Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wohlin, Nils - Wohltäter - Voigtländer, Friedrich von - Voikka bruk - Voilà - Voile - Voionmaa, Väinö - Vojevod - Vojlock - Vojmsjön - Vojmån - Vojvod - Vojvodina - Vokabel - Vokabular, vokabulär - Vokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
433
W ohltäter—V okaler
434
sala 1903, docent 1908 i politisk ekonomi vid
Stockholms högskola och 1913 fil. dr, var 1916
—30 prof. i statistik i Uppsala och 1930—46
generaltulldir. Han togs tidigt i anspråk för
statliga utredningsuppdrag. Sålunda var han sekr.
i emigrationsutredningen 1907—10, led. av
torpkommissionen 1909—10 och utredningsman för
jordbrukets avsättningsförhållanden 1910—14.
1919 invaldes W. i F. K. och anslöt sig till
Bondeförbundet. I Tryggers ministär 1923—24
var W.
handelsminister, utan att
Bondeförbundet därmed
formellt deltog i
regeringsbildningen. 1928
blev W. finansminister
i Lindmans regering,
sedan han vid
andra-kammarvalen s. å.
invalts på högerlistan i
Uppsala län. Redan i
juni 1929 avgick W.
efter en kontrovers
med riksdagen med
anledning av Allmänna
sparbankens krasch.
1932 inträdde han åter i F. K. som
högerrepre-sentant men röstade vid 1933 års riksdag för den
s. k. krisöverenskommelsen mellan
socialdemokraterna och Bondeförbundet, utträdde ur högern och
gick som vilde. 1935—42 tillhörde han F. K.
som medl. av Bondeförbundet. 1932—35 var W.
delegat i N. F., 1935—38 ordf, i
Befolknings-kommissionen. W. var en av Sveriges lärdaste
och kunnigaste politiker, därtill en framstående
vältalare. — I den omfattande utrednings- och
författarverksamhet, som W. bedrev, kunna
nämnas "Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna”
(1908), ”Faran av bondeklassens undergrävande”
(1910), ”Den svenska j ordstyckningspolitiken i
de i8:de och I9:de århundradena” (1912; akad.
avh.), ”Det svenska jordbrukets inrikes
avsättningsförhållanden” (1914),
”Driftskoncentrationen i svensk fabriksindustri” (1915), ”Svensk
ekonomi och politik” (1918), ”Jämförande
undersökning av den statliga inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen” (1930) och ”Det moderna
Sydamerika” (1931). — En dotter till W. är
statsrådet Ulla Lindström (f. 1909 15/»), urspr.
folkskollärarinna.
Wohltäter [vå’ltätar], ty., välgörare; person,
som spenderar.
Voigtländer [få’kt-], Peter Wilhelm
Friedrich von, tysk-österrikisk optiker (1812—78),
adlad 1866. V. grundade 1849 i Braunschweig en
systeranstalt till den redan 1756 av Christoph
V. startade optiska firman i Wien. 1868
förlädes hela verksamheten till Braunschweig. Vid de
nuv. V.-verken, som sedan 1898 ägas av
Voigtländer & Sohn A.-G., tillverkas i Glismarode
invid Braunschweig huvudsakl. kameror,
kameraobjektiv samt plåtar, film och fotografiskt
papper.
Voikka [våi’ka] bruk, i Finland, se
Kym-mene ab.
Voilå [vtoala’], fr., ”se där!”, ”punkt och
slut!”
Voile [vcoa’l], fr., slöja; lätt tyg av hårt
tvinnat gam, vävt i tvåskaft.
Voionmaa [våi’ånmä], Kaarle Väinö,
finländsk historiker och politiker (1869—1947);
hette urspr. Wall in. Han disputerade 1893 samt
blev 1903 docent och 1918 e. o. prof. i nordisk
historia vid Helsingfors univ. V. utgav
betydande finskspråkiga arbeten om Finlands äldre
bebyggelse- och medeltidshistoria, Tammerfors
stads historia (3 bd, 1903—10; ny uppl. 1929—
35) samt läroböcker i ekonomisk geografi. V. var
från 1919 led. av riksdagen (socialdemokrat).
Han var mars—sept. 1917 senator och chef för
kommunikationsexpeditionen, 1926—1927
utrikesminister i V. Tanners ministär och 1937—39
handels- och industriminister i Caj anders ministär.
Vojevod [sv. utt. våjavä’d] (po. wojezvoda, ry,
vojevoda), urspr. en titel, motsvarande hertig,
senare i flera slaviska länder oftast motsvarande
ung. landshövding, så t.ex. i Polen. I Montenegro
kallade sig i äldre tid en stamhövding för
voj-voda, i Serbien var detta ord under den turkiska
tiden benämning på sultanens ståthållare i
Belgrad.
Vojlock [vå’j-], underlag av filt el. skinn för
sadel.
Vojmsjön, långsträckt sjö i Vilhelmina sn,
Västerbottens län, genomfluten av
Ångermanälvens biflod Vojmån; 78 km2; 413 m ö. h.; längd
54 km; djup 145 m. V. är sedan 1950 reglerad.
Vojmån, biflod till Ångermanälven, upprinner
vid Rastatjåkko på norska gränsen och mynnar i
Volgsjön vid Vilhelmina; vattenområde 3,550
km2; längd 210 km.
Vojvod [våjvå’d], dets. som vojevod (se d.o.).
Vojvodina [vå’jvå-], autonom provins i
Jugoslavien, utgörande den jugoslaviska delen av
den ungerska slätten, mellan Donau samt
ungerska och rumänska gränserna (Backa och v.
Banatet); 22,488 km2; 1,713,905 mill. inv. (1953). I
n. delen bo mest ungrare. Huvudstad är Novi
Sad. — V., som urspr. omfattade de s. delarna
av nuv. Ungern, tillhörde sedan Stefan den
heliges tid detta land. Sedan 1 ooo-talet torde
serber ha varit bosatta i V., men först på 1500-talet
blevo de det talrikaste folkelementet. Under
turkiskt herravälde 1552—1690 föröddes V.
fullständigt. Sedan serberna 1848 kämpat på Habsburgs
sida mot ungrarna, var V. 1849—60 österrikiskt
kronland. 1919 införlivades större delen med
Jugoslavien.
Vokäbel, enstaka ord, glosa.
Vokabulär, vokabulär, ordbok, ordförråd.
Vokaler, språkljud, alstrade med öppen el.
svagt förträngd munhåla, d. v. s. så att på
ingen punkt i denna två organ närmats till
varandra i sådan utsträckning, att något hinder
läg-ges i luftströmmens väg, t. ex. ljuden a, e, i;
motsats: konsonanter. Bortser man från
viskade v. och från ljudet h, som är blott och bar
utandning och kan betraktas som ett slags tonlös
motsvarighet till vilken vokal som helst men
plägar föras till konsonanterna, kan man säga, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
