Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veritas (anstalt) - Verkan - Verkbly - Verkebäck - Verkhelighet - Verklighet - Verkmått - Werkmäster, Jerk - Verkningsgrad - Verkskydd - Verksläkare - Verkstads-ab. Calor - Verkstadsförening, Sveriges - Verkstadsklubbar - Verkstdsskolor - Verkställande direktör - Verkställande makt - Verkställighet av dom - Verksynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
V erkan—V erksynd
180
V e r i t a s har form av ett ab., grundades 1828
i Antwerpen men flyttades 1832 till Paris. V.
utvecklades hastigt, och dess verksamhet är
numera mycket omfattande samt av internationell
karaktär. V:s verksamhet har med början 1923
utökats att småningom omfatta tillsyn — förutom
av fartyg — även av flygplan.
2) Se Norske Veritas.
Verkan, se Orsak.
Verkbly, se Avdrivning och Bly.
Verkebäck, samhälle i Gladhammars sn (se
d. o.) i Kalmar län.
Verkhelighet, från reformationen ofta, särskilt
i äldre tid, beteckning för en åskådning, som
tenderar att låta människans frälsning och
salighet helt el. delvis grunda sig på egna strävanden
och prestationer, betraktade såsom
”förtjänstfulla” gärningar.
Verklighet, filos., är beteckningen för allt,
som, i mots. till skenet å ena sidan, det
endast möjliga el. tänkbara å andra, utgör
ett föremål för el. innehålles i erfarenheten
såsom invävt i dennas lagbundna sammanhang;
därigenom skiljer sig v. skarpt från undret,
vilket tänktes innebära ett tillfälligt upphävande el.
förändrande av detta sammanhang, liksom också
från idealet, vilket väl kan utgöra föremål
för våra strävanden men aldrig för våra
varse-blivningar. Av åtskilliga tänkare, bl. a. A.
Scho-penhauer, E. v. Hartmann och A. Riehl,
bestämmes dock v. mera snävt ur orsakssynpunkt
såsom det, som verkar el. är i stånd att utöva
verkningar. — Med Parmenides och Spinoza
hävda många, att v. ur formell synpunkt är en;
andra åter göra med Demokritos, Leibniz,
Her-bart, Lotze, Vannérus m. fl. gällande, att v.
utgöres av en mångfald. Ur innehållets
synpunkt bestämmes v. i vissa filosofiska system
som av andlig natur, i andra däremot som av
kroppslig. Ur en 3æ synpunkt skiljer
filosofien mellan relativ el. den i
varseblivningar-nas värld framträdande v. och absolut v. el.
väsendets värld. För nyare tänkare, ss. H.
Rickert, H. Münsterberg och J. Royce, är v.
djupast sett ett värdebegrepp, enl. H. Höffding
däremot ett ideal, vilket vår forskning och vårt
tankearbete har att alltmera närma sig.
Verkmått, äldre svenskt måttsystem (1739—
1855), i vilket enheten var 1 fot = 12 verktum.
Werkmäster, Jerk, dekoratör och
konsthantverkare (f. 1896 1/io). W. har utfört flera
de-korationsmålningar, bl. a. för kyrkor,
intarsia-arbeten till 1 :a kl. sällskapsrum på ångaren
”Kungsholm” samt för hallen i Eltheme Palace,
England, vidare dekorationer till flera
utställningar, i Göteborg 1923, Östersund 1930, samt
intarsiaarbeten på utställningen i Liége 1939. W.
varierar ofta i sin dekorativa stil de gamla
dalmålningarnas naiva formspråk i en modernt
sober färgskala. Även anklang till orientalisk
bildkonst spåras i hans kompositioner. W. har
dessutom illustrerat böcker och utformat en förnämt
behärskad fajansstil för tillverkning vid Nittsjö
fajansfabrik.
Verkningsgrad, en vid matematiska
bestäm
ningar av energiomsättningen i mekaniska,
ter-miska el. elektriska anordningar använd faktor,
vilken anger den grad av nyttig verkan, som
anordningen erbjuder. V. anger förhållandet
mellan nyttig och ”förlorad” energi och uttryckes i
procent av den senare.
Verkskydd, beteckning för den del av
civilförsvaret, som organiseras vid anläggningar och
byggnader, väsentligen utnyttjade för annat
ändamål än som bostäder. V. kan sålunda i
fråga-komma för industrier, vårdanstalter, hotell,
pensionat, undervisningsanstalter m. m.
Verksläkare, läkare vid verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen. V. förordnas av
Medicinalstyrelsen.
Verkstads-ab. Calor, Bromma, grundat 1902
som Värmeledning s-a b. Calor, nuv.
namn 1948, tillverkar vid egna verkstäder i
Ulvsunda (f. d. Norrby gjuteri) tvättmaskiner och
centrifuger för maskintvättanstalter,
desinfektions- och steriliseringsanläggningar samt
autokla-ver och kokare för bl. a. livsmedelsfabriker och
kemiska industrier. Bolaget äges sedan 1946 av
Kooperativa förbundet.
Verkstadsförening, Sveriges, se
Arbetsgivareförening.
Verkstadsklubbar, se Fackförening, sp. 131.
Verkstadsskolor avse att ge kombinerad
praktisk och teoretisk yrkesutbildning inom sådana
yrken, där det är speciellt önskvärt med
förkunskaper om arbetet före inträdet på yrkesbanan.
V., som började inrättas, sedan 1921 års riksdag
beslutat om statsbidrag till denna skolform, äro
som regel kommunala. Undervisningen är vanl.
2-årig (även 1-, 3- och 4-åriga v. finnas). Vid
vissa industrier finnas s. k. inbyggda v.
(ofta benämnda industriskolor), där
företaget driver skolan. En v. kan också arbeta i
samverkan med industrien, varvid eleverna
arbeta tidvis hos enskilda företagare och tidvis i
skolans verkstad (v. med växelutbildning).
— Centrala v. började inrättas 1941. De ha
som regel landstinget som huvudman och
inrättades för att ge speciellt landsbygdens ungdom
tillfälle till yrkesutbildning.
Verkställande direktör, se Bolag, sp. 411.
Verkställande makt, se Exekutivmakt.
Verkställighet av dom, jur., betecknar
exekutiv tvångsåtgärd, som vidtages i
överensstämmelse med en dom. På det civilrättsliga området
regleras v. genom Utsökningslagen och
tillhörande författningar. Den viktigaste formen av v.
är här utmätning. Andra former äro avhysning
(vräkning), restitution av besittning,
föreläggande för en förlorande part att göra någonting vid
äventyr av vite o. s. v. V. kan i regel erhållas
redan innan domen vunnit laga kraft, dock ej
om ändringssökande därigenom skulle bli
onyttigt och endast mot pant el. borgen för skada.
Om verkställighet av frihetsstraff se d. o. Vid
uttagande av böter gälla i huvudsak vanliga
ut-mätningsregler.
Verksynd, varje enskild avvikelse från Guds
vilja i begär, tankar, ord el. yttre gärningar,
genom överträdelse el. underlåtenhet. V. är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
