Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolskepp - Skolskjuts - Skolstyrelse - Skoltandvård - Skolteater - Skolter - Skolungdomens gymnastik- och idrottsförbund - Skolväsen - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415 Skolskjuts-
s.-verksamhet med elevskeppet ”Albatross”, där
både däcks- och maskinbefälselever erhålla
utbildning under 6 mån. kurser. Utbildning av
be-fälselever bedrives också på större handelsfartyg
utan att dessa få karaktär av s. I örlogsflottan
finnas två smärre skonare, ”Gladan” och
”Falken”, på vilka utbildning av j ungmän och
ynglingar från Sjövärnskåren äger rum.
Skolskjuts. På gr. av svårigheten att i mera
glest befolkade nejder åt folkskoleväsendet giva
en pedagogiskt och ekonomiskt tillfredsställande
organisation framkom tanken att genom dagliga
skjutsar till och från skolan möjliggöra för
lärjungar från ett större område att anlita samma
skola. Statsbidrag för sådana s. utgår sedan 1926,
företrädesvis för skjutsning av barn, som ha lång
el. eljest svår väg till skolan, och i sådana fall,
där kostnaderna för s:s anordnande uppvägas av
besparingar för skolväsendet i andra hänseenden.
Oftast anlitas buss el. bil, men även båt m. fl.
fortskaffningsmedel komma till användning. Bl. a.
genom ökad användning av s. har man lyckats
praktiskt taget göra slut på systemen med mindre
folkskolor och flyttande folkskolor. Statsbidraget
till s., som budgetåret 1952/53 uppgick till 18
mkr, utgår enl. k. k. 30/6 1947 med 80%.
Statsbidrag kan även utgå till s. k. s j ä 1 v s k j u t s,
då barnet el. dess föräldrar själva sörja för
transporten till skolan och vägsträckan överstiger
4 km.
Skolstyrelse, lokal myndighet, som handhar
förvaltningen av en statlig, kommunal el. enskild
läroanstalt. Genom 1928 års lärov.-stadga
infördes lokalstyrelse vid samtliga allmänna lärov.;
redan tidigare fanns sådan vid de tekniska lärov.
Skoltandvård, den av primärkommuner
ordnade tandvården för barn i kommunens skolor.
S. stödes flerstädes genom anslag från
landsting men ej från staten, som däremot bidrar till
folktandvårdens behandling av barn. (S.
övertages undan för undan av folktandvården).
Skolteater, organisation med ändamål att
bereda skolungdom tillfälle att se
teaterföreställningar till reducerat pris. Föreningen Skolteater
bildades i Stockholm 1926 och uppdelades på två
avd., en för yngre och en för äldre skolungdom.
I Stockholm är verksamheten förlagd till
Dramatiska teatern och Kungl. teatern. Även Malmö,
Göteborg och Hälsingborg ha organiserade
s.-föreställningar.
Skolter, fiskar- och nomadlappar på s. sidan
av Varangerfjorden i Norge och Finland samt
i Ryssland bort till Kolafjorden. Av alla lappar
äro s. mest primitiva.
Skolungdomens gymnastik- och
idrottsförbund, se Svenska skolidrottsförbundet.
Skolväsen, sammanfattningen av ett lands
anstalter för lägre och högre undervisning. Här
behandlas i huvudsak endast undervisningen före
högskolestadiet.
Historik. I Sverige liksom i många andra
länder är skolan i nuv. mening ett barn av (den
katolska) kyrkan. De första skolorna voro
klosterskolor och dom(kyrko) skolor för utbildandet
av präster; senare tillkommo av städernas bor-
-Skolväsen 416
gerskap upprättade stadsskolor med praktiskt
borgerlig inriktning. Reformationen medförde
förändringar i s. Klosterskolorna upphörde, och
katedralskolorna ersattes småningom av
gymnasier (det första i Västerås 1623) med deras lägre
avd., trivialskolan, de gamla stadsskolorna av
räkneskolor. Genom 1649 års skolordning
inrättades vid trivialskolorna en skriv (ar) klass med
praktiskt syfte, i 1724 års skolordning kallad
apologistklass. Denna tendens att tillgodose
behovet av en undervisning, som var mera praktiskt
inriktad och lämnade allmän medborgerlig
bildning, blev under de följ. 100 åren allt starkare.
Genom 1820 års skolordning inrättades för den
lärda bildningen högre och lägre lärdomsskolor
samt gymnasier, för den borgerliga högre och
lägre apologistskolor. 1849 förenades
lärdoms-och apologistskola till ett (lägre eller högre)
elementarläroverk. De högre läroverken
förberedde till studentexamen, och befrielse från
klassiska studier medgavs, varigenom läroverken
uppdelades i latin- och reallinje. Folkskolan,
som blev lagstadgad genom 1842 års
folkskolestadga, har under den gångna tiden nått en allt
större utveckling. I samband därmed ha
folkskole-seminariema tillkommit och utvecklats.
1900-talets första halvsekel har medfört en
mängd skolutredningar och många omdaningar
på skolans område. I samband med 1904 års
läroverksreform inrättades överstyrelsen för de
allmänna läroverken, och 1914 tillkom
Folkskolöverstyrelsen, vilka styrelser ingingo i den 1920
tillkomna Skolöverstyrelsen. 1944 utbröts ur
denna överstyrelsen för yrkesutbildningen, som
utgör ett särskilt ämbetsverk. — Seminarierna
omorganiserades 1913, och folkskoleinspektionen
ombildades 1914. 1919 kom en ny
undervisnings-plan för folkskolorna och 1921 en ny
folkskolestadga. 1930 års kommunallag gjorde skolan mera
till kommunal och statlig angelägenhet än kyrklig.
Strävanden inom folkskolepedagogiken ha bl. a.
gått ut på att få folkskolans undantagsformer
att försvinna, göra folkskolan 7-årig, vilket
genomfördes läsåret 1950/51, inrätta specialklasser
för i olika avseenden utvecklingshämmade barn
samt att vidtaga skolsociala åtgärder. Inom
folkskolan har på sina håll en livlig
försöksverksamhet ägt rum för att pröva nya grepp och
metoder. Dessa fortgå f. n. bl. a. med
försöksskolor, som upprättats på förslag av 1946 års
skolkommission och utgöra ett led i dess
strävanden att genomföra en omfattande skolreform.
— 1905 antogs en ny läroverksstadga. Dess
viktigaste nyheter voro, att man arrangerade
övergång från folkskolans 3:e klass till 6-årig
realskola och från dess 5:e klass till 4-årigt
gymnasium och från 6:e klass till 3-årigt gymnasium.
Ung. samtidigt utformades förslaget till
inrättande av kommunala mellanskolor, som byggde
en 4-årig lärogång till realexamen på 6 klasser i
folkskolan. 1909 års riksdag beviljade anslag till
dessa skolor och gav samtidigt flickskolorna
liknande meritvärde genom normalskolekompetensen.
— Enl. 1927 års skolreform, som kodifierades i
1928 års läroverksstadga, skulle det finnas tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
