Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweitzer, Albert - Schweiz - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Schweiz
874
och sjuksköterskor som medhjälpare. Intet mis-
sionssällskap står i egentlig mening bakom denna
verksamhet. Större delen av de nödiga medlen
har anskaffats genom föredrags- och konsert-
resor, som S. företagit i Europa och Amerika.
I Sverige finnes Svenska förbundet till stöd för
Albert Schweitzers verksamhet, vilket bl. a. utger
”Meddelanden” om hans läkarmission (1926 ff.);
ett urval utg. av Greta
Lagerfeldt under titeln
”Fyrbåken i ursko-
gen” (1950). En film
om S. och verksam-
heten i Lambaréné
har upptagits av Olof
Bergström. Av S:s
egna böcker om sin
läkarmission finnas i
sv. övers. ”Mellan
urskog och vatten”
(1921, 4:e uppl. 1934),
”Brev från Afrikas
urskog” (1925), ”Nya
brev från Afrikas
urskog” (1927), ”Nya Lambarenebrev” (1929),
”Berättelser från urskogen” (1940) och ”Sjuk-
huset i urskogen” (1952; med fotografier av
Anna Wildikann). För sin humanitära verk-
samhet belönades S. 1952 med prins Carl-me-
daljen och 1953 med Nobels fredspris för 1952.—
I sin fil. dr-avh. ”Die Religionsphilosophie Kants”
(1899) visade S., att det råder en spänning mel-
lan den kunskapsteoretiska och den etiska idealis-
men i Kants uppfattning av religionen. Därefter
utformade han sin epokgörande teori om eskatolo-
giens betydelse för Jesu person och verk, bl. a.
i det mäktiga idéhistoriska verket ”Von Reimarus
zu Wrede” (1906, fr. o. m. 2:a uppl., 1913, kal-
lad ”Geschichte der Leben-Jesu-Forschung”). S.
har vidare utfört sin eskatologiska tolkning på
Paulus (”Geschichte der Paulinischen Forschung”,
1911, och ”Die Mystik des Apostels Paulus”,
1930). — S. vill återföra filosofien från histori-
cismens och naturalismens avvägar till besin-
ning över de centrala livsproblemen. All kul-
tur vilar enl. S. på en världs- och livsbejakande
etik, som utgår från att människans verksamhet
i världen är menings- och värdefull. Dess princip
är ”vördnaden för livet”. Av S:s ”Kulturphilo-
sophie” (Olaus Petri-föreläsning, 1923) ha ut-
kommit: ”Verfall und Wiederaufbau der Kultur”
(sv. övers. 1924) och ”Kultur und Ethik” (sv.
övers. 1946). Om världsreligionernas olika ställ-
ning till livsbejakelse och livsförnekelse handla
”Das Christentum und die Weltreligionen” (1924;
sv. övers, s. å.) och ”Die Weltanschauung der
indischen Denker. Mystik und Ethik” (1935; sv.
övers. ”Indisk livssyn”, s. å.). — Elev i orgel-
spel av bl. a. Ch. M. Widor, Paris, blev S. en
framstående orgelspelare och djuptänkt Bach-
forskare och har givit värdefulla uppslag till mo-
dern orgelbyggnadskonst; han har flera gånger
uppträtt som orgelspelare i Sverige. S. har på
detta område utg. bl. a. det sammanfattande stora
tyska verket ”J. S. Bach” (1908, n:e uppl. 1952).
S. har tills, m. Widor utg. en kritisk-praktisk uppl.
av ”J. S. Bachs Orgelwerke” (5 bd, 1912—14;
ytterligare 3 bd i manuskript). — Självbiogr.
”Aus meiner Kindheit und Jugendzeit” (1924;
sv. övers. 1925) och ”Aus meinem Leben und
Denken” (1931; sv. övers. 1936). Urval av S:s
skrifter ha utg. på ty. av R. Grabs (”Denken
und Tat”, 1950; sv. övers. ”Vördnad för livet”,
s. å.), på fr. och eng. av Ch. R. Joy (1950, resp.
1947). — Litt.: ”A. S. Mannen och hans gär-
ning”, utg. av Greta Lagerfelt (1938; med bib-
liogr.); G. Seaver, ”A. S. The man and his
mind” (1947, 4:e uppl. 1951); H. Hagedorn,
”Prophet in the wilderness” (1947; sv. övers.
”A. S.” 1950); J. Gollomb, ”A. S. Genius in the
jungle” (1951)-
Schweiz [ty. utt. Jvai’ts, sv. Jvéi’ts] (ty.,
av Schwyz), fr. Suisse, it. Svizzera, rätorom.
Svizzra, även Schweiziska edsförbun-
det (ty. S chweizerische Eidgenossenschaft, fr.
Confédération Suisse, it. Confederazione Svizzera,
lat. Confoederätio Helvética), förbundsrepublik
i s. Mellaneuropa mellan 45° 49’ och 47° 48’
n. br. samt 50 57’ och io° 29’ ö. Igd; 41,295
km2, 4,714,992 inv. (V12 1950). Största bredd
220 km och längd 348 km. Politiskt är S.
en buffertstat mellan flera stormakter. Grän-
serna äro till större delen naturliga och bestå av
bergskammar, floder el. sjöar. S. behärskar ett
flertal alppass, och genom S. gå många viktiga
kommunikationsleder, särsk. i n.—s. riktning. S:s
natur, klimat, språk, bebyggelse och näringsliv
äro synnerligen mångskiftande och förete med
hänsyn till landets ringa storlek större variationer
än i någon annan stat i Europa. Trots olikheter i
språk äro de olika befolkningselementen sam-
mansvetsade till en stark politisk enhet. Kommu-
nernas och kantonernas självständighet är bety-
dande och deras befogenheter stora gentemot för-
bundsrepubliken. Den kommunala självstyrelsen i
de 3,100 kommunerna är rikt utvecklad och om-
fattas med ett levande intresse av befolkningen. S.
åtnjuter ständig neutralitet och vinnlägger sig po-
litiskt om en synnerligen neutral hållning; sålunda
är S. varken medl. av FN el. av Europarådet i
Strasbourg. S. indelas i 22 kantoner, av vilka 3
äro delade i vardera 2 halvkantoner. — Huvud-
stad (Bundesstadt): Bern.
Geografisk översikt. S. består av tre naturliga
huvuddelar: Alperna, schweiziska högslätten samt
Jurabergen. Alperna i S. räknas till största delen
till Västalperna; Graubünden, ö. om Hinterrhein
och Splügen, tillhör östalperna. Av mera fram-
trädande alpmassiv kunna inom S. nämnas Pen-
ninska alperna med Matterhorn och Monte Rosa
(4,638 m), Bernalperna med Jungfrau och Fins-
teraarhorn (4,275 m), Sankt Gotthardmassivet,
Glarnalperna med Tödi (3,623 m), Rätiska al-
perna och Berninaalperna med Piz Bernina (4,052
m). Genom talrika pass förenas de djupt ned-
skurna floddalarna med varandra, och olika de-
lar av berglandet ha därför i allm. tillräckliga
förbindelseleder. Schweiziska högslätten, mellan
Alperna och Jura, lutar svagt från s. v. mot n. ö.
Platån genomskäres av sjörika floddalar, vilka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
