Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen - Historik - Organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Skolväsen
418
slags läroverk: realskolor, högre allmänna
läroverk (innefattande realskola och gymnasium)
samt lyceer. Genom att realskolorna gjordes 4- el.
5-åriga kunde man vinna anknytning till
folkskolans 6:e, resp. 4:e klass. Gymnasierna kunde
vara 3- el. 4-åriga och bygga på avlagd
real-examen el. på realskolans näst sista klass. För
det differentierade gymnasiet stadgades, att
eleverna skulle läsa 5 fasta ämnen och 3
tillvalsämnen. Det visade sig emellerid svårt för
läroverken att reglera undervisningen i tillvalsämnena,
varför en ny läroverksstadga utfärdades 1933.
Enl. denna fastställdes bestämda
tillvalskombinationer, 9 för latin- och 6 för reallinjen.
Matematikundervisningen minskades på båda linjerna,
men i gengäld infördes specialmatematik på
reallinjen. Stadgan fastslog dessutom, att franskan
skulle vara fast språk på latinlinjen och engelskan
på reallinjen. 1940 års skolutredning och 1946
års skolkommission ha utarbetat olika förslag
till omläggning av den högre undervisningen.
1953 föreslogs en ny gymnasieform med
utbildande av en tredje, allmän gymnasielinje. 1935
infördes praktiska mellanskolor med i huvudsak
handels-, teknisk och huslig utbildning. Redan
tidigare hade vissa tekniska skolor ombildats till
tekniska gymnasier, och en del handelsskolor ha
senare fått gymnasiekaraktär. Även på andra
områden har man organiserat el. omorganiserat
fackutbildning, t. ex. på lantbruksområdet, där
special gymnasium inrättats i Alnarp.
Navigations-undervisningen har förlagts till enhetliga
sjö-befälsskolor. Under 1900-talet ha också en rad
fackhögskolor inrättats. Stockholm fick
handelshögskola 1909, Göteborg 1923. Skogshögskola
inrättades i Stockholm 1915 och lantbrukshögskola
i Ultuna 1931. Tandläkarehögskolan i Stockholm
hade grundats redan 1897 och följdes 1949 av en
liknande högskola i Malmö. Socialinst.
grundades 1920 i Stockholm, 1944 i Göteborg och 1947
i Lund.
Organisation. För barn i förskolåldern
finnas barnträdgårdar, kindergarten, lekstugor,
storbarnkammare och liknande, där barnen
sysselsättas på olika sätt och tränas för anpassning till
småskolan. Folkskolan, som överallt är minst
7-årig, uppdelas på 2-årig småskola och minst
5-årig egentlig folkskola.
Kommunindelningsre-formen har medfört, att undervisningen i 7:e
klass och i fortsättningsskola kunnat
centraliseras till viss skola. Sedan 7-årig skolplikt överallt
genomförts fr. o. m. h.t. 1950, ha strävandena på
många håll gått ut på att ytterligare utbygga
skolpliktstiden som förberedelse till den 9-åriga
enhetsskolan. Drygt 20% av eleverna, huvudsaki.
i Stockholm och Göteborg, ha nu en 8-årig
skolplikt. På folkskolestadiet finnas även
specialskolor av skilda slag för blinda, dövstumma,
sin-nesslöa, sjuka och vanföra barn,
ungdomsvårdsskolor, tillhörande den statliga bama- och
ungdomsvården, samt nomadskolor. Folkskolan är i
likhet med fortsättningsskolan en
kommunal skola med statsbidrag. Fortsättningsskolan
omfattar mellan 180 och 540 tim. och är avsedd
att utgöra en övergångsskola till yrkesutbildning-
NF XIX — 14
en el. yrkeslivet. Skolplikt föreligger även i fråga
om denna skolform, såvida icke folkskolan är
8-årig. Fortsättningsskolan kan också ersättas av
folkskolans högre avdelning, som
är en frivillig skola och kan vara 1- el. flerårig.
På en del platser har den småningom utbyggts
till realskola. Bildning av sådan sker numera
i allm. genom utbyggnad av den högre
folkskolan, vilken mestadels plägar hänföras till
mellan- el. realskolestadiets skoltyper. Högre
folkskola kan vara allmän och i så fall mestadels
avsedd att byggas ut till realskola el. yrkesbestämd
med inriktning på någon speciell facklig
utbildning. Samma syfte fylla även de som regel
4-åriga praktiska kommunala
realskolorna, som kunna ha handels-, huslig- el.
teknisk linje el. någon specialutbildning, samt de
i vissa realskolor inbyggda praktiska linjerna,
som ta vid efter de 2 första skolåren. Det stora
flertalet elever gå dock till statliga el.
kommunala realskolor, där huvudsaki. allmänbildande
undervisning meddelas. Realskolorna kunna vara
4-åriga med anknytning till folkskolans 6:e klass
el. 5-åriga med anknytning till folkskolans 4:e
klass. Under de sista åren ha flera förslag väckts
och börjat genomföras att i folkskolan inbygga
realskolelinjer el. att försöka med 3-åriga
realskolor, byggande på 7-årig folkskola, som har
undervisning i engelska och med hänsyn till det
ändrade studiemålet vidtagit vissa ändringar i
kursplanerna. Den kommunala
flickskolan har dels en allmän linje, från vilken inträde
i gymnasium är möjligt, dels en praktisk linje.
Flickskolan kan ha 7-årig kurs med anknytning
till folkskolans 4:e klass el. 6-årig kurs med
anknytning till folkskolans 6:e klass. Vanligast
är, att endast 7-årig linje förekommer, med
intagning i 2:a klass av elever från folkskolans
6:e klass. — Vid sidan om dessa skolor på
mellanstadiet finnas också ett stort antal skolor
för yrkesutbildning. Hit höra
lärlings- och yrkesskolor, som numera ofta anordna
kortvariga kurser av olika slag. Dessutom
finnas 2- till 4-åriga verkstadsskolor samt som
speciell skolform av denna typ centrala
verkstadsskolor, framför allt avsedda för
landsbygdsung-domens utbildning i hantverk och industri. För
yrkesutbildning på detta stadium finnas också
lantmannaskolor och lantbruksskolor, de senare
huvudsaki. avsedda för arbetsledare, samt
lant-hushållsskolor för kvinnlig ungdom. För lägre
.‘.kogsundervisning finnas några skogsskolor och
en skogmästareskola, för sjöfartsundervisningen
kommunala sjömansskolor samt sjöbefälsskolor
och för fiskeriundervisningen en yrkesskola för
fiskare och en fiskeriskola för tjänstemän inom
näringsgrenen. På folkskolan bygga i allm. också
folkhögskolorna. Mellanstadiets
skolformer äro dels statliga, dels kommunala,
ofta med statsunderstöd. — Högstadiets
skolor, gymnasierna, äro mestadels
statliga. Ett antal kommunala gymnasier finnas,
liksom privatläroverk. Om gymnasiet är förenat
med realskola, brukar undervisningsanstalten
benämnas högre allmänt läroverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
