Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thegerström, Robert - Thegn - Thegner, Olof - Theiler, Max - Theiss - Themis (mytologi) - Themis (astronomi) - Themistokles - Themptander, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Thegn—Themptander
38
porträtt visar honom som rättfram och pålitlig
karaktärsskildrare. Han utförde gravyrer i
mezzotinto samt komponerade sånger och
musikstycken.
Thegn, se England, sp. 701.
The’gner, Olof Arvidsson, frih., ämbetsman
(1615—89). Han blev 1655 sekr. i det s. å.
upprättade Reduktionskollegiet, 1660 stadssekr. i
Stockholm, 1666 assessor i Svea hovrätt och
1668 justitieborgmästare i Stockholm. På
sistnämnda post kom T. att öva ett mäktigt
politiskt inflytande på huvudstadens borgerskap. Vid
riksdagarna 1668, 1675, 1678, 1680 och 1682 var
han borgarståndets talman och främjade kraftigt
ståndets anslutning till reduktionen och enväldet.
T., som i hög grad åtnjöt Karl XI :s ynnest,
adlades 1683 och blev 1687 frih. 1685 blev han
landshövding i Uppland.
Theiler [téi’la], Max, schweizisk-amerikansk
läkare, virusforskare (f. 1899), sedan 1930
knuten till Rockefeller Foundation, där han sedan
1951 är medicinsk
laboratoriechef. T.
började på 1920-talet
studera gula febern,
lyckades ympa sjukdomen
på möss och kunde ur
h j ärnan på sålunda
ympade möss
framställa det första
ymp-ämnet mot sjukdomen.
Detta visade sig dock
ej helt riskfritt. T.
lyckades senare odla
virus på hönsembryon
och på denna väg
framställa ett
risk
fritt ympämne, som bl. a. under 2:a
världskriget gavs åt alla amerikanska soldater. För
sina upptäckter fick T. 1951 Nobelpriset i
fysiologi och medicin. T. har även fått fram ett
virus, som hos möss orsakar om barnförlamning
påminnande symtom, det s. k. Theilers virus,
vilket fått stor betydelse i
barnförlamningsforsk-ningen.
Theiss [tais], ung. Tisza, ry. och serb. Tisa,
Donaus största biflod, upprinner c:a 1,920 m
ö. h. inom Karpatoryssland. Efter sitt lopp över
ungerska slätten träder T. in på jugoslaviskt
område och mynnar i Donau 35 km n. om
Belgrad. Längd 975 km, flodområde 153,200 km2.
T. kan trafikeras från Szamos’ inträde, av
ångbåtar dock först från Szolnok (345 km). Från
inträdet i Ungern och till mynningen är fallet
endast 36 m, och förr översvämmades
regelbundet c:a 11,000 km2 (Szeged förstördes 1879).
1846—66 utfördes ett omfattande
regleringsar-bete, varigenom flodloppet förkortades med 450
km. Genom Begakanalen har T. förbindelse med
Timi§ul (Tamis) och genom Petrov- el.
Fran-zenskanalen ännu en förbindelse med Donau. —
Genom freden i Trianon 1920 gjordes T. från
Szamos’ inträde och nedåt till internationell
farled.
The’mis, grek, myt., beskyddar hos Homeros
sed och ordning och är hos Hesiodos dotter till
Uranos och Gaia och moder till horerna; senare
över huvud rättens beskyddarinna. Hon säges
före Apollon ha innehaft oraklet i Delfi.
The’mis, ostron., se Planeter, tab. 3.
Themi’stokles (grek. Themistoklès’), atensk
statsman (d. omkr. 460 f. Kr.). Som arkont 493/2
f. Kr. började T. utbygga hamnen i Peiraieus.
Vid denna tid kunde man motse ett persiskt
angrepp på Grekland och främst Aten. T. insåg,
att avgörandet skulle ske till sjöss. T. och hans
politik trängdes dock tillbaka av Miltiades och
segern vid Marathon 490, men Miltiades’ olycka
och död samt en författningsändring banade ånyo
väg för T. 483 förmådde T. folket att anslå
inkomsterna från silvergruvorna i Laurion till
byggande av en flotta. I perserkrigen ledde T. Atens
öden; han förde flottan norrut och deltog i
sjöslaget vid Artemision. Han skall ha förmått
atenarna att utrymma staden, framtvingat slaget
vid Salamis och efter slaget ha påskyndat Xerxes’
återtåg. Efter segern var T. Greklands mest
firade man. Då Sparta sökte hindra uppbyggandet
av Atens murar, uppehöll T. spartanerna med
underhandlingar, medan arbetet bedrevs med
största hast. T. undanträngdes emellertid från
ledningen av Kimon och det konservativa partiet.
T. ville upptaga en strid med Sparta men
misslyckades med denna framåtskådande politiska idé.
T. blev ostraciserad 470, begav sig till
Pelopon-nesos och indrogs i Pausanias’ fall, dömdes till
döden och flydde till Asien, där han nådigt
mottogs av perserkonungen, som satte honom till
herre över Magnesia. T. är en av Greklands
största statsmän; hans mål, upprättandet av Atens
sjömakt, framstår klart, eljest är det på grund
av de splittrade och med anekdoter starkt
uppblandade uppgifterna vanskligt att bilda sig en
föreställning om hans politiska verksamhet.
Thempta’nder, Oscar Robert, ämbetsman
och politiker (1844—97). Han blev byråchef i
Generaltullstyrelsen 1878 och satt bl. a. i
kommittén för tulltaxans
omarbetning (1878).
T. blev led. av A.
K. 1879, konsultativt
statsråd i Posses
ministär 1880 och
finansminister 1881,
övergick i sistnämnda
egenskap till
Thyse-lius’ ministär 1883,
blev statsminister 16
maj 1884 och behöll [-finansministerportföljen-]
{+finansministerportföl-
jen+} till 1886. Han
åstadkom 1885 en
första och principiell
lösning av de sammankopplade försvars- och
grundskattefrågorna. 1880-talets tullagitation fann
i T. en av sina mest energiska motståndare. Den
på hans yrkande genomförda upplösningen av A.
K. (1887) åstadkom en tillfällig förstärkning av
T:s meningsfränder i denna kammare, men sedan>
hela den vid höstens nyval utsedda frihandels–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
