Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparvhök - Sparvsläktet - Spasm - Spasmofili el. infantil tetani - Spastiker - Spatel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Sparvsläktet—Spatel
778
Gråsparv, hanne (t. v.), och pilfink, hona. Ur ”Våra fåglar i Norden”.
gen liknar duvhökens men är mörkare, med
inblandning av rostrött på buken och sidorna.
Hannen är 32—34 cm lång, honan 38—40 cm. S.
förekommer i Sverige från Skåne till barrskogens
nordgräns. Den lever företrädesvis av småfågel
men angriper även större fåglar, ss. rapphöns. S.
är flyttfågel; äldre hannar övervintra stundom.
Sparvsläktet, Pa’sser, tillhör fam. finkar av
fågelordn. tättingar och utmärkes av att näbben
är tjock med böjd rygg, varjämte övernäbbens
kanter äro inböjda. Kroppen är kraftig,
vingarna breda. Av de 50 arterna från Europa, Asien
och Afrika häcka två i Sverige, båda
stannfåglar. Gråsparven el. husfinken, P.
dome-sticus, utmärkes av mörkgrå hjässa, svart rygg
med rödbruna fjäderkanter och vingar med ett
vitt tvärband. Hannen har ett rödbrunt band
bakom ögat och en stor svart fläck på strupen.
Längden är 15—18 cm. Den förekommer över
hela Sverige, ehuru mindre allmänt i Lappland.
Där den förekommer i större antal, gör den
skada genom att förtära knoppar och mognande
säd, varjämte den fördriver ädlare småfåglar
från deras bon. En viss nytta gör den dock som
glupsk insektätare. P i 1 f i n k e n, P. montanus,
liknar föreg. art men igenkännes på den rödbru-
Sparvhökspar vid boet.
na hjässan och två vita tvärband på vingen.
Huvudets sidor äro vita med en svart fläck. Den
är allmän upp till Dalälven. Boet bygges i ihåliga
träd. Den lever huvudsaki. av insekter. Jfr
Gulsparvsläktet.
Spasm, plur. s p a s m e r (av grek. spasmo’s,
kramp), liktydigt med kramp. — Adj.:
Spasmodisk och s p a’s t i s k.
Spasmofili el. infantil t e t a n i, en särsk.
i 2:a och 3:e levnadshalvåren vanlig rubbning,
yttrande sig i allmän överkänslighet i motoriska
nerver för mekanisk el. elektrisk retning, som
därför lätt framkallar ryckningar i innerverade
muskler, överretbarheten manifesterar sig bl. a.
ofta i plötsliga anfall av olikartade kramper,
t. ex. allmänna konvulsioner (i ögon-,
ansikts-och extremitetsmuskler, s. k. infantil eklampsi),
Rubbningen sammanhänger med bristfällig
reglering av blodets kalkhalt, som i regel är
mycket låg; den uppfattas numera i likhet med
ra-kitis som utslag av en D-avitaminos i följd av
brist på tillräckligt verksamma ultravioletta
strålar i solljuset. Behandling: direkt ultraviolett
bestrålning (t. ex. medelst kvartslampa) el.
tillförsel av levertran, resp. D-vitaminpreparat,
symtomatiskt dessutom kalk- el. salmiaktillförsel. Jfr
Kramp.
Spa’stiker, benämning på en grupp under
fosterlivet el. tidigaste barnaåldern hjärnskadade, av
vilka flertalet visar s p a s t i c i’ t e t i vissa
muskelgrupper, d. v. s. ökat motstånd vid aktiv och
passiv rörelse. Kraften blir härigenom
försvagad och rörelserna långsamma. Till s. ha även
förts patienter med överdrivna rörelser, a t h
e-t o s, samt sådana med osäkra rörelser, a t a x i.
En kombination av dessa symtom förekommer
ofta liksom epilepsi, syn- och hörselfel. Det har
visat sig möjligt att framgångsrikt behandla
många av dem. Centra för vård av s. äro f. n.
i snabb utbyggnad i Sverige.
Spätel, farm., spadformigt litet verktyg (av
metall, porslin el. glas) till utbredning av
plåster m. m. Till finare kemiska arbeten brukas
ibland s. av platina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
