 bd, 1844—46) och ”Den norske proces”
(3 bd, 1849—58), båda grundläggande och av stor
praktisk betydelse. S. representerade Oslo i alla
storting 1842—69. Han blev regeringens kraf-
tigaste stöd i stortinget. Han var den centrala
kraften i dåtidens lagstiftningsverksamhet. I eko-
nomiska frågor var han energisk reformator, i
grundlagsfrågor däremot konservativ och i unions-
spörsmål försiktig och återhållande.
2) Christian Homann S., den föreg:s son,
politiker (1838—99). Han blev höiesterettsadvo-
kat 1865, inträdde 1880 i den konservativa Sel-
merska regeringen, blev som medlem av denna
1883 ställd inför riksrätt och 31/3 1884 dömd till
8,000 kr. böter. S. och kolleger togo därefter
avsked. 3 april s. å. trädde han i spetsen för den
s. k. aprilministären. Efter skarpa sammanstöt-
ningar med stortinget blev han tvungen att begära
avsked 31 maj, beviljat av konungen först 26
juni. S. var 1889—91 och 1893—96 ordf, i cent-
ralstyrelsen för Norges konservativa föreningar,
satt 1886—97 i stortinget, där han 1889—91 var
president i odelstinget och högerns parlamentaris-
ke ledare under partiets nedgångsskede.
Schweinfurt [fvåi’nfort], stad i Unterfranken,
Bayern, vid Main; c:a 50,000 inv. S. var 1282—
1803 fri riksstad och har delvis ålderdomligt ut-
seende (vackert rådhus från 1500-talet). Stora kul-
lagerfabriker.
Schweinfurtgrönt [Jvai’nfort-], se Kejsar-
grönt.
Schweinfurth [fvåi’nfort], Georg August,
tysk Afrikaresande (1836—1925). Han promove-
rades i Heidelberg 1862, företog 1863—66 en
resa till Egyptens Rödahavskust samt till Kassala-
och Gallabatområdet. 1868—71 gjorde S. en ny
resa, särskilt för att studera floran i Gasellflod-
området, överskred som förste från n. kommande
europé vattendelaren mellan Nilen och Kongo-
bäckenet, upptäckte Uèlle, vann säker kännedom
om akkadvärgarna och besökte de kannibaliska,
hittills okända monbuttu. Från Kairo, där han
bodde 13 år, ägnade han sig sedan åt det bota-
niska och geologiska utforskandet av Egyptens
alla delar, särskilt av den ö. öknen. 1880—81
besökte han bl. a. ön Sokotra samt delar av Syd-
arabien, 1889 Jemen och 1891—94 Eritrea. 1914
bosatte han sig i Berlin. S., den siste av de stora
Af rikaresandena, var lika framstående som upp-
täckare och forskare. Även om botaniken var
hans special fack, gjorde han betydande insatser
inom geografi, geologi, etnologi, arkeologi och
språkvetenskap. S. fick bl. a. professors titel.
Resultat av hans arbete föreligga i 436 böcker,
skrifter och kartor. Själv utgav han ett 100-tal,
bl. a. ”Im Herzen von Afrika” (2 bd, 1874),
”Auf unbetretenen Wegen in Ägypten” (1922),
”Beitrag zur Flora Äthiopiens” (1867; tills, m.
P. Ascherson m. fl.), ”Illustration de la Flore
d’Egypte” (1887, 1889; tills, m. P. Ascherson).
— Levnadsteckning av W. Busse i Berichte der
Deutschen Botanischen Gesellschaft, bd 43 (1925).
Schweisshund [Jvai’shont], se Hundraser, sp.
567-
Schweitzer [fvaTtsar], Albert, tysk teolog,
filosof, läkare och musiker (f. 1875). S. verkade
först i Strassburg som präst, blev där fil. dr
1899, teol. lic. 1900, doc. i N. T:s exegetik 1902,
med. dr 1913. S. å. reste han till Lambaréné i
Franska Ekvatorialafrika för att verka som lä-
kare bland de infödda. Under i:a världskriget
hölls S. i fransk fångenskap men återvände senare
till Lambaréné, där han nu har ett stort, välorga-
niserat sjukhus och ett flertal europeiska läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
