Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom - Skiljedomare - Skiljedomsfördrag - Skiljedomstol - Skiljemannaförfarande el. skiljeförfarande - Skiljemynt - Skiljemän - Skiljenämnd - Skiljetecken, interpunktionstecken - Skiljobrev - Skilling - Skillingaryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Skiljedomare—Skillingaryd
370
skiljemän, varigenom en till dem hänskjuten
tvistefråga avgör es.
Skiljedomare, jur., person, som utsetts att
ensam el. i förening med andra avgöra en rättslig
tvistefråga genom skiljedom. Termen användes
särsk. inom folkrätten. Vid privaträttslig
skiljedom talar man vanl. om skiljemän. — S. i
arbetstvister el. arbetsdomare äro
av Konungen enl. 1929 utfärdad lag utsedda
personer, vilka ha till uppgift att avgöra
arbetstvister, som av parterna hänskjutits till ar
betsdomarens skiljedom, el., på anmodan av parterna,
tjänstgöra som opartiska ordf, i skiljenämnder
för lösandet av sådana tvister. De skola ha
fullgjort, vad författningarna föreskriva om dem,
som må nyttjas i domarämbeten. Arbetsdomare
utses av regeringen för viss tid, vanl. bland ord.
domare. 1943 funnos arbetsdomare i städerna
Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg,
Örebro och Sundsvall.
Skiljedomsfördrag, folkr., mellanfolkligt
fördrag ang. avgörande av en el. flera tvistefrågor
genom skiljedom. Man skiljer mellan tillfälliga
och institutionella s. De förra avse en redan
uppkommen tvist; de senare avse att anordna
skiljedomsförfarande för tvister, som ev. kunna
uppkomma i framtiden.
Skiljedomstol, folkr., domstol, som tillsatts
för avgörande av mellanfolklig tvistefråga
genom skiljedom. I inomstatliga förhållanden
användes vanl. termen skilj enämnd för att
beteckna motsv. inst.
Skiljemannaförfarande el.
skiljeförfarande, jur., ett förfarande, som avser
åstadkommande av en skiljedom. S. är frivilligt, legalt
el. judiciellt, allteftersom det grundar sig på
avtal, på lagens stadgande el. på förordnande av
domstol. Ojämförligt viktigast är den första
kategorien. Legalt s. förekommer emellertid
även i en betydande utsträckning, t. ex. enl.
Sjölagen. Judiciellt s., som numera sällan användes,
föreligger, då domstol hänskjuter t. ex. fråga
om bestämmande av beloppet av skadeersättning
till skiljemän. Förfarandet regleras genom lagen
14/e 1929 om skiljemän.
Skiljemynt, mynt, vilkas metallvärde
understiger deras prägelvärde och vilka icke gälla som
lagligt betalningsmedel till mer än begränsat
belopp. Vid statens kassor mottagas alla s. till
obegränsade belopp. Till s. skall användas silver
(legerat med koppar, efter 1942 även med nickel
De svenska silvermynten.
[-Namnvärde-]
{+Namn- värde+} Vikt (g) Silverhalt Lagligt
betalningsmedel intill max. kr
till 1942 från 1942 till 1942 från 1942
5 kr 25,1» 22,88* ’”/iooo 0’0/1000 5°
2 M 15,00 14,00 8”/1000 0’0/1000 20
I ” 7,so 7,oo 8""/iooo ‘”/1000 20
50 öre 5,oo 4,80 000/1000 ‘00/1000 5
25 „ 2,42 2,82 ’”/1000 0’0/1000 5
10 „ 1,45 1,44 o”/iooo 400/1000 5
* Femkronan av 1954 väger 18 g.
och zink), kopparnickel, brons el. järn.
5-kro-norsmynt ha präglats som minnesmynt vid
Riksdagens 500-årsjubileum 1935 och till Gustav VI
Adolfs 70-årsdag 1952. Mot slutet av 1954
utsläp-pes en ny 5-krona i silver. I de s. k. silvermynt,
som präglas fr. o. m. 1942, ingå 5OO/iooo koppar,
5O/iooo nickel, 5O/iooo zink (jfr tab.). Av
kopparnickel (75O/iooo koppar och 25o/iooo nickel) ha 50-,
25- och lo-öresmynt präglats och av järn 5, 2
och i, öre. Koppar- och järnmynten måste som
betalningsmedel mottagas upp till 1 kr.
Skiljemän, jur., personer, som utsetts att
avgöra privaträttslig tvistefråga genom skiljedom.
Enl. lag 14/e 1929 om s. skola s., därest icke
annat genom avtal el. annorledes bestämts, vara
3, av vilka vardera parten utser en och de
sålunda utsedde tillkalla den tredje.
Skiljenämnd, se Skiljedomstol.
Skiljetecken, interpunktionstecken,
uppdela skriven (tryckt) text i ordgrupper så,
att dess läsning underlättas. Greker och romare
nyttjade blott få s. Först genom boktryckarna
vid 1400-talets slut, främst Manutius, fastställdes
regler för s., vilkas antal också ökades. De nu
brukliga s. äro komma (,), semikolon (;), kolon
(:), punkt (.), frågetecken (?), utropstecken (!),
parentes ( ), klämmer [ ], tankstreck (—).
Skiljobrev, en av domkapitel utfärdad
handling till bevis på upplösning av trolovning el.
äktenskap. I Sverige hade att börja med
domkapitlen att döma i skilsmässomål, så ännu enl.
1686 års kyrkolag. 1734 års lag anförtrodde
däremot denna domsrätt åt de allmänna
domstolarna men lät domkapitlen efter
lagakraftvun-nen skillnadsdom utfärda s. 1915 års
äktenskapslag upphävde för Sveriges del reglerna om s.;
detsamma skedde i Finland 1929.
Skilling, skiljemynt av koppar, som i Sverige
infördes 1776, då det stadgades, att riksdalem
skulle fördelas i 48 skillingar om 12 runstycken.
Utom Riksgäldskontorets kopparmyntpoletter av
V2- och 4/4-skillings räknevärde, vilka slogos
redan 1799—1802, präglades dock intet
skillings-mynt förrän 1802, då till en början
i-skillings-stycken ompräglades av 2 öre smt och Va-s. av
1 öre smt. Även slogos 1/t- och 1/i2-skilling.
Sedermera präglades, i enlighet med 1835 års
myntordning, 2 s. bko, I s. bko samt 2/s, Vs och 1/e
s. bko. Utom sistnämnda skiljemynt slogs under
Oskar I:s regering även ett mynt på 4 s. bko.
1855 upphörde skillingsmyntningen. Enl. 1830 års
myntbestämningslag utgjorde 1 rdr bko 48 s.
bko men 1 rdr (specie) i silver 128 s. bko. I
Danmark hade s. 1814—73 ett värde av Vøs
rigs-banksdaler = 2 V12 öre, i Norge till 1877 av
3 4/s öre.
Skillingaryd, köping i östbo hd i Småland,
Jönköpings län, vid Lagan och statsbanelinj en
Nässjö—Värnamo—Halmstad; 24,14 km2, 2,569
inv. (1954). S:s stations- och industrisamhälle var
1920—51 municipalsamhälle, som 1951 hade 2,172
inv. Det utbröts 4/i 1952 ur Tofteryds sn för
att utgöra egen köpingskommun. Ett 30-tal
möbelfabriker, ett 10-tal metallvarufabriker och
lika många mekaniska verkstäder m. fl.
småin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
