Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogslagstiftning - Skogslappar - Skogslilja - Skogsmosse - Skogsmus - Skogsmästare - Skogsnarv - Skogsnäva - Skogs- och flottningsarbetareförbundet - Skogsodling - Skogsplantering - Skogspolitik - Skogsregalet - Skogsreva - Skogsruss - Skogsrå, Skogs(s)nu(v)a, skogs(jung)fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Skogslappar—Skogsrå
400
ställande ekonomiskt utbyte ernås och såvitt
möjligt en i huvudsak jämn avkastning erhålles. Den
äldre lagens beteckningar äldre, resp, yngre skog
ha ändrats till icke utvecklingsbar, resp,
utvecklingsbar skog. Skogen är ”utvecklingsbar” så
länge det med lämplig skötsel är mera lönande
att låta den kvarstå än att omedelbart avverka
densamma. Dylik skog får avverkas endast
genom lämplig gallring. Annan skog får icke
huggas så, att större rubbningar i avverkningens
jämnhet uppstå. Skogsägare kan i viss
utsträckning åläggas vidtaga åtgärder för att få skogen
i nöjaktigt skick, även om bristerna icke bero
på underlåtenhet el. inträffad skada. Han kan
också tvingas deltaga i åtgärder mot
förhindrande av insektshärjning, varvid dock förutsättes, att
bidrag till kostnaderna skall utgå av allmänna
medel. Lagens handhavande är liksom tidigare
uppdragen åt skogsvårdsstyrelserna med
Skogsstyrelsen som övervakande myndighet. För
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt
Särna och Idre socknar i Kopparbergs län gällde
tidigare en särskild lag av 1932, innebärande
ut-syningstvång. Dessa höra nu under den
allmänna skogslagen liksom städernas skogar, för vilka
särskild lagstiftning av 1903 varit gällande. —
Skogsvårdslagen gäller ej för Kronan tillhöriga
fastigheter — dock med undantag av fastigheter,
som innehavas under stadgad åborätt —, ej
heller för ecklesiastika fastigheter. För de senare
gäller i stället Ecklesiastik boställsordning 1932.
Skogslappar, se Lappar, sp. 392.
Skogslilja, Cephalanthéra, orkidésläkte med
förlängd jordstam, bladig
stjälk och i glest ax sittande,
stora blommor utan sporre.
C. rubra, med röda blommor,
och C. longifolia, med vita
blommor och smala blad, växa
sällsynt, mest på kalkgrund,
upp till Mälarlandskapen.
Skogsmosse, se Mosse, sp.
294.
Skogsmus, zool., se
Rått-släktet.
Skogsmästare, person, som
genomgått skogsskola och
dessutom helårskurs vid
Klotens fortsättningsskola el.
fr. o. m. 1945 Statens
skogs-mästarskola.
Skogsnarv, Moehri’ngia, släkte av fam.
nejlikväxter. Avviker från det närstående
sandnarv-släktet genom att fröna äro glänsande och
försedda med ett vitt bihang vid fröärret. En art,
M. trinervia, en omkr. 2 dm hög, höstgroende,
ettårig ört med äggrunda blad, är allmän upp till
Jämtland och Västerbotten.
Skogsnäva, bot., se Geranium.
Skogs- och flottningsarbetareförbundet, se
Fackförening, sp. 128.
Skogsodling sker dels genom sådd (se
Skogs-sådd), dels genom plantering (se
Skogsplantering). De äldsta s. utfördes i Skåne och på
flygsandsfälten under slutet av 1700- och
bör
Vit skogslilja.
jan av 1800-talet. På kronoparkerna (särskilt
Visingsö, Kinneskogen och Omberg) skedde de
äldsta s. på 1830-talet. Först efter mitten av
1800-talet fick s. större omfattning. Omkr. 1870
påbörjades s. av s. v. Sveriges ljunghedar. Staten
inköpte t. ex. 1864 det första markområdet, en
del av Svältorna (se d. o.), för s. Av de förr
vidsträckta ljunghedarna är nu avsevärt mer än
hälften skogsodlad.
Skogsplantering. För s. drar man upp
plantor av skogsträd i s. k. frösäng, varifrån
plantorna direkt utplanteras i skogen el. tagas upp och
omskolas i plantskola. S. tillgripes hellre än sådd
på mager och sandig mark, på näringsrik jord,
där stark gräsväxt förekommer, samt i fuktig
mark. Genom plantering uppdragna bestånd växa
de första åren också något kraftigare än
sådderna. Vid s. användas olika kulturmetoder:
plantorna kunna utsättas med vidhängande
jord-klimp (klimpplantering) el. med bara rötter.
Plantering med bara rötter sker i öppna el. i
fyllda gropar. Upptages planteringsgropen med
spett, talar man om spettplantering, med
särskilt järn klämplantering. På starkt
gräsbundna hyggen har förr använts
klimpplantering. På vanlig skogsmark brukas oftast
plantering i öppna gropar, är marken mycket
sten-bunden spettplantering; i lös, sandig jordmån
kan man använda klämplantering, och på
vattensjuk mark sättas plantorna i kupa el. omvänd
grästorva. Plantering i fyllda gropar är en dyr
men säker metod, då plantorna där utsättas som
i en liten plantskola. Att sätta blott en planta
i varje grop kallas enkelplantering.
Skogspolitik anger riktlinjerna för
skogssköt-selns bedrivande på längre sikt efter ekonomiska
och sociala synpunkter. För en enstaka skog el.
ett skogskomplex utmynnar s. i upprättandet av
en skogshushållningsplan (skogsindelning) för en
period av 10 å 20 år framåt. Statens s. tar sig
uttryck i skogslagstiftning och olika slag av
bi-dragsverksamhet.
Skogsregalet, ett av de s. k. grundregalen (se
d. o.), innebär i första hand Kronans tidigare
på offentligrättslig grund stödda äganderätt till
de stora skogarna i riket. Förutom över
allmän-ningarna har s. även sträckt sig till skattej orden
i form av ett förbud för jordägaren att hugga
ek (lämpligt som skeppstimmer), bok m. fl. s. k.
bärande träd (ekregalet etc.). Dit bör
också räknas förbudet för skattebonde att jaga
å egen mark. Jaktregalet, som är en
un-deravd. av s. (liksom fiskeregalet sorterar under
vattenregalet), infördes i Sverige under
1400-talet. Först 1789 försvann jaktregalet å
skatte-jord.
Skogsreva, bot., se Clematis.
Skogsruss, zool., dets. som Gotlandsruss.
Skogsrå, skogs(s)nu(v)a,
skogs(jung)-f r u, ett kvinnligt skogstroll av stundom vanligt
mänskligt, oftare dock trolskt förföriskt el.
hemskt avskräckande yttre. Vanl. framställes hon
som framtill fager och bedårande, under det att
baksidan liknar en murken, ihålig stubbe. Även
i sina fördelaktigaste gestalter anses hon bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
