Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skellefteå landskommun - Skellefteå tingslag - Skellefteälv - Skelning, strabism - Skelskör, Skælskör, Skjelskör - Skelögdhet - Skelört, revormsgräs - Skena - Skenanläggning - Skenavtal - Skenben - Skenbild - Skendöd - Skene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Skellefteå tingslag—Skene
348
nanå. Vid statsbanelinjen
Skelleftehamn—Bastuträsk ligga på s. sidan av Skellefte älv
stationssamhället Kl ut mar k (242 inv. 1951), på n.
sidan M e d 1 e (546 inv.) och M y c k 1 e (482
inv.) samt n. v. om staden Degerbyn (465
inv.) och Stämningsgården (501 inv.).
Kyrkobordet o. a. förortsbebyggelse till
staden ligger delvis (med 759 inv.) inom S. Vid
Kåge älv ligga tätorterna K u s m a r k (269 inv.)
och E r s m a r k (347 inv.) samt strax n. om
Boliden Strömfors (482 inv.). Flera
elkraftverk finnas, av vilka Finnforsens, Krångforsens
och Selsforsens äro de förnämsta. Bland större
industrier märkas gummivarufabrik i Ersmark,
tillhörande Skellefteå gummifabriks ab. (85 arb.),
och skofabrik (50 arb.) i Medle. Kyrkan av sten,
belägen vid älven strax v. om staden, är en av
de största i Norrland, uppförd i klassicerande
stil 1795—1800 i st. f. en från medeltidens slut,
av vilken dock delar ingå i den ö. korsarmen.
Mellan kyrkan och Skellefteå ligger den stora
kyrkstaden, en av de största i sitt slag i
Norrland. Kågedalens kyrka av sten uppfördes 1932,
kapellen i Kåge och Boliden 1925, resp. 1930.
Skellefteå tingslag omfattar nordostligaste
delen av Västerbottens län, kommunerna Bureå,
Skellefteå landskommun, Byske och Jörn, som
utbreda sig kring nedre delen av Äby, Byske,
Kåge och Skellefte älvar. S. tillhör Skellefteå
fögderi och bildar ett tingslag i Västerbottens
n. domsaga (tingsställe Skellefteå).
Skellefteälv flyter under namnet S i 1 d u
t-jokk från källsjön Ikesjaure vid norska
gränsen i Arjeplog sn, s. delen av Norrbottens län,
till Sädvajaure, där biflödet Rånikjokk mynnar,
och sedan genom de stora sjöarna Hornavan,
Uddjaur, Storavan och Naustajaure. I Hornavan
mynnar tillflödet Rebnesjokk (flodområde 1,010
km2), som avvattnar sjön Rebnesjaure. Nedom
Naustajaure bildar S. först inom Lappland
läns-gräns och fortsätter sedan i n. delen av
Västerbottens län förbi Skellefteå till mynningen i
Skel-leftebukten vid Ursviken. S:s största biflod,
Malån (1,830 km2), mynnar c:a 25 km nedom
lapplandsgränsen. S. bildar nedom de stora
sjöarna en rad forsar, av vilka Finnforsen,
Granforsen, Krångforsen och Selsforsen äro utbyggda
med stora kraftverk, och i Ringseleforsen nedom
Sädvajaure finnes även ett kraftverk. I
Vargforsen, Krusforsen, Båtforsen och Kvistforsen
planeras också kraftverk. Flodområde 11,640
km2, längd 400 km, flottleder inom området 1,422
km. — Litt.: ”Förteckning över Sveriges
vattenfall. 20. S.” ’(1922).
Skelning, s t r a b i’s m, felaktig
ögonställ-ning, i regel en följd av brytningsfel. Vanligast
är inåtskelning, varvid i allm. översynthet
föreligger. Denna s. brukar inträda under de
första levnadsåren och utvecklar sig ofta från
periodisk till konstant. I de flesta fall går den
tillbaka utan operation, om under uppväxtåren
lämpliga glas ständigt bäras. Utåtskelning
är mindre vanlig; den förekommer bl. a. vid
närsynthet och har tendens att öka med åren.
Uppåt- och nedåtskelning är sällsynt. —
Skelört.
Ett skelande öga är ofta svagsynt. Dubbelseende
förekommer sällan vid dessa former av s. Vid
den s., som plötsligt inträder vid
ögonmuskel-förlamning, är däremot diplopi regel.
Skelskör [sgä’lsgör], Skælskör, S k j e 1 s
k-ö r, stad i Sorö amt, Danmark, på Själlands
västkust; c:a 3,000 inv. Hette urspr. Skælfiskör
och var på 1200-talet en betydande stad och
förnämsta överfartsort till Fyn.
Skelögdhet, dets. som skelning.
Skelört, r e v o r m s g r ä s, Chelidönium mäjus,
till fam. Papaveraceae hörande, ända till 5 dm
hög, flerårig ört med parbladiga
blad och täml. små, gula blommor
i gles flock. Frukterna äro långa,
enrummiga kapslar. S. växer
täml. allmänt i s. och mell.
Sverige. — Den rödgula mjölksaften
har skarpa, frätande egenskaper.
S. var förr officinell och
nyttjades mot revormar, skelögdhet m. m.
Skena, ovana hos hästar att i
hastig gångart söka befria sig
från kusk och fordon el. redskap.
Jfr Durka.
Skenanläggning, befästnk., se
Fältbefästning och Camouflage.
Skenavtal, jur., avtal, som ej är avsett att
fullgöras utan ingås för skens skull. Om dylikt
avtal avser att dölja försträckning mot
ockerränta, är det enl. lagen om avtal o. a.
rättshandlingar av 1915, § 31, ogiltigt, och ockraren
straffas jämlikt Strafflagen, 21 kap., 5 §. — Vissa
s. tillkomma i syfte att förskaffa en av
kontrahenterna fördelar gentemot tredje man. Så torde
det t. ex. ej vara ovanligt, att hyreskontrakt
ut-skrives för högre hyresbelopp än det verkliga
för att ge fastigheten sken av större räntabilitet.
Sådant avtal blir emellertid fullt giltigt, om
handlingen överlåtits på annan person, som är i god
tro (avtalslagen § 34); den, som köpt fastighet,
kan sålunda alltid kräva fullgörande av
hyreskontrakt, om han ej bort kunna misstänka, att
det tillkommit för skens skull. Den, som
ingår s. för att orättmätigt skaffa sig penningar
el. gods el. för att förekomma utmätning el. dyl.,
straffas enl. Strafflagen 21 kap. för bedrägeri.
Skenben (lat. tibia), anat., se Människan, bild
1, och Insekter, sp. 49 och fig. 3.
Skenbild, fys., dets. som virtuell bild, se Lins,
sp. 791.
Skendöd, se Död, sp. 187.
Skene, köping i Marks hd i s. Västergötland,
Älvsborgs län, vid Viskan och statsbanelinjen
Borås—Varberg; 37,40 km2, 4,012 inv. (1954).
Skene blev 1941 municipalsamhälle (med 3,374
inv. 1950). Detta jämte kringliggande område
ut-bröts Vi 1951 ur örby sn till en egen
köpings-kommun, som dock fortfarande ingår i örby förs.
S. har tingshus, apotek, vårdhem för kroniskt
sjuka, provinsialläkare och distriktsveterinär.
Borås wäfveriab. äger här väveri, spinneri och
färgeri (c:a 1,200 arb.), f. d. Kungsfors
spinneri. S. har egen kyrka, uppf. 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
