Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skridskoåkning - Skrift - Skriftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Skrift—Skriftermål
444
skärombyten m. m. Figurerna åkas 3 ggr med
v. och h. fot. I fria åkningen ingå spiraler,
piruetter, valssteg, hopp m. m. Tävlingar hållas (på
banor av om möjligt minst 35 X 25 m) i herr-,
dam-, par-, grupp- och dansåkning (mästerskap
i de tre förstnämnda). I enskild tävling ingå
obligatorisk åkning och fri åkning, i paråkning,
grupp- och danstävling endast fri åkning. Vid
OS, VM, EM och SM för herrar samt för par
varar den fria åkningen 5, för damer 4 min. I
den obligatoriska åkningen värdesättes varje figur
(0—6) med öppen bedömning av vanl. 5 el. 7
domare; högsta och lägsta bedömningarna
strykas, och medelpoängen (hos kvarstående domare)
multipliceras med vederbörande koefficient (1—
5). I den fria åkningen bedömas dels
programmets svårighetsgrad och mångsidighet (0—6), dels
utförandet (0—6); högsta och lägsta
bedömningarna strykas, varefter erhållen medelpoäng
multipliceras med en i tävlingsinbjudan delgiven
koefficient. Sammanlagda poängsumman av den
obligatoriska och den fria åkningen avgör
placeringen. Denna bedömningsmetod tillämpas i Sverige.
Vid internat. tävlingar, där alla domarnas resultat
räknas, erhålles slutplaceringen genom
sammanställandet av samtliga domares platssiffror el.
(om slutställningen ej kan erhållas med denna
metod) med hjälp av poängsiffrorna. — Vid brist
på naturliga el. konstgjorda vattensamlingar
kunna s. k. 1 a n d b a n o r anordnas genom att efter
334 dagars köld upprepade gånger spola en
jämn sand- el. asfaltplan. De äro emellertid
känsliga för sol och temp. över o°. För att vara
oberoende av väderleken har man i större städer
byggt s. k. ispalats (med konstfrusna banor),
vilka möjliggöra s. året om. Vatten spolas här
över ett rörsystem, genom vilket en till —5 å 70
avkyld lösning (koksalt) ledes, varigenom vattnet
bringas till frysning. Även banor med konstis
utomhus anläggas enl. samma system med rör i
betonggj utning. Sverige har f. n. endast en sådan
bana (Stadion, Stockholm), då däremot särsk.
U.S.A. men även Tyskland och England ha många
dylika till stor fördel för en kontinuerlig
träning. — Ang. rullskridskoåkning se
d. o. — Litt.: ”Tävlingsregler för
skridskolöpning”, utg. av Svenska skridskoförbundet (1947);
A. Anderberg m. fl., ”Berättelse över Stockholms
allm. skridskoklubbs verksamhet 1883—1923”
(1925); L. Grafström, ”Skridskoboken.
Grundfigurerna” (1940); I. Ballangrud, ”Veien opp til
gullstolen” (1948); ”Regulations of International
Skating Union” (1949).
Skrift. 1) Det medel, varmed det talade ordet
(språket) återges för ögat. Den äldsta kända
skriftformen är bildskriften (se d. o. med
bild). Ur bildskriften utvecklade sig ett slags
symbolisk framställning av tilldragelser (t. ex.
hieroglyfinskrifterna; se Egyptiska språket och
skriften). Med tiden övergingo bilderna till mer
el. mindre godtyckliga former, på samma gång
som vissa ljud fixerades vid vissa tecken. Så hade
på ett tidigt stadium vart ord sitt givna tecken
(o r d s k r i f t, så i stort sett ännu hos kineserna;
se Kinesiska språket och litteraturen), därnäst
varje stavelse (stavelseskrift) och till
sist vart enkelt ljud (1 j u d s k r i f t). Med
den sista utvecklingen har man hunnit till b o
k-stavsskriften.
Huruvida den feniciska s. härstammar från
hieroglyferna el. den babyloniska
kilskriften (se d. o.) är en omtvistad fråga. Ur den
feniciska s. utvecklade sig det arameiska
alfabetet (i Assyrien), som åter var ursprunget till
den hebreiska kvadratskriften (se Hebreisk
skrift). Från nordsemitiska (ej feniciska) alfabet
härstamma Indiens skrivtecken. — Den
grekiska s. härledes från arameiska s.-systemet. —
Romarna fingo sitt alfabet närmast från
grekerna (se Alfabet), och bokstävernas äldsta
latinska namn likna mycket de grekiska. Till följd
av ljudskiljaktigheterna mellan romarspråket och
grekiskan måste en och annan bokstav där
beteckna ett annat ljud än i det grekiska alfabetet
(se vidare Latinska språket). — Kyrkslaviskan
(se d. o.) båda former, glagolitisk s. och
cyrillisk s., härstamma från grekisk
minuskel- och majuskelskrift. — De gotiska
skrivtecken, som brukas av Wulfila (300-talet) i hans
bibelövers, (se Codex) äro i vissa punkter fritt
utbildade men erinra i andra både om det
grekisklatinska alfabetet och om runraden. — Om
runskriften se Runor.
Semitisk s. liksom pehlevi skrevs från höger
till vänster, den kinesiska uppifrån nedåt. Även
grekerna skrevo i början från höger till vänster,
och en lämning därav är det i vissa gamla
inskrifter förekommande s. k. bustrofedon,
”plogskrift”, i vilken varannan rad går från höger
till vänster, varannan däremot från vänster till
höger. Vid bokstavsskriftens första
framträdande (hos egypter, fenicier m. fl.) betecknades i
allm. blott konsonanterna. Vokalbeteckning
infördes först senare av judar, syrer och araber.
S., som är avsedd att kunna tolkas blott av
den, som har nyckeln därtill, kallas k r y p t
o-grafi. Konsten att skriva med förkortningar
kallas snabbskrift (takygrafi) el. kort
skrift, stenograf i. — Litt.: H. Pedersen,
”Språkvetenskapen under nittonde årh.” (1924);
J. Lindblom, ”Zur Frage der Entstehung des
Alphabets” (i ”Humanistiska
vetenskapssamfundets i Lund årsb.”, 1931/32); A. Nelson,
”Alfabetets ursprung och den västerländska s:s historia
till boktryckarkonstens framträdande” (1947); I.
J. Gelb, ”A study of writing. The foundations
of grammatology” (1952).
2) Eg. det skrivna, skriftlig el. tryckt
handling, uppsats el. bok. Om rätten till s. se
För-fattarrätt, Förlagsrätt och Tryckfrihet.
3) Äldre benämning för skriftermål.
Skriftermål, den kyrkliga handling, som enl.
svensk kyrkolag är en förberedelse till
begåendet av Herrens heliga nattvard. S. hålles samma
dag nattvardsgången äger rum el. någon föreg.
dag. Akten börjar och slutar med en psalm och
består f. ö. av en kort betraktelse (skriftetalet),
syndabekännelse och avlösning (absolution) i
villkorlig form. Obligatorisk anmälan till s. och
nattvardsgång upphävdes 1910. S. upphörde 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
