Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolidrottsmärket - Skolier (bordsvisor) - Skolier, scholier (kommentar) - Skolios - Skolkök - Skolkökslärarinna - Skolköksseminarium - Skollovskolonier (feriekolonier) - Skolläkare - Skolmåltider, skolbarnsbespisning - Skolning - Skolplikt - Skolradio - Skolresor - Skolridning - Skolråd - Skolskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Skolier—Skolskepp
414
tidigast under höstterminen det år vederbörande
fyller ii år för järn, 12 för brons, 13 för
silver, 14 för guld, 15 för silver med emalj och
17 för guld med emalj. Fordringarna och
redskapen äro noga avpassade efter de olika
åldersgruppernas förmåga.
Skolier [skå’-] (grek. sko’lia), grekiska
bords-eller dryckesvisor. S. voro åtm. delvis
improviserade och innehöllo gudars och hjältars lov,
kärleksverser och levnadsregler. Även diktare
som Terpandros, Alkaios och Sapfo ha författat
s. Jfr R. Reitzenstein, ”Epigramm und Skolion”
(1893)^
Skolier [ska’-], s c h o 1 i e r, kommentarer el.
notiser till antika handskrifter. — S k o 1 i a’s t,
författare av s.
Skolios [skåliå’s], med., snedrygg, se
Rygg-radskrökning.
Skolkök. Undervisning i s. utgör den
väsentliga delen av läroämnet hushållsgöromål,
som numera förekommer inom de flesta
skolformer för kvinnlig ungdom i Sverige. För mindre
kommuner på landet bruka vandrande s.
anordnas.
Skolkökslärarinna, vid skolköksseminarium
utbildad lärarinna med kompetens att undervisa
i ämnet hushållsgöromål vid skolor av skilda
slag, ss. folk- och fortsättningsskolor, högre
folkskolor, real- och flickskolor, folkhögskolor,
lant-hushållsskolor, hushålls- och husmodersskolor.
Skolköksseminarium, anstalt för utbildning
av lärarinnor i hushållsgöromål. S. finnas i
Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Rimforsa.
S., som i regel ha 2-åriga kurser, stå under
inspektion av Skolöverstyrelsen och ha var för sig
examensrätt för skolkökslärarinnor.
Skollovskolonier (feriekolonier) ha till
uppgift att genom en tids ferievistelse på landet
under goda yttre förhållanden bereda rekreation
åt klena och fattiga barn, företrädesvis
folkskole-barn från städerna men också lärjungar vid allm.
lärov. och högre flickskolor. Initiativet till s. i
Sverige togs 1884 av folkskollärarinnan Agnes
Lagerstedt. Föreningen för skollovskolonier
bildades 1895. Statsmedel lämnas dels i form av
bidrag ur arvsfonden till uppförande av
kolonibyggnader, dels som visst driftsbidrag per barn
och dag liksom till resekostnader för barn och
personal. Tidigare förlädes ofta kolonier till
små lantgårdar, men småningom övergick man
till specialbyggda kolonier. Man förlägger dem
gärna till högt belägna skogstrakter el.
fjälllandskap, till sjö- el. havsstränder. I stor
utsträckning har man övergått till individuell
ut-ackordering i enskilda lanthem, s. k.
sommar-barnsverksamhet. Även här träder staten
till med bidrag till resor och inackordering.
Skolläkare, se Skolhälsovård.
Skolmåltider, skolbarnsbespisning,
voro under många år föga omfattande och ha
huvudsaki. haft karaktär av fattigbespisning.
Från 1937 har riksdagen beviljat statsbidrag till
s. i riket, vilket 1945 uppgick till 3 mkr. I juni
1946 fattade riksdagen beslut om s. enl. nuv.
principer. Det innebär bl. a., att s. äro
kostnads
fria för eleverna men icke obligatoriska. För s.
utgår statsbidrag till kommunerna med hänsyn
till bl. a. skattetrycket i kommunen och
måltidernas kvalitet. Man räknar med 3 typer av s.:
en lagad rätt med smörgås och mjölk el. s. k.
Oslofrukost el. gröt (välling). Oslofrukosten
består vanl. av mjölk, smörgås och frukt el. råa
grönsaker. Läsåret 1952/53 beräknas c:a
mill. skolungdomar ha kommit i åtnjutande av
s., för vilka de totala kostnaderna beräknas till
108 mkr. Meningen är, att efter 1956 kommunerna
själva skola svara för s.
Skolning, se Omplantering.
Skolplikt, skyldigheten för föräldrar eller
målsmän att låta barn få och för barnen att
deltaga i skolundervisning. Se vidare Folkskola.
— I fråga om blinda, dövstumma och sinnesslöa
barn föreligger s. i fråga om resp, blind-,
dövstum- och sinnesslöskolor.
Skolradio. Den egentliga början till
s.-verksamheten i Sverige gjordes 1928 i samverkan
mellan Radiotjänst, Skolöverstyrelsen och
Telegrafverket. 1931 knöts s. organisatoriskt till
Radiotjänsts nyinrättade föredragsavd., varav den
fortfarande är en sektion. S.-chefen är i
Skolöverstyrelsen föredragande i s.-frågor. —
Programmens antal per läsår har successivt ökats
och uppgick 1952/53 till 528 lektioner. De enskilda
skolorna avgöra själva, huruvida tid skall avsättas
på schemat för lyssnande. Samtliga skolämnen
äro representerade i programmen, vartill komma
sändningar, som gå utanför den traditionella
ämnesindelningen. Från verksamhetens början ha
utgetts s.-häften, som komplettera programmen
med bilder, övningsuppgifter etc. Ett
betydelsefullt initiativ togs 1945, då en kombinerad
radio-och korrespondensundervisning i engelska för
folkskolorna startades.
Skolresor, färder, som lärjungar vid olika
läroanstalter i nöjes- och studiesyfte företaga
under lärares ledning till historiskt el. ur
naturel. allmän synpunkt intressanta orter i landet,
numera i ej ringa utsträckning även till övriga
nordiska länder. S. ha med kraftigt ekonomiskt
stöd av Svenska turistfören. (STF) vunnit stor
popularitet inom skilda skolformer. Numera
ordnas s. i Sverige huvudsaki. genom STF:s
skolresenämnd, som bildades 1948.
Reseverksam-heten i de nordiska grannländerna har stimulerats
av i första hand Föreningen Norden, och till
tjänst för denna fungerar Nordens skolresetjänst
i Stockholm. — Sedan 1925 ha årl. med
understöd av STF och Skid- och friluftsfrämjandet
anordnats fjällfärder för skolungdom till
olika delar av Norrland, främst Jämtland, vilka
vunnit allt större anslutning.
Skolridning, se Ridning, sp. 32 f.
Skolråd, se Folkskola, sp. 766.
Skolskepp, fartyg för praktisk utbildning av
sjöbefäl. Från mitten av 1800-talet ha s.
förekommit i Sverige. Mest känd torde den
s.-verk-samhet vara, som sedan 1849 bedrivits av
Ryd-bergska stiftelsen, f. n. med segelfartyget
”Sun-beam” (se bild 4 å pl. vid Segelfartyg).
Bro-strömskoncernen bedriver sedan 1942 modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
