Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogshushållning, skogsbruk - Skogshögskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395 Skogshögskolan 396
hushållningsläran, omfattar fyra
huvudgrupper : skogsskötsel (se nedan),
skogs-indelning, skogsteknologi och
skogs-ekonom i(-s t a t i k).
Skogsskötselns uppgift är att på den för
skogs-börd avsedda marken uppdraga, vårda och
föryngra skog, så att växtplatsens
produktionsförmåga på ändamålsenligaste sätt utnyttjas. S. har
sedan gammalt plägat indelas i ”ren
skogsskötsel”, avhandlande skogsvården på den
uteslutande för skogsproduktion avsedda marken,
”hag-marksskötsel”, avhandlande vården av de marker,
som avsetts för samtidig skogs- och
betesproduktion, samt slutligen ”skyddsskogsskötsel”,
avseende vården av sådana skogar, vilka jämte sin
virkesproducerande uppgift ha den att skydda
närliggande trakter för ogynnsamma
naturförhållanden. Hagmarksskötseln har numera mist sitt
intresse, sedan både den moderna skogsvården
och husdj ursskötseln utdömt systemet med
kombinerad betes- och skogsproduktion som
oekonomiskt. — S. begynner med uppdragandet av ny
skog i den avverkades ställe. Detta kan ske
antingen genom att avverkningen föres så, att
naturlig föryngring erhålles, el., där
utsikt att framkalla sådan ej förefinnes, genom
skogsplantering el. skogssådd.
Sedan plantskogen uppkommit, börjar vården av
denna medelst röjningar för att reglera
trädslags-blandningen och redan från början avlägsna
skadade och missformade individ ur beståndet. När
plantskogen börjat övergå till ungskog, d. v. s.
i 20—30-årsåldem i s. och mell. Sverige samt
10—20 år senare i Norrland, vidtaga de b
e-ståndsvårdande huggningarna, vilka
kallas gallringar under beståndets ungskogsskede
och ljushuggningar i den medelålders skogen.
Gallringen är en genomhuggning av
beståndet, som avser att reglera dettas täthet
(slutenhet) och trädslagsblandning på sådant sätt, att
tillväxten städse hålles uppe vid högsta nivå och
samtidigt förlägges till utvecklingsdugliga och
värdefulla stammar. Ett moment i gallringen är
borttagandet såväl av skadade och missbildade
som av spärrvuxna och grovgreniga trädindivid
(s. k. vargar). Man skiljer mellan
låggall-r i n g, som göres huvudsaki. bland de
undertryckta och efterblivna träden i beståndet och alltså
blott undantagsvis avlägsnar träd, som ingå i
själva krontaket, och krongallring, vilken
till hjälp för beståndets vackraste individer, h
u-vudstammarna, även avlägsnar träd, vilkas
kronor ingå i själva krontaket. Gallringarna
återkomma i s. Sverige vart 5:e—-io:e år samt
i Norrland vart 10:e—20:e år. Då beståndet
in-vuxit i medelåldern, övergå gallringarna i
ljushuggningar. Rensningshuggning är
en huggningsform, varigenom man utan att
företaga gallring i egentlig bemärkelse ur bestånden
avlägsnar skadade och sjuka träd.
När skogen börjar närma sig den ålder, då
dess föryngring skall inledas, insättes stundom
en s. k. beredningshuggning, vilken
avser att genom en utglesning av beståndet dels
få till stånd en utveckling av kronorna på de
träd, som sedan skola användas till fröträd, och
dels genom det ökade ljustillflödet till marken
åstadkomma en omvandling av markvegetation
och humuslager, så att marken blir lättare
mottaglig för självsådd.
Vid beståndets slutliga avverkning och
föryngring kunna olika metoder användas. Man
plägar sedan gammalt indela dessa i två olika
skogsbrukssätt, näml, trakthuggning
och b 1 ä d n i n g. Vid trakthuggningen avverkas
beståndet helt el. delvis över en större yta
samtidigt, varvid lämpliga f r ö t r ä d dock ofta
kvar-lämnas. På god mark kunna fröträden stundom
ställas så tätt, att de bilda en
skärmställning. Vid trakthuggningen uppdrages
föryng-ringen i regel över hela den avverkade ytan
samtidigt. Trakthuggningen föranleder därför
uppkomsten av likåldrig skog. Vid
bläd-ningen avverkas och föryngras skogen gruppvis
el. stundom även stamvis. Föryngringen
uppkommer i över hela skogen spridda mindre luckor,
och detta skogsbrukssätt föranleder alltså
uppkomsten av o 1 i k å 1 d r i g skog. Vid
trakthuggningen anskaffas föryngringen ofta genom
skogsodling. Vid blädningen anlitar man den
naturliga föryngringen. I vår tids skogsbruk har
man alltmer börjat övergå till blädning av olika
typer, ss. traktblädning, kantblädning,
luckhugg-ning, el. ren individvård. Dock har
trakthygges-bruk vid föryngringen av övre Norrlands
råhu-musrika ur skogsbestånd visat sig nödvändigt. All
avverkning bör i det ordnade skogsbruket
föregås av de till huggning bestämda trädens s t ä m
p-1 i n g el. b 1 ä c k n i n g.
Först i och med inrättandet av Skogsinstitutet
1828 blev en mera allmän utveckling av s. i
Sverige möjlig. Dess grundare, hovjägmästare
I. af Ström, kan anses som s:s skapare i Sverige.
1859 inrättades Skogsstyrelsen för förvaltningen
av statens skogar, vilken 1882 övergick i
Domänstyrelsen. Under 1900-talet har s. gått kraftigt
framåt. Viktiga data i utvecklingen äro
grundandet av Statens skogsförsöksanstalt 1902 (numera
benämnd Statens skogsforskningsinstitut), lagen
om vård av enskildes skogar 1903 och därmed
inrättandet av skogsvårdsstyrelser,
Skogshögsko-lans tillkomst 1916 och skogsvårdslagens
antagande 1923, resp. 1948 (se Skogslagstiftning). —
Som näring har s. fått allt större betydelse.
Tillväxten i de svenska skogarna uppgår till c:a
50 mill. m3 årl. Tillväxt och avgång genom
avverkning m. m. balansera ung. jämnt. C:a 55
—60% av avverkningen konsumeras inom landet,
medan 35—40 °/o exporteras i form av mer el.
mindre förädlade träprodukter, pappersmassa och
papper. Skogsindustriernas exportvaror
representera normala år c:a 45% av landets totalexport,
ungefärligen kompenserande det underskott
utrikeshandeln med närings- och beklädnadsmedel
samt fossilt bränsle åstadkommer.
Skogshögskolan, vid Experimentalfältet å N.
Djurgården i Stockholm, började sin
verksamhet 1916 och övertog då den undervisning, som
förut meddelats vid Skogsinst. S. sorterar under
Jordbruksdep. och står under en för S. och
Sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
