Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöröjning - Snöskata - Snöskor, skarbågar, trugor, sumpskor, mosskor, madskor - Snöskred - Snöskydd - Snöskytte - Snöslunga - Snösparv - Snöstorp - s. o. - S. O. - So - Soane, Sir John - Soane, Sir John - Soaré - Sobat - Sobel - Sober - Sobieski - Sobranje - Sobrero, Ascanio - Social - Sociala insekter, samhällsbildande insekter - Sociala Meddelanden - Socialarbetare - Socialattaché - Social-Demokraten (tidning i Stockholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Snöskata—Social-Demokraten
630
ning samlats i strängar, användas motordrivna
snöcentrifuger, vid vilka snösträngen
löper in mot ett fläktliknande hjul och slungas
upp i en snett uppstigande och härefter åter
ned-åtböjd ränna; en lastbil följer vid sidan av
snö-centrifugen och uppfångar vad denna levererar.
Snöskata, zool., se Trastsläktet.
Snöskor, skarbågar, trugor, s u m
p-skor, mosskor, madskor, begagnas av
människor och på djur för att underlätta
framträngandet över snö och sumpmarker. Den del av
s., varpå foten ställes, tillverkas av spjälor el.
flätverk (vidjor, senor). S. fastbindas vid foten
med vidjor, snören el. remmar. S. förekomma (i
många olika former) på Skandinaviska halvön,
i Europas flesta bergstrakter (t. ex. Karpaterna,
Alperna, Pyrenéerna) samt i n. Asien och
Amerika.
Snöskred, meteor., se Lavin.
Snöskydd för järnvägs- el.
landsvägsskär-ningar anordnas vanl. som 2—5 m höga
snöskärmar av bräder, uppsatta längs för
snöstormar utsatta sträckor på 20—25 m avstånd
från skärningen åt den sida, från vilken
snöstormar vanligast blåsa. I den virvel, som bildas
bakom skärmen, nedfaller snön och bildar en
driva mellan skärmen och skärningen, under det
att snömängden i skärningen blir obetydlig. På
sträckor i fjälltrakter med mycket svåra
snöförhållanden överbygges banan med ett skjul el.
snögalleri.
Snöskytte, av svampen Phacidium inféstans
förorsakad sjukdom på tallbarr. S. uppträder på
grenar, som under vintern legat under snötäcket.
Barren bli efter snösmältningen rödbruna, senare
blekgrå, och i juli framträda på dem svampens
fruktkroppar som små svarta prickar.
Snöslunga, se Snöröjning.
Snösparv, zool., se Fältsparvar.
Snöstorp, sn i Hallands län, Tönnersjö hd,
närmast ö. om Halmstad; 65,23 km2, 2,549 inv.
(1954); slättbygd och i ö. bergplatåer. 3,295
har åker. Egendom: Kistinge. Stora
järnålders-gravfält vid Skedala. Centralkyrka från 1884.
Ingår i S:s och Trönninge pastorat i Göteborgs
stift, Laholms kontrakt. Tillhör storkommunen
Simlångsdalen.
s. o., förk. för som ovan.
S. O., förk. för successionsordningen.
So, dets. som sugga.
Soane [såun], Sir John, engelsk arkitekt
(1753—1837). Han gjorde bl. a. ombyggnad av
Bank of England i London, vars nuv. form är
av hans hand. Sina samlingar donerade S. 1835
till engelska staten.
Soaré (fr. soirée), aftonunderhållning, vanl.
med musik.
Sobat, högerbiflod till Vita Nilen, upprinner
under namnet B a r o i Kaffa i v. Etiopien och
tillhör i sitt nedre lopp Engelsk-egyptiska Sudan.
Längd c:a 750 km, flodområde 245,000 km2.
Vid högvatten trafikeras S. av ångare till
Gam-bela.
Sobel [så’-], zool., se Mårdsläktet.
Sober [sä’-], nykter, enkel, måttlig.
Sobieski [såbjä’skji], polsk magnatätt, vars
mest bekante medl. är konung Johan S. (se
Johan, Polen 2).
Sobra’nje, bulg., ”församling”, bulgariska
riksdagen.
Sobrero [såbre’rå], Ascanio, italiensk
kemist (1812—88), prof, i Turin och upptäckare
av nitroglycerin.
Social (av lat. so’cius, kamrat, medbroder).
samhällelig, samhälls-, särskilt med syfte på
samhällsåtgärder till höjande av de sämst
lottades ställning och levnadsvillkor.
Sociala insekter, samhällsbildande
insekter, äro sådana, som i ofta mycket
stort individantal leva tillsammans inom ett
gemensamt bo. I samhället råder ett ofta intimt
samarbete till hela samhällets väl och en mer
el. mindre utpräglad arbetsfördelning, som bl. a.
tager sig uttryck däri, att utom könsdjur även
arbetare, ofta av olika slag, stundom även
soldater, förekomma. I regel äro alla medl. av
samma art, men även s. k. blandade samhällen
förekomma, där den ena arten bildar en herre-,
den andra en slavklass (se Myror, sp. 466 ff.).
Åtskilliga bin, inbegripet humlor, och getingar
samt myror och termiter äro s.
Sociala Meddelanden, sedan 1908 fortsättning
av Meddelanden från Kungl. Kommerskollegii
Avdelning för Arbetsstatistik (1903 ff.), utges
av Socialstyrelsen med ett n:r i mån.; de
innehålla Socialstyrelsens betydelsefullare utlåtanden,
redogörelser och översikter av in- och utländsk
lagstiftning o. dyl.
Socialarbetare, populär benämning på inom
socialvården sysselsatta tjänstemän. Vanl. utbildas
dessa nu på socialinstituten.
Socialattaché, tjänsteman vid svensk
beskickning i utlandet med uppgift att följa social
lagstiftning och sociala förhållanden i allm.
Befattningen inrättades 1919, men sedan 1932 har ingen
beskickning haft s. Vissa s., som tillagts titeln
s o c i a 1 r å d, inneha fortfarande denna.
Social-Demokraten, tidning i Stockholm, som
började utges 25/9 1885, från 13/u s. å. med 1 nr
i veckan. Red. och ansvarig utg. var August
Palm, vilken på våren 1885 grundat
Socialdemokratiska tidningsföreningen. Ekonomisk ledare
var Fredrik Sterky, medarbetare voro Axel F.
Danielsson och fil. kand. A. F. Åkerberg. Snart
uppstod en schism inom tidningsföreningen, vilken
upplöstes och ersattes av Socialdemokratiska
förbundet, som utgav S. 1886—87. Red. blev 12/ii 1886
Hjalmar Branting, under vars ledning S. blev
huvudorgan för det 1889 grundade Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti. Branting
efterträddes 16/4 1892 av C. N. Carleson. I nov. 1896 blev
Branting, som kvarstått som medarbetare, åter
red. Han lämnade V10 1908 redaktörskapet och
efterträddes av Carleson som politisk red. och
G. G. Magnusson som teknisk ledare. Missnöjd
med tidn:s politiska hållning, avgick Carleson
1910, då Magnusson blev huvudred., efterföljd
av Branting Vi 1911—17. Red. voro sedan P. A.
Hansson 1917—-20, Gustav Möller 1921—24, A.
Engberg 1924—32 och 1936, Fredrik Ström 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
