Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen - Organisation - Ledning - Lärare - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Skolväsen
420
Gymnasierna äro 3- el. 4-åriga, i förra fallet
anknytande till realskolans högsta klass (avlagd
realexamen), i det senare fallet anknytande till
realskolans näst högsta klass. Gymnasierna äro
delade på två bildningslinjer, latinlinje och
real-linje, men vid några gymnasier har en nyspråkig
linje prövats. Vid 1953 års riksdag beslöts, att
de båda linjerna skola klyvas på vardera två
huvudriktningar och att en på liknande sätt kluven
3:e, allmän linje skall inrättas. På detta stadium
finns även utbildning vid Försvarets läroverk i
Uppsala, vid ett par gymnasier med
kvällsunder-visning samt enl. 1953 framlagt förslag
gymnasium för vuxna. Yrkesutbildningen på detta
stadium ombesörj es bl. a. av de statliga högre
tekniska läroverken och handelsgymnasierna,
vilka vanl. äro kommunala med statsbidrag. De
högre tekniska läroverken äro
antingen 3-åriga gymnasier, som avslutas med
teknisk studentexamen (ingenjörsexamen), vilken
berättigar till inträde vid de tekniska högskolorna,
el. 2-åriga tekniska fackskolor.
Handelsgymnasierna ha antingen i-årig kurs för elever
med studentexamen el. motsv. kunskaper el. 2-årig
kurs för elever med realexamen el. motsvarande.
— Vid sidan om dessa skolor finnas på alla
åldersstadier från småskolan och uppåt privata
skolor, med el. utan statsbidrag och med skilda
målsättningar. För yrkesutbildningen finnas ett
stort antal privata skolor, med bl. a. huslig,
teknisk och handelsutbildning. Dessutom bedriva
korrespondensinst. en omfattande verksamhet
både i allmän bil dande och yrkesbelärande syfte.
— På realskolestadiet undervisades läsåret 1950/51
c:a 100,000 elever, inom flickskolorna c:a 17,400
och vid yrkesutbildningsanstalterna c:a 94,000.
Gymnasierna hade c:a 20,000 elever, de tekniska
läroverken c:a 3,770 och handelsgymnasierna c:a
2,280.
Ledning. Ur folkundervisningssynpunkt är
landet indelat i skoldistrikt, i allm. motsv. de
borgerliga kommunerna. Ledningen av skolväsendet
utövas av en folkskolestyrelse och i vissa, numera
sällsynta fall av skolråd. Stad, som icke deltar i
landsting, är befriad från statlig inspektion. Där
har man i stället, liksom på vissa andra orter,
kommunala folkskolinspektörer som skolledare.
Numera ha dessa i allm. titeln distriktsöverlärare.
Överlärare skall finnas i distrikt med minst 10
läraravd. I de minsta distrikten kan finnas
skol-sekr. — Den provinsiella tillsynen över
folkskoleväsendet utövas av 51 statliga
folkskolinspektörer med vardera sitt inspektionsområde
samt 1 nomadskolinspektör. För de kommunala
skolorna finnas särskilda skolstyrelser med
något vidare befogenheter än lokalstyrelserna vid
statliga realskolor och läroverk, vilka huvudsaki.
ha att handlägga ärenden, som stå i samband
med kommunens åtaganden gentemot skolan. Vid
varje skola skall dessutom finnas en inspektor,
som utses av Skolöverstyrelsen, men för de högre
allmänna lärov. utses av biskopen. Denne är
eforus för stiftets läroverk och utövar det
direkta inseendet över stiftsstadens läroverk. Den
närmaste ledningen av skolan utövas av rektor,
som förordnas på viss tid, högst 6 år.
överstyrelsens inspektion av undervisningsväsendet
handhas i övrigt av undervisningsråd och inspektörer,
och för vägledning på vissa fackområden finnas
konsulenter. Kontroll av studieresultaten i
studentexamen utövas av de av K. m:t utsedda
censorerna. Ang. Skolöverstyrelsen se d. o.
Lärare. Barnträdgårdslärarinnor för
kinder-garten, lekskolor m. fl. utbildas vid 7 st. 2-åriga
förskolseminarier. — I småskola och folkskola
förekommer klasslärarsystem. Småskollärarinnor
utbildas vid 10 småskoleseminarier, vilka ha
2-åriga kurser, utom det i Haparanda, som har
3-årig. Folkskollärare utbildas vid 19
folk-skoleseminarier, vilka ung. jämnt äro delade på
manliga och kvinnliga avd. och på 2- och 4-åriga
kurser. Den kommunala skolmyndigheten väljer
lärare och upprättar förslag till sådan tjänst,
vilket i fråga om ordinarie befattningar skall
bedömas av folkskolinspektören. Om dennes
mening icke accepteras av skolstyrelsen, skall
ärendet remitteras till domkapitlet, som uppgör
förslag. — Lärare i fortsättningsskolan äro i allm.
folkskollärare med viss fortbildning. Lärare vid
abnormskolor ha erhållit utbildning vid speciella
utbildningsanstalter inom resp, områden, för
döv-stumlärare i Manilla, för blindskollärare i
Tomteboda, för sinnesslölärare vid Slagsta
seminarium. — Vid kommunala realskolor och praktiska
kommunala flickskolor benämnas lärarna
ämnes-lärare, vid statliga realskolor läroverksadjunkter
och vid gymnasier lektorer. Vid dessa skolor
förekommer praktiskt taget enbart
ämneslärar-system. På realskolestadiet anställda lärare vid
högre allmänna läroverk kunna få sin
undervisning förlagd till gymnasiet. Dessa lärare få sin
teoretiska utbildning vid univ. och högsk., varvid
kraven för adjunkter och ämneslärare äro
filosofisk ämbetsexamen och för lektorer
doktors-disputation (i vissa fall fil. lic.-examen), samt sin
praktisk-pedagogiska utbildning under provåret,
den s. k. praktiska lärarkursen, som kan
genomgås vid 11 läroverk och 4 seminarier. Behörighet
som adjunkt el. ämneslärare kan också tillkomma
den, som genomgått det numera nedlagda Högre
lärarinneseminariet. Som lärare vid
småskoleseminarier tjänstgöra adjunkter och
övningsskol-lärare, vid folkskoleseminarier lektorer och
öv-ningsskollärare. Gymnastiklärare utbildas vid
Gymnastiska centralinst., som har 2-åriga kurser,
musiklärare vid Musikaliska akad., där
studietiden i regel är 4 år, teckningslärare vid
Konstfackskolans teckningslärarinst., där kursen är
3—4-årig, hushålls- och slöjdlärarinnor vid i
regel 2-åriga hushålls-, resp, slöjdseminarier och
lärare i manlig slöjd mestadels genom upprepade
kurser vid Nääs el. andra liknande
utbildningsanstalter. Lärare vid folkhögskolor ha i regel
akad. utbildning.
Litt.-. ”Valda aktstycken till svenska
undervisningsväsendets historia”, utg. av B. R. Hall
(1912); K. Nordlund, ”översikt av de svenska
gymnasiernas historia intill år 1820” (1914); G.
Boalt, ”Skolutbildning och skolresultat” (1947);
G. Sivgård, ”Skolor och utbildningsvägar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
